Jag har så länge jag kan minnas tyckt om allt som är litet. När jag var yngre och pysslade skulle det helst vara något med små detaljer, ju mindre och pilligare desto bättre. Korsstygnstavlorna, som jag broderade, syddes ibland bara med en tråd, med minimala stygn. Jag faller lättare för en liten hund än för en stor och mitt valspråk är "Se det stora i det lilla". Kanske är det för att jag själv är liten, som jag faller för det som är i litet format. Därför är det kanske inte så märkligt att jag nu även fastnat för dvärg- och miniatyrpelargoner. Här Picotee Kleiner Liebling, en söt liten dvärg med rosa blommor, som för övrigt är min favoritfärg. Sticklingen fick jag för några veckor sedan av Irene, en vän i Pelargonsällskapet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar