En katt/hund tycker om dig för den du är, oavsett om du är trött, ledsen, arg eller har en dålig dag och vill slippa se dig i spegeln. En del människor påstår att katter inte har något behov av sin husse och matte, mer än att de utfodrar dem och ser till att lådan är ren. Det är enligt min åsikt helt fel. För visst väntar mina älskade katter på mig när jag varit borta länge och då inte för att de saknar mat. De kommer springande med svansen i vädret och stryker sig kring mina ben och vill bli klappade och kelade med. Ängla talar tydligt om för mig på kvällarna om hon tycker att jag ska gå och lägga mig. Hon är en trogen nattkamrat i sängen och vill gärna ligga nära, spinnande och kloande på mitt bröst. Det tydligaste beviset jag fått på Tindras kärlek till mig, var när hon kom hem efter att ha varit borta i närmare sju veckor. Trots att hon var väldigt svag och knappt kunde hoppa, tog hon sig direkt upp i mitt knä när vi återförenades. Vilken otrolig lycka! Hur skulle hundar och katter få utlopp för sina känslor i ett hem utan andra djur eller människor? Jag tror katter, ja djur över huvudtaget, känner av dofter och annat, som vi människor inte kan förnimma. Senast jag hade maginfluensa och kräktes kom plötsligt båda mina katter och satte sig på golvet, på var sin sida om mig, trots att det var mitt i natten. Där satt de kvar ända tills jag kunde ta mig tillbaka till sängen. En annan gång snubblade jag över dammsugaren, slog mig ordentligt och blev sittande på golvet. Direkt var Ängla framme hos mig, kröp upp i mitt knä, jamade och försökte komma upp och slicka mig i ansiktet. Jag tror inte att det var tillfälligheter. Tänk om vi människor haft ett sjätte sinne, som våra fyrbenta vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar