P. echinatum är en pelargonart. Det är första året, som jag har denna pelargon i min samling, och därför var det extra roligt när den blommade för första gången för några veckor sedan. |
För någon vecka sedan pratade jag med min faster i telefon. Jag var lite kort i tonen och berättade att jag var lite stressad, eftersom jag var på väg till ICA-butiken för att skicka pelargonsticklingar, innan postlådan tömdes sista gången för dagen. Det är väl ingen som köper sticklingar vid den här tiden på året, hör jag min faster säga i luren, med en något förvånad ton på rösten. Pelargonsäsongen är ju över, fortsatte hon. Nej då, svarade jag. Säsongen är långt ifrån över för oss "pelargonister"och det går att sälja sticklingar så länge utomhustemperaturen inte blir lägre, än att sticklingarna klarar resan till den nya ägaren. Visserligen är ju Sverige ett avlångt land och temperaturen kan skilja många grader från söder till norr och därför är det också väldigt olika runtom i landet när man måste ta in sina pelargoner för vinterförvaring. Efterfrågan på sticklingar är självklart större på våren, då det börjar klia i odlingsfingrarna på många pelargonodlare och man längtar efter att börja plantera om och klippa ner sina pelargoner. Då kommer också suget efter nya sorter. Tyvärr brukar en och annan planta tyna bort under vintern, som man gärna vill ha tillbaka till sin samling på vårkanten. En del pelargonodlare, som har ont om plats för att förvara plantorna inomhus under vintern, väljer att ta sticklingar av moderplantorna på höstkanten och sedan ge bort eller slänga moderplantorna.
Ska man övervintra sticklingar är det extra viktigt att de får tillskottsljus från någon typ av växtbelysning. Jag har investerat i två energisnåla, smala växtlysrör, som är 90 cm breda. De är precis lagom i storlek att ha hängande i mitt sovrums - och köksfönster, där en del småplantor som jag är extra rädd om, får stå under vintern. Pelargonerna trivs bra där, trots att de står över elementen, men det gäller att hålla koll på jorden, som snabbt torkar ut i de små lerkrukorna, i den torra, varma luften.
Det är roligt att ta tillvara och sätta sticklingar på våren, när jag planterar om och klipper ner mina pelargoner, men att sälja pelargoner via internet innebär en del jobb, men att slänga fina sticklingar bär mig emot. Visst kan jag ge bort dem, men det är inte fel att få in några kronor, som delvis täcker inköp av jord, näring, medel mot ohyra m.m.
Först ska sticklingarna fotograferas och bilder och information, om de olika sorterna, ska läggas ut på internet. Jag säljer främst mina sticklingar på Tradera och i ett par speciella grupper på Facebook, som endast är till för pelargonauktioner. På Facebook är det gratis att lägga ut sticklingar till försäljning, men Tradera tar ut en mindre avgift, baserad på auktionens slutbud. Det positiva med Tradera är att man bland annat får mail när auktionen är avslutad. Köparen blir automatiskt påmind per mail, om betalningen inte sker i tid, och både köpare och säljare har möjlighet att ge positiv och negativ bedömning om affären. På så vis ser man om en säljare eller köpare är skötsam och trovärdig. Köparen kan betala varan och frakten via Tradera och på så vis behöver man som säljare inte lämna ut sitt kontonummer direkt till kunden. Det går även att göra en återbetalning till köparen. När auktionen är slutförd brukar jag skicka ett mail till kunden, gratulera till vunnen auktion, tacka för affären och informera om när jag planerar att skicka sticklingen, för att försäkra mig om att kunden är hemma och kan ta emot försändelsen när den levereras. Innan jag packar in sticklingen undersöker jag den ordentligt, så att den inte har någon ohyra, för det vill jag definitivt inte sprida om så råkar vara fallet. Slutligen packar jag sticklingen, så att den är väl emballerad, för att klara både resan och hanteringen av fraktbolaget, som inte alltid är så försiktig med godset. Tyvärr har jag i år råkat ut för att PostNord, vid ett par tillfällen, levererat sticklingarna först efter en hel vecka. Som tur var klarade sig sticklingarna, även om de inte var så fräscha vid framkomsten.
I samband med försäljningen händer det ibland att jag får bra kontakt med någon trevlig köpare, som leder till fortsatta konversationer och utbyte av tips och idéer och byte av sticklingar. En och annan kund har jag även haft nöjet att senare träffa på något arrangemang med Svenska Pelargonsällskapet.
Flera av mina allra första sticklingar, som jag köpte på Tradera, har i efterhand visat sig komma från den nuvarande ordföranden för Svenska Trädgårdsföreningen i Halland och hennes man. Detta par träffar jag då och då på föreningens aktiviteter. Mannen kör färdtjänst och sjukresor och ibland har jag nöjet att få åka med honom när jag ska till dialysen och självklart blir det ofta prat om pelargoner och odling i största allmänhet under färden.
Jag har lyckats sälja en hel del sticklingar i år, men nu har jag bara ett fåtal kvar, som jag hoppas ska hitta nya ägare. Självklart har jag även inhandlat en hel del nya pelargonsticklingar till min egen samling. De flesta har jag köpt av medlemmar i pelargonsällskapet, vid träffar och utflykter. Via föreningen kan man köpa eller byta till sig många spännande sorter, mer eller mindre ovanliga, till ett mycket bra pris och en och annan givmild medlem ger ibland bort sticklingar. Inom Hallandsgruppen har vi ett fast pris, när vi säljer till varandra. När man bara ger några tior för sticklingarna är det lätt hänt att jag kommer hem med många fler nytillskott än planerat efter våra träffar, men det är jag långt ifrån ensam om. Det återstår ytterligare en träff med Hallandsgruppen innan årets program är slut för i år, så jag vet redan nu att mina pelargoner kommer att öka ytterligare i antal, innan året är till ända, trots att jag länge sagt att det är överfullt både på min balkong och i fönsterkarmarna.
Det kommer ju en vinter, då alla pelargoner ska få rum för att klara kylan och alla plantor kan inte stå kvar på min balkong, även om den är inglasad och jag investerade i en värmefläkt med frostvakt förra året, som ska hålla temperaturen på en lagom nivå för pelargonerna. De plantor som stod på de nedre hyllplanen dukade tyvärr under av kylan i vintras, då det blev för kallt nere vid golvet då jag inte vågade ha värmefläkten stående direkt på golvplankorna. Det var första året jag vinterförvarade mina pelargoner på balkongen och förhoppningsvis lärde jag mig något av fjolårets misstag och lyckas bättre den kommande vintern. Självklart håller jag tummarna för ännu en mild vinter, så att fläkten inte behöver gå dygnet runt på balkongen, så att elräkningen riskerar att ruinera mig.
Jag har så smått börjat planera inför vintern, då temperaturen närmat sig nollstrecket vissa nätter. Filtar ska läggas ut och hängas upp på balkongen, för att hindra att för mycket värme försvinner ut, där det är som mest otätt. Pelargonerna, som står närmast golvet, ska flyttas till trapphuset där det är fönster från golv till tak. Grannen har lovat att låna ut en hylla, som jag kan ställa många krukor i. Jag börjar så smått inse att så många pelargoner, som jag har nu, har jag aldrig haft tidigare år. Min pappa har vid ett flertal tillfällen under sommaren kommenterat min odling och det stora antalet pelargoner som jag har, men jag har bestämt sagt ifrån att de absolut inte är fler än tidigare år, men nu kan jag inte lura mig själv längre. Jag måste erkänna att det har blivit lite väl många plantor, men på något sätt ska jag väl hitta plats för att ge alla mina pelargoner möjlighet att klara vintern. Skam den som ger sig!
Den söta, lilla dvärg- stjärn- och äggskalspelargonen Vectis Starbright, har jag köpt från England. Även den blommade med sin första blomma för ett par veckor sedan. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar