Tänk vad härligt att få se hur glad Lisa, grannens katt, blev när husse och matte steg in genom dörren ikväll, efter en veckas semester. Hon jamade och förföljde sin matte med svansen i vädret och nyss mötte hon mig och Tindra vid trappan, nere vid ingången och verkade helt orädd. Ordningen är återställd. Jag håller inte med om att katter inte bryr sig om oss människor och att de klarar sig minst lika bra utan oss. Det finns en ömsesidig kärlek. Själv har jag legat i soffan med tån i högläge och efter lite visslande kom Ängla upp och la sig till rätta på mitt bröst och gav mig kvällstvätten medan hon spann och kurrade. Njutningsfullt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar