En sådan grå, regnig och kall dag som det varit i Halmstad idag har inte hjälpt humörskurvan att peka uppåt. Gråvädret såg snarare till så att jag låg kvar i sängen och kände mig minst lika trött som jag gjort de senaste två veckorna, med infektion, penicillinkur och det tillstånd som det försatt kroppen i. Helt plötsligt hade jag glömt vilket underbart väder det var på Kristi himmelsfärds dag, för bara två dagar sedan. Det var inga långa stunder jag var ute i torsdags, men nog för att jag skulle känna värmen av solen, höra fågelkvittret och njuta av en otroligt vacker utsikt från min lägenhet på fjärde våningen. Kanske har jag inte följt grönskan så noga från dag till dag de senaste två veckorna, då jag bara varit utanför dörren när jag åkt till och från dialysen, men i torsdags tyckte jag naturen tog ett stort skutt och helt plötsligt blev det så väldigt grönt. När jag tittar ut från balkongen på fjärde våningen där jag har min egen odling och oas brukar jag se havet, men såhär års gör grönskan sitt för att skymma utsikten mot Båstad och åsen, även om jag fortfarande kan se böljan den blå mellan trädtopparna och en och annan båt som lagt ut från hamnen inne i stan.
Ställer jag mig och tittar ut genom fönsterna vid hissen, på andra sidan huset, har jag utsikt över grönområdet där det tidigare var lekplats. En del av de stora träden växte här långt innan huset byggdes och in bland snåren finns det bland annat kaprifol, vildhallon, björnbär, och vitsippor. Nere i högra hörnet på bilden skymtar vår restaurang, där vi bjuder fåglar och ekorrar på gratis middag. I gengäld kan vi glädja oss över deras besök året om. Bussgatan, som man skönjer längre bort, är den enda trafikerade vägen i närheten i det väderstrecket. Bortanför ligger lägenheter och ännu mer lummig skog, där Tindra gärna håller till när hon är ute på dagarna. När jag släpper ut henne tar hon stigen över grönområdet, stannar till och fortsätter över bussgatan och in i skogen. Väl nere på marken är det bara ett par meter ut till naturen, där jag ofta slår mig till ro på bänken och bara låter tiden gå, medan molnen dansar fram över himlen. Det är sådana stunder man ska unna sig i vardagen, men som jag tyvärr tror att många av oss är dåliga på att ta tillvara. Istället prioriterar vi så mycket annat, som man anser måste hinnas med i vårt allt mer stressade samhälle. Stanna upp en kort stund, om än för bara några minuter, och gör absolut ingenting mer än att njuta av att få vara i nuet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar