Årets första maskros, som jag fångade på bild häromdagen, växte intill husväggen utanför dialysens entré och på rätt plats kan man inte säga annat än att den är vacker. Nedan följer sångtexten till Carl-Antons "Om maskros och tjärdoft". En härlig text om denna solgula blomma, som verkligen får mig att längta till sommaren.
Om maskros och tjärdoft
Jag lät alla mina maskrosor finnas
fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut.
Men det är så skönt att sitta och minnas
små solar i gräset när sommarn är slut.
För hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den – och jag fick rå om den.
Då gömde jag – små sommarminnen gömde jag.
Maskros som tändes i solsken som brändes gömde jag.
Jag målade våran brygga med tjära
fast det finns impregnering av modernare sort
Men det luktar så gott när man kommer nära
och den doften behövs när sommarn är kort.
För hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den – och jag fick rå om den.
Då gömde jag – små sommarminnen gömde jag.
Tjärdoft som kändes i solsken som brändes gömde jag.
Jag gjorde en liten visa att sjunga
när sommarens båtar har glidit förbi
och isarna ligger tjocka och tunga.
För visor kan längta och längtar gör vi.
För hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den – och jag fick rå om den.
Då gömde jag – små sommarminnen gömde jag.
Maskros som tändes och tjärdoft som kändes gömde jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar