Det senaste veckorna har jag varit trött på alla plantor, som parkerat på köksbordet i flera månader nu. Jag tror knappast att de har trivts något vidare med platsen de heller. Det är väl därför som en del av dem ser mindre glada ut. När jag har tittat ut på den röriga balkongen där de vinterförvarade pelargonerna sett ut att ropa efter konstgjord andning, har jag haft god lust att strunta i allt vad odling heter. De har inte fått den start på våren, som jag hoppats på, utan ser rätt trista ut, med vissna förtorkade blad här och där. Men så tog jag tag i lite omplantering av nyinköpta pelargonplantor, som redan börjat blomma, och klippte bort vissna blad och städade av odlingshyllorna och plötsligt återkom glädjen, samtidigt som solen sken in på balkongen och fick fontänen att börja porla. En hel del frösådda vilda pelargoner kom upp för flera veckor sedan, men de har vuxit dåligt, men nu fick jag lust att även ge en del av småttingarna nya krukor. Nu har hoppet återkommit om att balkongen kommer att göra själ för titeln, som den vann för några år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar