Våren har varit sval och även om jag har mina pelargoner på en inglasad balkong har de inte hunnit utvecklats lika långt som de brukar vid den här tiden på året. De större plantorna som jag planterade om och klippte ner tidigare i våras har fått en del nya blad, men jag väntar fortfarande på att många av dem ska sätta knopp. Min ork har inte varit på topp och bristen på värme har heller inte lockat mig till att pyssla om alla plantorna, så som jag skulle önskat. Många frösådda små plantor, står fortfarande på fönsterbrädan i köket under lysröret. Dessa vildpelargoner ska planteras om och inom kort få komma ut i dagsljuset. Idag har jag suttit på en pall och plockat vissna blad och blommor på en del av miniatyrpelargonerna. Med en opererad fot och smärtstillande i kroppen blev det korta små stunder på balkongen, men det var en härlig känsla att äntligen få pyssla om mina älskade blommor. Jag kunde släppa alla tankar för en stund och bara njuta av att plocka bland plantorna. Tyvärr upptäckte jag både vita flygare och bladlöss på en hel del pelargoner. Denna typ av ohyra brukar främst drabba engelska och vilda pelargoner. Nu gäller det att behandla lössen fortast möjligt innan de sprider sig. Att bespruta undersidan av bladen med såpvatten med en skvätt T-röd är ett gammalt beprövat sätt för att bekämpa bladlöss. Det krävs att man behandlar plantorna vid ett flertal tillfällen, med ett par veckors mellanrum, för att bli av med de oönskade djuren. Man tar bara död på de levande flugorna och inte på äggen och därför krävs återkommande besprutning. Det finns även några olika typer av gifter att köpa i handeln, som används på samma sätt för att ta död på ohyran, men då jag har katter som vistas på balkongen är jag försiktig med att spruta med giftiga ämnen och dessa bekämpningsmedel är oftast även skadliga för miljön. Jag ska beställa Mjöllusparasitsteklarsteklar. De levereras som ägg, som kläcks efter ett par veckor och utvecklas till steklar, som sedan äter upp vita flygare. Det är ett naturvänligt sätt att råda bot på en del oönskad ohyra.
Även om mina pelargoner hamnat lite på efterkälken i år är det flera av dem som blommar. På en av årets nyinköpta plantor, slog de första blommorna ut för några dagar sedan. Vid första anblicken kan man kanske tro att de blekrosa rosenknoppsformade blommorna tillhör någon typ av rosplanta, men så är det inte. Det är en pelargon, hänghybrid vid namn Millfield Rose, som får dessa söta, mycket dubbla blommor. När man i folkmun pratar om pelargoner tänker vi nog först och främst på de mer vanliga sorterna, som säljs utanför mataffärer och i landets trädgårdskedjor. Enfärgade blommor och blad där Mårbackapelargonen, med sina ljust rosa blommor, är den stora favoriten. Förutom dessa zonalpelargoner finns det mängder av andra sorters pelargoner, med både flerfärgade blommor och blad, som dessutom har olika former och tillhör olika grupper. Det finns till exempel tulpanblommande pelargoner, stjärnpelargoner, fingerpelargoner, doftande pelargoner och de vilda pelargonerna, som är en grupp som är okända för många. De vilda pelargonerna har väldigt olika växtsätt och liknar inte alls de pelargoner, som vi vanligtvis köper och planterar i våra balkonglådor på sommaren. En del av dem är lätta att odla, medan andra kan vara lite kinkigare och kräver en del tålamod. Jag kan lova att var och en kan hitta sin favoritpelargon, då det finns så otroligt många vackra sorter. Millfield rose är bara en av många som jag gillar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar