Dekorera med en egengjord stjärngirlang till nyår

Till jul och nyår dekorerar vi gärna med stjärnor i olika utföranden till exempel i toppen på julgranen, adventsstjärna i fönstret, stjärngossen bär en pinne med en stjärna i luciatåget och vi bakar pepparkakor i form av stjärnor . Den femuddiga stjärnan ses oftast som en positiv symbol och ska då vara placerad med en udd uppåt. Betlehemsstjärnan sägs enligt bibeln ha tänts på himlen över stallet där jesusbarnet föddes och det är anledningen till att stjärnan används mycket just vid jultid. Stjärnan förknippas även med stjärntecken på himlavalvet och stjärnklara nätter, även om de i det fallet inte har formen av en stjärna utan är ett gasmoln. Inom idrotten och nöjesvärlden benämns personer som stjärnor och symbolen används även på flaggor, smycken m.m. När jag besökte tandläkaren som barn brukade jag få en guldstjärna klistrad på mitt tandläkarkort. Då blev jag alltid lite stöddig över att tandläkaren tyckte att jag varit duktig.
Förra julen såg jag en girlang med vita pappersstjärnor i en inredningsbutik. Jag tyckte att den var fin där den hängde uppe i taket, men tyvärr var den slutsåld. Den fanns att köpa på internet, men inklusive frakt tyckte jag att det var på tok för dyrt för lite kartong och snöre. Jag tycker om att pyssla och tänkte att det borde inte vara så svårt att göra en liknande girlang själv. Det stannade bara vid en tanke så några vita stjärnor blev aldrig upphängda hemma hos mig förra julen.
I år slog mig tanken på nytt om att göra en girlang. Flera veckor innan advent köpte jag ett stort, vitt kartongark i Panduros butik. Jag ritade några stjärnor i olika storlekar i min dator och grannen var snäll och hjälpte mig att skriva ut dem på ett A4-ark. Sedan blev det liggande i flera veckor innan jag en dag kom mig för att klippa ut en stjärna, som skulle bli en mall, i en storlek som jag tyckte var lagom. Därefter ritade jag av stjärnan på kartongarket, 25 gånger, med en blyertspenna och klippte ut dem. Jag skulle rekommendera att istället skära ut stjärnorna med en skalpell, på ett underlägg. Det var svårt att klippa exakt så långt som behövdes i stjärnans innersta kanter, utan att det blev små jack. Det gjorde i och för sig inte så mycket, då det inte synstes på håll när jag hängde upp girlangen.
När det var dags att sätta en sytråd mellan stjärnorna höll jag till på min spis svarta glashäll. På så vis var det enklare att se den tunna tråden, klippa den i lagom långa längder, trä den igenom nålsögat, sticka nålen på rätt plats i stjärnan och slutligen knyta knutar.















 

Då jag har problem med mina händer och inte kan räta ut fingrarna på min vänsterhand, tog jag hjälp av ett suddgummi när jag skulle trä nålen. Jag satte fast nålspetsen i suddgummit och höll i det medan jag trädde nålen. Först stack jag igenom nålspetsen, gott och väl 1 cm in från stjärnans ena spets. Jag la suddgummit på spishällen, la stjärnans ena spets därpå och stack sedan nålen igenom kartongen så att den fastnade med nålspetsen i suddgummit. På så vis riskerade jag inte att kartongkanten skulle vika sig. Sedan hade jag en linjal och mätte hur lång tråden skulle vara mellan stjärnorna. Jag lät tråden vara 15 cm mellan varje stjärna, men man kan självklart välja att ha olika längd mellan stjärnorna och även ha olika storlek på dem. Efter att jag stuckit igenom nål och tråd i kartongen knöt jag fyra knutar på tråden kring stjärnans kant och klippte sedan av sytråden knappt 1 cm från kartongen. Sedan fortsatte jag att göra hål i motsatta sidan av stjärnan, drog igenom en ny tråd, knöt 4 knutar och gjorde hål i en ny stjärnas spets och så vidare. Totalt hade jag 25 stjärnor i min girlang.
Var noga med att lägga stjärnorna på varandra efterhand som du trär i tråden och håll ihop dem t.ex. med en stor påsklämma, annars trasslar sytråden lätt ihop sig, vilket jag först råkade ut för och fick klippa bort en del trådar och börja om.
Jag hängde min girlang från min ljuskrona över soffbordet och vidare till mina två bokhyllor. Man kan även göra flera kortare girlanger och hänga i fönstret i från gardinstången eller bara klippa ut stjärnor och dekorera nyårsbordet med. Vill man göra stjärnorna ännu festligare kan man stryka på glitterlim i silver eller någon annan färg.
Vid andra årstider kan man istället för stjärnor göra en girlang med röda hjärtan till "Alla hjärtans dag", gula kycklingar till påsk eller höstlöv i olika höstfärger.
Lycka till!

Ge din katt en lugnare nyår

 















Snart är 2020 till ända och det är dags att fira in det nya året 2021. Trots att vi inte ska ha stora fester inomhus och inte heller samlas många personer tillsammans utomhus kommer det säkert vara många som vill fira in det nya året, ett förhoppningsvis friskare år utan pandemi. Som djurägare med två katter hade jag varit glad om firandet varit fyrverkerifritt. Medan man räknar ner sekunderna till tolvslaget lyses himlen upp av ett ljusspel av fyrverkerier i mängder och sprakande ljud och öronbedövande smällar. Ett riktigt vackert skådespel på himlavalvet, ja för visst är det stämningsfullt att titta på under tiden som klockan slår tolv slag och det nya året tar sin början, men dessvärre har dessa fyrverkerier en mindre glamorös baksida på ett flertal sätt. Under några få minuter avfyras raketer världen över och stora ekonomiska summor går upp i rök. Pengar som kunde gått till något mer betydelsefullt, som t.ex. till att hjälpa människor i nöd, sjukvård, naturkatastrofer eller att hjälpa utrotningshotade djur. Speciellt i år borde vi tänka till lite extra, med en pandemi som kostat oanade summor världen över. Tyvärr bidrar även fyrverkerierna till svarta rubriker i tidningarna dagarna efter nyår, som handlar om raketer som hamnat fel och orsakat bränder och om barn och vuxna som skadats svårt, ibland med men för livet. Det värsta med fyrverkerierna är allt lidande som de orsakar för både vilda djur, våra husdjur och även för människor, vilket man inte alls verkar ägna en tanke åt när man bränner av den ena raketen efter den andra på nyårsnatten, men ibland även dagarna före och efter nyår. Innan jag blev sambo med mina två älskade katter trodde jag mest att det var hundar som mådde dåligt av fyrverkerier och smällare. Jag var i alla fall dåligt insatt i följderna av människors nyårsunderhållning på nyårsnatten. Många djur mår dåligt och blir väldigt stressade av allt smällande under nyåret, liksom en del människor som upplever nyårsnatten som mycket skrämmande, bland annat personer som levt i krigsdrabbade länder. Dessutom kan rester av fyrverkerier hamna i både vilda och tama djurs mag- och tarmsystem och leda till allvarliga, inre skador.

Min första katt Tindra har hunnit bli 14 år och den första nyårsnatten och flera efterföljande, som hon bodde hos mig blev en fruktansvärd upplevelse för henne, men även för mig. Jag var inte alls beredd på att en katt kunde reagera så starkt på fyrverkerier och jag mådde så dåligt av att se henne så uppstressad och rädd och inte veta vad jag skulle göra för att lugna henne. Tindra sprang fram och tillbaka i lägenheten. Ena stunden låg hon längst in under sängen i sovrummet och nästa satt hon och tryckte bakom duschdraperiet på toaletten och så höll hon på att springa fram och tillbaka en lång stund utan att kunna fly undan det som skrämde henne. Så höll hon på tills jag kom på att jag kunde öppna dörren in till klädkammaren. Där kröp hon så långt in hon kunden komma och gömde sig bakom några lådor och kom ut först framåt småtimmarna. Det måste varit en traumatisk upplevelse för en liten katt. Året därpå hade även min katt Ängla flyttat in hos oss, men hon var inte lika skärrad av fyrverkerierna.
Tindra led igenom ytterligare ett par nyårsaftnar innan jag upptäckte Feliway, som innehåller en syntetisk kopia av kattens naturliga feromoner. När katten mår bra och är lugn så ansiktsmarkerar den och lämnar ansiktsferomoner när den gnider sitt ansikte mot möbler och andra föremål i hemmet och utomhus. Feliway gör katten lugn och gör att den känner sig trygg och tillfreds. Feromonerna kan även få katten att sluta med oönskade beteenden, som att kissa på andra ställen inomhus än i sin låda, klösa på möbler och bråka med andra katter. Feromonerna finns som spray och som en kulformad plastbehållare med en liten flaska, som innehåller vätska med feromoner. Kulan med flaskan sätts i ett vägguttag i det rum där katten vistas mest och när vätskan blir varm sprids feromonerna i luften. Behållaren med Feliway ska helst sitta i vägguttaget några dygn både före och efter nyår för att ge maximal effekt.
Efter att jag började använda Feliway har vi haft mycket lugnare nyårsaftnar och Ängla och Tindra har bara legat under sängen en liten stund kring tolvslaget. Jag drar även ner persiennerna för fönsterna på kvällen och har på tv:n på lite högre volym än normalt, fram tills att smällandet har avtagit. Det är viktigt att inte själv stressa upp sig och göra en stor grej av smällandet, då det också kan stressa våra fyrbenta vänner.
Feliway spray använder jag när katterna ska till veterinären. Då sprayar jag i transportburen eller på en av de medföljande papperskatterna och hänger den i buren. Det har hjälpt Tindra, som oftast varit väldigt stressad och orolig inför både bilfärden och den vanliga årskontrollen hos veterinären. Feliway kan du bland annat köpa på apoteket. Kulan och flaskan med Feliway kostar närmare 400 kr, men jag tycker det är värt varje krona för att mina katter ska kunna fira en lugnare nyår och må bra. Använder man den bara vid nyår räcker den flera år och sedan behöver man bara köpa ny flaska med feromoner. Tyvärr har kulan och flaskan ändrats något och därför passar inte nya flaskan i den gamla kulan med elkontakten. På bilden ovan ser du den gamla varianten som är lila. Den nya är vit. Kulan med Feliway uppnår full effekt först efter 24 timmar från att den kopplats in i vägguttaget och ska vara inkopplad dygnet runt. Tänk på att din katt kan bli skrämd när du släpper ut den dagarna kring nyår, då det tyvärr avfyras raketer och smällare andra tider än just vid tolvslaget på nyårsafton.
Jag hoppas att de nya reglerna, som innebär att man behöver tillstånd för att avfyra fyrverkerier, gör att det blir något mindre raketer, men jag är mycket tveksam. Tack till de butiker som slutat sälja fyrverkeripjäser.
Förhoppningen är att du och dina fyrfota vänner och övriga tama och vilda djur får ett lugnt och skönt Gott Nytt År.
Läs mer om Feliway på www.feliway.com/se

En liten nisse flyttade in hos oss före jul

För första gången har en liten nisse flyttat in hos mig och katterna. Jag har aldrig sett honom, men jag tror att han är vaken på nätterna och troligtvis är det då som han stökar till i lägenheten. Trots allt är det ändå trevligt att ha honom här. Trots att jag inte sett den lille nissen tror jag bestämt att det är en manlig liten varelse, med tanke på storleken på träskorna och luvan. Jag trodde att mina katter Ängla och Tindra skulle ogilla att en okänd, liten nisse gjorde anspråk på deras revir, men märkligt nog har de inte rört någon av alla hans saker. Tindra var framme och undersökte och luktade på hans bohag, men insåg snabbt att han inte var någon inkräktare som behövde jagas bort.
I flera tidigare inlägg har jag nämnt att jag, mina 50 år till trots, fortfarande har barnasinnet i behåll och tycker mycket om små, söta prylar, som i butikerna oftast är ämnade för barn. Nu har jag tyvärr inte kunnat få några egna barn, då jag haft dialysbehandling under större delen av mitt liv och jag inte heller funnit mannen i mitt liv. Hade jag fått barn hade jag kunnat köpa många, gulliga saker och skyllt på att allt var till dem. Nu kör jag inte längre med några vita lögner. Hittar jag något gulligt, som jag gärna vill ha, så köper jag det till mig själv. Jag är absolut inte någon stor samlare, men en och annan liten söt pryl hittar man här och där i mitt hem. Nissedörren, med några tillbehör, köpte jag faktiskt inte själv. Den fick jag av min syster, några veckor efter att förra julen passerat. Sedan dess har förpackningen legat oöppnad i min klädkammare och därför var det extra spännande när jag skulle plocka fram alla små prylar, välja ut en plats där nissen skulle få hålla till, och slutligen sätta allt på plats. Det var som att ställa i ordning och pynta ett dockskåp.
Före jul hittade jag ytterligare några små tillbehör till nissedörren, i några olika butiker. Jag köpte en gran, hare, rådjur, kälke, skidor och tomtesäck. Det bästa stället att arrangera sakerna på var strax utanför köksdörren. Tyvärr har jag lyckats göra färgfläckar på parkettgolvet där, när jag färgade håret för något år sedan. För att dölja fläckarna klippte jag ut en lagom bit vit kartong. Tanken var att stryka lim på kartongen och strö på konstsnö. Nu hade limmet torkat så jag strök på vit målarfärg istället. Tyvärr fastade inte snön så mycket som jag tänkt, men kartongen fyllde sin funktion. Vill man kan man bygga ett helt litet landskap och strö konstsnö på eller använda bomull. Det får bli till nästa jul.
Nu återstår att se när nissen tänker flytta ut och ge sig ut till skogs igen. Det är ju inte vidare kallt ute, så han kanske inte blir inneboende hos oss så länge. Jag hoppas i alla fall att det blir mindre stökigt i lägenheten efter nyår. Det är lite av mitt nyårslöfte 2021 att hålla mer ordning och jag hoppas att nissen kan hjälpa till att hålla det. Förhoppningsvis blir det ett nytt parkettgolv i vardagsrummet också, bara pandemin ger med sig.

Fick du risgrynsgröt över i jul? Gör en risgrynspudding med smak av kardemumma

Vid jul förra året kokade jag risgrynsgröt, liksom i år, men i fjol blev det lite väl mycket gröt. Det är lättare att koka några fler portioner,än att bara koka någon enstaka till mig själv och jag är ju inte så stor i maten och någon tomte kom inte förbi och hjälpte till att äta upp den heller. Visst kan man köpa färdigkokt gröt, men jag tycker att den man kokar själv är helt klart godare. Det tar i och för sig en timma innan gröten är klar, men det är inte svårt att koka gröt och den sköter sig så gott som själv när den står och sväller på spishällen. Att beräkna hur mycket mat som går åt till ett julbord är inte lätt. Oftast blir det en hel del mat över, som man får äta i flera dagar efter julafton och det kan bli lite trist. Så vad hittar man på med överbliven gröt? Jo, istället för att slänga den bestämde jag mig för att göra risgrynspudding, vilket jag aldrig gjort tidigare. Det kan väl inte vara särskilt svårt och det var det inte heller, men det fanns en hel del olika recept på risgrynspudding, när jag sökte på internet. Jag minns att min mamma brukade ha russin i puddingen, men det tyckte jag inte om. Jag hittade bland annat recept på risgrynspudding smaksatt med rivet citronskal eller kardemumma. Jag valde det sistnämnda, då jag gillar smaken av kardemumma i både bakverk och efterrätter och jag blev verkligen nöjd med resultatet efter att jag provsmakat puddingen med vispad grädde och jordgubbssylt. Får du gröt över tycker jag verkligen att du ska prova på att göra en risgrynspudding enligt receptet nedan för den var väldigt lätt att göra och blev riktigt god.   

Recept
Risgrynspudding 4 personer
Ingredienser:
400 g risgrynsgröt (Jag kokade gröten enligt receptet på risförpackningen)
1 dl vispgrädde eller mjölk
2 ägg
2 msk socker
1 tsk kardemummakärnor
1 krm salt
smör till formen

Gör såhär:
1. Värm ugnen till 200°C.
2. Smöra en ugnsfast form.
3. Stöt kardemummakärnorna i en mortel. Det går bra att använda färdigmald kardemumma, men hela kärnor som mortlas ger mer smak.
4. Rör ihop gröt, vispgrädde, ägg, socker, salt och kardemumma till en jämn smet och häll i formen.
5. Grädda mitt i ugnen i c:a 50 minuter. Täck med aluminiumfolie om puddingen får för mycket färg innan den är klar. Känn med en sticka så att den är färdig inuti och inte kladdig.
5. Servera puddingen lätt ljummen med jordgubbssylt och vispad grädde eller saftsås med hallon eller jordgubbar.

Smaklig spis!

Chokladkola med honung och flingsalt, till både jul och nyår

Under julen äter vi som allra mest godis under hela året och svenskarna är de största gottegrisarna i hela världen. Jag är inget undantag, men jag nöjer mig med ett par godisbitar för sedan är sötsuget borta. Till jul gillar jag att göra eget godis, men sedan äter jag det gärna till nyår och därefter. Under åren har jag gjort praliner i olika former med bland annat marsipan, nougat, choklad, russin och nötter, smaksatta med t.ex. rom, apelsin eller kanel och dekorerat dem på olika sätt. För ett par år sedan deltog jag i en chokladkurs hos Triple Chocolate, en chokladbutik i Halmstad. Där fick jag lära mig att göra riktigt lyxiga praliner, gräddbollar, hur man tempererar choklad m.m. Min farfar var konditor och jag har ärvt ett konditorlexikon efter honom, som gett mig en del idéer. Utöver praliner har jag kokat knäck och kola, gjort fikonbollar, kanderat äpplen och för många år sedan hjälptes jag och min syster åt att göra polkagrisar. Eftersom jag är kreativt lagd, på många olika plan, tycker jag verkligen om att göra julgodis. Chokladpraliner ska inte bara smaka gott utan även vara en fröjd för ögat.
Med åren har jag gjort allt färre sorter av julgodis eftersom jag sällan har besök, som kan hjälpa mig att äta upp alla godsaker, men jag bjuder gärna grannen, pappa och personal och patienter på dialysen m.fl. Denna jul och nyår ska vi ju inte träffa släkt och vänner i onödan så jag har nöjt mig med att koka kola och knäck i ett litet antal.
Receptet nedan, på chokladkolan med flingsalt, har jag till viss del satt ihop på egen hand. Jag blev själv nöjd med smaken, även om jag kunde låtit kolan koka längre och bli hårdare, men de på dialysen som fick smaka av den gav mig gott betyg.
Jag valde att portionera ut kolan i knäckformar av papper, med en sked, lite större än en tesked. Med den skeden blev det lagom mycket kola i varje form, utan att jag behövde fylla skeden med kola mer än en gång. På så vis var det lättare att undvika att jag droppade kola på eller utanför knäckformarna. Jag fyllde skeden med kola och strök av den mot grytans kant. Sedan flyttade jag snabbt skeden till knäckformen, som skulle fyllas. Jag fyllde formen gott och väl till hälften och vände snabbt på skeden för att sluta fylla på mer kolasmet, men trots det fylldes knäckformen på ytterligare med smet som droppade från skeden så slutligen blev formen fylld helt lagom med kola. Därefter var jag snabb med att flytta skeden tillbaka till grytan, fylla den med kola och upprepa proceduren. Mot slutet började kolasmeten bli för kall, vilket gjorde att den inte släppte från skeden lika lätt och snabbt som tidigare. Det gjorde att kolan hamnade på formarnas kanter och någon knäckform välte. Jag värmde smeten snabbt på spisplattan, så att den blev mer lättrinnande, och då kunde jag fylla de sista formarna.
Under tiden som jag fyllde kolan i formarna pausade jag och strödde några små saltkorn över varje form med kola, så att saltet fastnade på kolans yta. Ska man servera kolan på nyår skulle jag även lägga ett par silverkulor på varje kola. Jag mortlade flingsaltet först, då jag inte ville ha så stora saltkorn och för mycket sälta, vilket såklart är en smaksak. Flingsaltet kan självklart uteslutas. Jag ställde formarna med chokladkola i kylskåpet och när de var kalla flyttade jag kolorna till en plastburk, satte på locket och ställde burken i kylen. Får inte alla kolorna plats i samma burk kan man vika aluminiumfolie dubbelt, placera det över kolorna och ställa ett lager kolor ovanpå folien.
Kolasmeten kan alternativt hällas upp i en fyrkantig och värmetålig form, skäras i fyrkantiga bitar, innan den stelnat helt och sedan slå in bitarna i smörgåspapper. Bitarna kan även serveras på en tallrik.
Förvara kolorna svalt.
Jag gjorde bara en halv sats av receptet nedan och det blev gott och väl 50 fyllda knäckformar.
Har du ingen termometer kan man göra ett kulprov, vilket jag gjorde.

Chokladkola med honung och flingsalt
Recept
75 g smör
3 dl strösocker
3 dl vispgrädde
1 ½ dl ljus sirap
2 msk honung
4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
½ tsk ättiksprit, 12 % (tillsätts på slutet)
1 tsk flingsalt, eller efter tycke och smak
Ev. silverkulor

Gör såhär:
1. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt kakao och rör så att kakaon lösts upp. Tillsätt därefter strösocker, vispgrädde, sirap och salt. Koka upp och låt det koka på medelvärme till ca 120-125°C. Rör om emellanåt. Stäng därefter av värmen på plattan och tillsätt ättikspriten och rör om ordentligt.
2. Häll upp kolasmeten i knäckformar eller i en värmetålig form, ca 14 x 21 cm, klädd med bakplåtspapper och strö över flingsalt. Låt den svalna och stelna och skär sedan kolan i bitar med en vass kniv. Förvara kolan i en burk med lock, gärna svalt.

Sill och godis till mina katter

 

Mina två älskade katter Ängla och Tindra har bott hos mig i 13 och 14 år. Jag har tyvärr  aldrig kunnat få egna barn, då jag haft dialysbehandling under större delen av mitt vuxna liv. Därför är mina katter lite som mina barn, även om jag är noga med att katter är katter och ska behandlas därefter. Jag får väl erkänna att de är lite bortskämda, men det är de värda. Både Ängla och Tindra är två starka lyckopiller för mig. De betyder nog mer för mig än vad katter gör för många andra kattsambos. Det beror mycket på hur drabbad jag varit och är av allvarliga sjukdomar i nästan hela mitt 50-åriga liv, som lett till att jag bland annat tidigt blev förtidspensionerad på halvtid, att jag varit hemma ensam mycket och drabbades av en depression för några år sedan. Katterna är ett härligt sällskap och känner av när jag mår sämre än vanligt och då är närmare mig än de vanligtvis är. Så att jag gör i stort sett allt jag kan för att de ska ha det bästa i sina liv är kanske inte så konstigt.
En viktig del är att katterna får ett bra och näringsriktigt foder, som de tycker om och lite godsaker upptill, men i lagom stora mängder. Det är viktigt att inte ge sina katter för mycket godis, oavsett hur mycket man tycker om sina fyrbenta älsklingar och inte för mycket torr- och blötmat heller. En katt kan lätt bli överviktig, vilket bland annat kan leda till diabetes och hjärt- och ledproblem.
För några veckor sedan fick jag se en annons på internet om julmat till katter från Mjau. Jag beställde en förpackning, som innehöll julsill och två påsar med olika sorters kattgodis. Med på köpet fick jag två rabattkuponger, allt paketerat i en rejäl kartong i rött, med bilder på katter och hundar iklädda tomteluvor. Det är lika spännande varje gång som jag köper något nytt ätbart till mina katter. Tindra är en finsmakare, men äter både blötmat i sås, torrfoder och kattgodis, men långt ifrån sorter från alla olika märken. Skulle hon själv få välja skulle hon nog helst leva på handskalade räkor, rostbiff, lax, fläskfilé och oxkött. Ängla äter torrfoder, men slickar mest av såsen på blötmaten. Vankas det kokt fisk eller mousse är hon snabbt framme vid matskålen och någon enstaka räka kan hon äta, men ratar allt rent kött eller kyckling. Kattgodis äter hon gärna, men Ängla och Tindra har lite olika tycke om hur godiset ska smaka.
Hur gick det då med julsillen, som levererades i en återförslutningsbar Tetra Recart® förpackning och räckte till flera måltider? Jag blev faktiskt glatt förvånad. Både Ängla och Tindra åt av julsillen och tömde matskålen varje gång jag serverade sillen. Jag har letat i ett par butiker efter fler paket med julsill, men det verkar som om det bara var ett erbjudande, som Mjau sålde på internet. Det var i alla fall trevligt att få servera Ängla och Tindra mat, som de båda tyckte om under juldagarna. Nu tror jag ju i och för sig inte att katterna bryr sig om ifall det är måndag, söndag, midsommar eller jul, men jag blev i alla nöjd och glad för deras skull.

Här var det gran, här var det gran...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var liten hade jag och min syster varsin liten gran på våra rum och utöver de små hade vi en stor gran i tvrummet. Min mammas två mostrar och morbror bodde tillsammans på en gård i Skärkred, några mil utanför Halmstad, och till gården hörde mycket skog. Där högg vi gran i många år. På den tiden satte pappa alltid in granen på kvällen före julafton och hela familjen hjälptes åt att klä den. Ljusslingan testades så att den fungerade, men sedan fick den inte vara tänd mer. Den som vaknade först på julaftons morgon fick den stora äran att tända slingan i granen.
När jag flyttade hemifrån hade jagen stor gran i lägenheten, men efter att jag blev kattsambo fick granen stå på balkongen, men klädd med mängder av röda kulor, spira i toppen, lamettaglitter och ett par gamla ärvda fåglar från min farmor. Med åren utökades juldekorationen på balkongen med gamla skidor, skridskor, släde m.m.
De senaste åren har min pelargonodling tagit över all plats på min inglasade balkong så någon gran får där inte plats längre. Nu har jag istället en liten sockertoppsgran på ett bord inne i lägenheten. Den klär jag med samma omsorg som när jag hade mina stora granar. Kulor, stjärnor, belysning och i år även en liten glittergirlang, som jag hittade på rea förra året. Framför granen står gamla tomtar, som jag fyndade på julloppis i Simlångsdalen inför förra årets jul.
Tyvärr luktar sockertoppsgranen inte särskilt mycket, men juldoft i lägenheten fixar jag ändå. Apelsin med kryddnejlikor luktar gott och lägger man in några pepparkakor på en plåt i ugnen och sätter den på 50°C luktar det nybakade pepparkakor i lägenheten efter en stund. Sedan har jag under flera decembermånader haft eterisk olja från butiken Indiska, med doft av apelsin, kanel, kryddnejlika m.m.
Jag tycker inte om doftljus och en hel del andra doftoljor, men de från Indiska doftar naturligt.
När julen är över sätter jag ut min gran, som jag planterat i en lerkruka, på balkongen. Då brukar den få nya små skott. Till våren ska jag plantera ut den i rabatten utanför hyreshuset. Får den stå kvar där så kanske den får agera julgran även till nästa jul.
God Jul!

 

En stund vid havet dan före dan före dopparedan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag sitter i bilen nere vid havet i Grötvik. Klockan är 15.15 dan före dan före dopparedan. Det börjar mörkna, det regnar och blåser så jag knappt kunde stå stilla utanför bilen. Har bildörren på glänt och hör vinden och vågornas dova ljud och jag känner doften av hav och tång. Det finns nog ingen plats som jag känner mig så levande på som här, men samtidigt så rofyllt oavsett om det blåser storm, är sommar och solen går ner vid horisonten. Lutar huvudet tillbaka och minns de första somrarna som vi var hos bekanta i Bohuslän och tältade på den stora strandtomten och åkte ut med katamaranen varje dag. Då var livet bekymmersfritt innan jag blev njursjuk. Det passerar flera gående, någon som rastar hunden, någon springer och ett par bilar kör förbi och kommer tillbaka. Det rör sig alltid folk och bilar nere vid Grötvik i Halmstad, oavsett väder och årstid. I dessa tider kan man vara här och vara säker på att här är det coronafritt. Jag hade kunnat sitta här bra mycket längre. Märkligt nog känner jag mig inte ensam. Jag kan känna mig mer ensam hemma i min lägenhet med katterna, när dörren är stängd och tv:n är avstängd. Nyss tändes en av de få gatlamporna. Inga hus syns härifrån. Bäst att vända bilen och köra hem. Det tar bara ett fåtal minuter. Jag ser ju havet från min lägenhet. Hemma väntar katterna på mig och jag ska avnjuta en bit pepparkakscheesecake med apelsinmousse från konditori Regnbågen. Jag startar bilen och vänder om, kör över den lilla bron och sekunderna senare tornar nya och gamla hus upp sig kring den smala vägen. Lugnet är borta. Jag måste koncentrera mig på biltrafiken, som är tät såhär dags på Tylösandsvägen.

Amaryllis och andra populära julblommor och deras skötsel efter jul

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Advent och jul är den tid på året då vi köper flest blommor att ha inomhus. Själv älskar jag växter av alla slag, oavsett om det är med eller utan blommor, knölar eller lökväxter och oavsett vilken säsong de blommar.
De mest populära växterna såhär års är bland annat julstjärna, azalea och julros. Julstjärnan har de senaste åren kommit i ett flertal nya, framkorsade sorter, med lite olika växtsätt, form på bladen, men främst med olika färger och färgkombinationer på de s.k. högbladen. En vanlig missuppfattning är att plantans övre, vackra blad är julstjärnans blommor, men så är det alltså inte. Blommorna är små och oansenliga och sitter i mitten på plantans topp. Julstjärnan har blivit allt mer populär att ha som snittblomma. Man kan t.ex. skära av mindre delar av plantan och sätta i små glas och placera vid varje kuvert på julbordet eller hänga som dekoration i julgranen. Det finns små vaser utan fot, som är formgivna speciellt för att hängas upp. Tyvärr brukar det vara svårt att spara julstjärnan och få den att blomma om, men man får njuta av den över julen och sedan har den gjort sitt.
Sedan är hyacint och amaryllis två omtyckta lökväxter vid jul. Båda två är egentligen vårblommor, men de drivs fram i växthus tidigt för att vi ska få njuta av dem i vintermörkret. Hyacinten har en stark doft, som tyvärr kan vara jobbig för allergiker, men de senaste åren har det tagits fram sorter som saknar doft. Den är vacker att plantera i grupp, men själv har jag flera gånger satt ett par lökar i två gamla glas på fot, som jag köpt billigt på loppis. På loppisar kan man hitta lite annorlunda och billiga kärl att plantera i, som det gamla inläggningskärlet i glas, som jag satt hyacinter och en barrväxt i, täckt jorden med mossa, som jag strött konstsnö på och dekorerat med små julgranskulor och en tomte. Löken kan även sättas i ett s.k. hyacintglas. Då använder man inte någon jord. Istället står löken i glasets övre del så att bara rötterna når ner i vattnet. Jag tycker själv mycket om den lilla minihyacinten, med ett flertal små lökar tillsammans, som får många små blad, stjälkar och blommor. Även hyacinten är vackra att ha som snittblomma. När våren närmar sig och tjälen gått ur jorden kan man gräva ner hyacintlökarna i trädgården och njuta av dem kommande säsonger. Bor du i lägenhet har du kanske någon rabatt utanför huset där det passar att plantera dem eller varför inte ge bort lökarna och glädja någon odlingsintresserad bekant.

Den stora löken Amaryllis, Hippeastrum x hortorum, är en hybrid i familjen amaryllisväxter och är min stora favoritblomma till advent och jul. Jag tycker att den är pampig och väldigt vacker, oavsett om man planterar den i kruka och låter stängeln med blommorna växa upp ur löken eller om man skär av stängeln och sätter den i en vas. Man kan också knyta ett vackert band kring amaryllisens stängel, en bit från snittytan, och hänga den upp och ner t.ex. i ett fönster eller i en dörröppning. Skär man av stängeln från löken bör man sätta ett gummiband intill snittytan, då den annars lätt rullar upp sig. Hänger man stängeln upp och ner får man hälla vatten i stängelns öppning, annars behöver amaryllis och hyacint väldigt lite vatten, då de har vatten och näring i löken. I blomsterbutiker säljs amaryllis- och hyacintlökar ibland täckta av vax i olika färger. Jag har själv aldrig provat på att vaxa lökar, då det inte är något som faller mig i smaken.
Man kanske tror att en så stor och vacker blomma som amaryllisen är svår att sköta, men tvärtom. Köper man en färdigplanterad lök klarar den sig nästan utan skötsel. En liten skvätt vatten varje vecka, absolut inte mer, och man får njuta av de fina blommorna i flera veckor, om löken får flera stänglar. Det brukar löna sig att köpa en dyrare lök då de oftast får fler stänglar och fler och större blommor.
I år och ett par tidigare höstar har jag köpt amaryllislökar på Bulbs.se. De lökarna är inte planterade och har inga stänglar eller knoppar vid leveransen, men jag tycker att det är spännande att själv plantera och driva fram lökarna. Det brukar ta ungefär 6-8 veckor från plantering till blomning. På nätet kan man få tag på mer udda sorter. Jag har bland annat beställt en sort som har ett flertal mindre lökar, som växer tillsammans. Då lökarna är små får de färre stänglar, vars klockor också blir mindre i storlek, men med många små lökar kan det ändå bli många blommor.
När jag får hem lökarna sätter jag dem i lerkrukor med vanlig blomjord. Innan jag planterar löken klipper jag bort eventuellt, döda rötter. Krukan ska vara så stor att det blir några centimeter mellan krukan och lökens kant. Sedan vattnar jag igenom jorden och ställer krukan ljust och varmt. Amaryllislökar, som säljs i butik är oftast planterade i plastkrukor. Då rekommenderar jag att man antingen planterar om löken i en lerkruka eller sätter plastkrukan i en tyngre ytterkruka för att förhindra att amaryllisen välter, när stänglarna växer på höjden och blommorna slår ut. Jag brukar ge löken en skvätt vatten varje vecka och öka vattningen något när blommorna slagit ut. För mycket vatten gör oftast att stänglarna växer iväg onödigt mycket på höjden. Stängeln drar sig gärna mot ljuset och blir då sned. Det förhindras enkelt genom att man rotera krukan efter hand. Ibland får man ändå stötta upp stängeln med en blompinne och knyta ett fint band kring både pinnen och stängeln. För att amaryllisen ska hålla längre kan man sätta den svalt under natten.
Jag tycker att det är dekorativt att täcka jorden i krukan med grön mossa och dekorera den med t.ex.några små julgranskulor, en liten tomte, stjärnor eller kanelstänger, som enkelt kan fästas på mossan med hjälp av limpistol. Alternativt kan man limma fast en grillpinne i trä på pyntet och sticka ner pinnen genom mossa och jord.
För något år sedan fick jag en amaryllis av min syster. På blomsterbutiken hade man fäst en torkad apelsinskiva med en nål, med ett stort glittrigt huvud, en bit upp på stjälken. Det tillförde arrangemanget något extra i sin enkelhet. Apelsinskivan kan bytas ut mot t.ex. ett näverhjärta, en torkad äppleskiva eller annat passande pynt.
Efterhand som blommorna vissnar klipper man av dem och senare även stjälken. När amaryllisen blommat klart fortsätter man att vattna den som en krukväxt och då brukar den få ett flertal blad. På vårkanten börjar man tillsätta näring när man vattnar och så småningom kan man plantera ut löken i trädgården eller låta den stå kvar i krukan och ställa den på balkongen eller uterummet.
Jag har ett par år ställt ut mina amaryllis i trapphuset, där det är fönster från golv till tak. Trots att jag vattnade och gav gödning torkade lökarna ihop och förra året fick de sköldlöss och därför hamnade de i soporna även det året. I våras ställde jag istället ut dem i krukorna, utan fat, i en rabatt intill hyreshusets vägg där det är skugga. Där nådde knappt regnet dem så jag vattnade och gav dem näring då och då. I somras överraskade plötsligt en av lökarna mig med en stängel, med flera, stora klockor. De gladde inte bara mig utan även mina grannar och förbipasserande. I slutet av sommaren slutade jag att vattna dem för att bladen skulle vissna ner innan jag skulle plocka in dem. En dag när jag kom ut och skulle köra till min bil med min handikappskoter upptäckte jag till min förtvivlan att mina sju amaryllis med krukor var borta. Jag hade sett en bil och trädgårdsarbetare någon dag innan och när jag körde runt husen såg jag bilen, men ingen personal. På väg till bilen passerade jag platsen för trädgårdsavfall och där fick jag se mina amaryllisar och min s.k. äkta makar ligga slängda. De stora lerkrukorna stod staplade i varandra. Jag tog mina lökar och la i en kasse och ställde krukorna på skotern och körde till bilen, bråttom som jag hade. Krukorna välte och några gick sönder, men jag hade i alla fall fått tillbaka mina lökar, men tyvärr saknades några namnskyltar. Väl hemma igen ställde jag ner papperskassen med lökarna i min skrubb i källaren. Där fick de stå någon månad och vissna ner helt och hållet. I början av november hämtade jag upp dem och planterade om dem i nydiskade krukor och ställde dem på köksbordet. Några av lökarna hade fått små babylökar, som växte intill de stora lökarna. Småttingarna lät jag sitta kvar och stå i "mammans" kruka. Det tog inte många veckor innan lökarna började vakna till liv och nu har några av de sparade lökarna börjat blomma. Jag har köpt några nya amaryllis från Bulbs.se och från ett par butiker, så sammanlagt har jag tolv planterade lökar på köksbordet, en riktigt vacker syn.
På bilden överst syns även en julros, som jag köpte för en femtiolapp för flera veckor sedan. Den har faktiskt klarat sig bra inomhus i värmen, vilket de sällan gör. Nu har den fått flytta ut på balkongen och till våren ska jag sätta ut den i rabatten utanför huset. Det finns en julros som saknar blad och den är mer tålig för att stå inomhus.
Nedan ser du några olika sorters amaryllis, som jag haft genom åren.
Varför inte passa på att köpa några amaryllis när de reas ut. Njut av dem och spara dem och driv dem till nästa advent och jul.
Även om du gillar blommor så tänk på att någon i din närhet, som kommer och hälsar på, kanske är allergisk. I år ska vi ju fira jul utan flera besök, så då kanske du inte behöver ställa undan t.ex. starkt doftande hyacinter.

Julfeeling i bilen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När det gäller julpynt gillar jag mest att hålla mig till en äldre stil, även om jag såklart kan göra vissa undantag, Ett sådant exempel är bland annat den lilla adventsljusstaken, med LED-lampor, som jag har i bilen. Den är inte direkt någon nyhet och ser lite plastig ut. Trots det så tycker jag att den ger mysfaktor i min lilla bil. Den kopplas till bilens cigarettändaruttag och kan sättas fast med dubbelhäftande häftkuddar, som medföljer i förpackningen. Jag är tveksam till att använda häftkuddarna, då de eventuellt kan bli problem att få bort resterna av klistret från instrumentbrädan, med risk för bestående skador i plasten. Efter lite trixande fick jag staken att stå still på instrumentbrädan och ljusen lutade, nästan fastkilade mot framrutan.
Jag hade en vit ljusstake för flera år sedan, som tyvärr gick sönder. I år kom jag äntligen iväg till Biltema för att köpa en ny, röd stake, då det var den enda färgen som de hade i sortimentet. De hade även en 19 cm hög plastgran med 10 olikfärgade LED-lampor, men efter lite velande gick jag därifrån med en ny ljusstake, som jag är riktigt nöjd med. Adventsljusstaken och julgranen kostar 49. 90 kr/st.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utöver adventsljusstaken har jag köpt en julinspirerad doftgran med en svart katt. Jag har aldrig tidigare haft någon doftgran och ogillar t.ex. doftljus, men jag tyckte att doftgranen var söt och helt klart värd 25 kr och kattgalen som jag är kände jag direkt att den där måste jag bara ha. Härom dagen, när jag öppnat förpackningen, läste jag den lilla texten på förpackningens baksida. Där stod bland annat att man vid hudkontakt med doftgranen skulle tvätta av huden med mycket vatten och att produkten var giftig för vattenlevande organismer. Jag tvättade omgående av händerna med tvål och vatten och torkade av mitt laptopfodral och diskbänk, där doftgranen legat efter att jag packat upp den. Att en doftgran kunde vara giftig hade jag inte en tanke på. Tyvärr hade den inte någon julig doft heller, vilket jag trodde när jag köpte den. Efter en liten stund luktade det väldigt starkt och äckligt i min lägenhet, näst intill outhärdligt, Att ha en giftig doftgran hängande i bilen, med en hemsk odör, var inte ens tänkbart oavsett att en var väldigt gullig. Jag tänkte först plasta in den, men den hamnade slutligen i sopnedkastet. Trist, men ingen större ekonomisk förlust.
Trots att jag är 50 år gillar jag fortfarande gulliga, små prylar och jag lär nog aldrig bli för gammal för att köpa alla möjliga saker, som egentligen först och främst är tänkta till barn. När jag var och köpte godis på Hemmakväll, för någon månad sedan, fick jag se en nyckelring med en söt figur med en röd glansig luva och stövlar och med ögon, som fick mitt barnhjärta att slå extra hårt. En sådan måste jag köpa till min systerdotters lilla tjej Livia. Väl i kassan fick jag reda på att priset var nedsatt till 29 kr. Det blev inte en utan två och den andra hänger nu tillsammans med nyckeln till min bil och alla andra andra nycklar i min knippa. Den stora fördelen med att ha ett gulligt gosedjur i nyckelknippan är att jag blir glad när jag får upp nycklarna ur väskan. Dessutom är det lättare att hitta nycklarna när de hänger ihop tillsammans med ett luddigt gosedjur i väskan, där jag har alltför många prylar.
Jag funderar på om jag ska sätta glitter kring solskydden i bilen och hänga en tomte eller ett par röda julgranskulor i backspegeln. Alltid glädjer det väl någon när jag kommer körande, eller kanske jag rentav retar gallfeber på någon chaufför eller passagerare.
Utöver lite julpynt lyssnar jag på en cd i bilen, med julmusik med sång av Peter Johansson och Matilda Grün, två musikaliska kusiner, som bland annat är musikalartister och har en bred repertoar, med allt från visa till.rock. På Youtube och Spotify hittar du mycket julmusik att lyssna på bland annat i bilen.

Ljusslinga till bland annat flaska med tomtehuvud

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under denna tiden på året är dagarna som kortast och när solen inte skiner tycker jag att dagarna känns deppiga. När det är riktigt mulet blir det inte riktigt ljust på hela dagen. Jag ska väl egentligen inte klaga som bor i Halmstad, som ligger så pass långt söderut i landet. Längre norrut är det ju ännu mörkare såhär års. De senaste veckorna har det det inte varit många dagar som solen lyckats tränga igenom de stora gråa molnen på himlen och det har även kommit en hel del regn och någon dag har det legat någon enstaka cm snö på marken. För att lätta upp stämningen i mörkret är det skönt när det blir 1:a advent och det är dags att plocka fram ljusstakar, stjärnor och levande ljus. De ger en härlig mysfaktor i lägenheten.
En tröst är att det faktiskt inte tar så många veckor innan dagarna återigen blir längre, även om det kan kännas långt borta just nu.

 

 

 

 

 

 

Ljusslingor i olika storlekar, färger och utseende har blivit allt mer populära, inte bara vid juletid utan även under övriga tiden av året. I år är det många fler belysningar än tidigare, på balkonger och uteplatser i området där jag bor. Jag har själv en LED-slinga virad kring gardinstången i vardagsrummet. Den går sedan över till stången över balkongdörren. Utöver den har jag en riktigt lång ljusslinga med väldigt små ljuspunkter, som ramar in fem tavlor på en tavellist i vardagsrummet. Slingan fortsätter sedan vidare över till ovandelen av två bokhyllor. Båda dessa slingor har jag framme året om. För att enkelt kunna tända och släcka slingorna har jag kopplat en till en timer och den andra tänder jag med en fjärrströmbrytare.
Förra året köpte jag en liten slinga, som är anpassad för att ha i t.ex. en vin- eller spritflaska. På korkens topp sitter en knapp, som används för att tända och släcka slingan. Produkten heter LED-ljusslinga Glasgow och finns i guld- och silverfärg på RUSTA och kostar 29.90 kr. En billig, liten julklapp att skicka med posten. Slingan är inte en julvara utan finns att köpa på RUSTA:s lampavdelning året om.
För någon vecka sedan besökte jag butiken Dollarstore och hittade där ett tomtehuvud i filt, med en  lång luva med en liten bjällra i toppen och skägg i konstpäls för endast 10 kr. Tomtehuvudet går enkelt att trä på en flaskhals och luvan kan böjas och riktas med hjälp av ståltråden som sitter inuti den. Även den är en passande julklapp, eventuellt tillsammans med ljusslingan Glasgow eller en flaska vin. Får man inte tag i tomtehuvudet är det inte särskilt svårt att göra ett eget.
Vid jul har jag även en slinga i 3 glasburkar med lock, även de i glas, som står på en hylla i köket. Jag har i flera år haft en murgröna på båge, som är planterad i en liten kopparspann, fyndad på loppis. Jorden har jag täckt med grön mossa, som jag dekorerat med små julgranskulor, kanelstänger, stjärnor, lite konstsnö m.m. och sedan har jag virat en liten batteridriven ljusslinga kring bågen.
Låt en och annan ljusslinga förhöja stämningen i ditt hem, speciellt under årets mörkaste tid. Det finns många sätt att höja mysfaktorn på i och utanför hemmet med ljusslingor i olika storlekar.