9 dec. 2014

Pepparkakans dag


















9 december har för mig alltid varit Annadagen, då man lägger lutfisken i blöt, men sedan 1996 har denna dag även blivit pepparkakans dag. Den bruna, tunna och spröda kakan är väl förknippad med vår svenska jul, med sina typiska kryddor kanel, kardemumma, ingefära och kryddnejlikor. Man tror att vi åt pepparkakor redan på 1300-talet i Sverige. Kakan har fått sitt namn, inte av peppar som man började använda mycket senare, utan troligtvis av de exotiska kryddorna, som man kallade för peppar på den tiden och på så vis har denna klassiska julkaka fått sitt namn pepparkaka. Förra året dekorerade jag pepparkakshjärtan och placerade som bordsdekoration vid varje kuvert på julbordet. Om man inte hinner eller orkar baka egna pepparkakor går det lika bra att köpa en burk med lite större hjärtan. Sedan doppar man dem i mörk choklad, som blir luvan på tomten. Chokladen bryts först i bitar och smältes i vattenbad eller i mikrovågsugnen. Vattnet ska inte koka i vattenbadet, då man lätt får vattenånga i chokladen. Smälter man chokladen i mikron bör man röra i den flera gånger, då risken annars är att den blir för varm och det bildas hårda klumpar. Garnera luvan med kristyr, liksom ögon och mustasch och fäst en röd godis, som blir näsan. Ögonen får pupill av smält choklad. Gör gärna kristyr i omgångar om du ska garnera många pepparkakor. Min kristyr torkade i slutet och därför hade jag svårt att få till snygga mustascher. Istället använde jag smält choklad till mustaschen på några tomtar. Den gamla myten att man blir snäll av att äta pepparkakor lever fortfarande kvar. Den kommer sig av att det oftast var nunnorna som bakade dessa kakor och sålde dem på apotek, som medicin mot olika åkommor. Hans, som var unionsherre på den tiden, ordinerades pepparkakor mot sitt dåliga humör och myt eller inte, men visst är vi mindre vresiga och sura under juletid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar