Det är inte alla som har glädjen att få följa ekorrar utanför sitt hyreshus nästan varje dag oavsett årstid. Jag kan stå länge och titta på dem bland träden där vi matar både dem och fåglarna. I år har vi sett tre ekorrar, som alla lärt sig att sitta på den lilla trälådan i trädet, lyfta på locket och plocka upp en nöt ur lådan. Någon av ekorrarna försvinner upp i trädet med sin mat i munnen och äter den sittande på en gren, med tryggt avstånd från mina blickar. Den ena är lite mindre rädd och sitter kvar på lådan och knaprar i sig nöten medan jag får stå och beundra den på knappt en meters avstånd, men den följer mig hela tiden med sina fina pepparkaksbruna ögon, för att försäkra sig om att jag inte kommer alltför nära. Ibland händer det att jag får se alla tre ekorrarna på besök samtidigt. De jagar varandra upp och ner längs trädstammarna runt runt och tjattrar högljutt. Ekorrarna brukar komma till matplatsen på morgonen och senare på eftermiddagen. Jag undrar om alla tre är av hankön eftersom vi aldrig fått se några små ekorrbarn. För några år sedan var det sex underbart söta rödbruna varelser som hoppade runt bland trädtopparna med graciösa rörelser och perfekta språng. Jag och några av mina grannar fortsätter att lägga ut bland annat äpplen och nötter som de verkligen gillar, allt för att vi ska få fortsätta att titta in i deras pigga, små ögon strax utanför ytterdörren. När de hoppar iväg bort bland trädtopparna undrar jag alltid om jag någon gång ska få se var de bor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar