Små, små tomater

 

Förra året bestämde jag mig för att sluta att odla bland annat tomater och gurka på min inglasade balkong. Plantorna hade i ett par års tid drabbats av allt fler vita flygare, som sedan spred sig till en hel del annat som jag odlade. Förutom att dessa små flugor, med sina vita vingar, tär på växterna är de dessutom lite småäckliga i för stora mängder och,väldigt svåra att bli av med när de väl invaderat balkongen. Tidigt i våras blev jag förärad en liten tomatplanta av en av mina sjuksköterskor på dialysen, som liksom jag gillar att odla. Vi brukar utbyta tips och idéer och fylla lite tråkig dialystid med prat om växter och allt möjligt annat som berör odling och trädgård. Hon hade drivit upp tomatplantan från frö och berättade att det skulle bli en lågväxande, buskig sort med små, röda tomater. Jag kunde inte tacka nej till plantan och nu står den där, välväxt och frodig, med något mindre antal vita flygfän än tidigare år, då jag inkvarterat nyttodjur på balkongen. Plantan har fått många blommor, men tomaterna är fortfarande ytterst små och ynkliga och växer otroligt långsamt. De riktigt varma och soliga dagarna har hittills i sommar varit på tok för få, det har vi väl alla märkt av, inte minst vi som har ett odlingsintresse. De flesta plantorna, allt från pelargoner till smultron, har utvecklats sent hos mig i år. Jag får väl ändå vara glad att mina plantor står på en inglasad balkong, där de varit skyddade från all snålblåst och regn som varit, annars hade de nog varit ännu senare och mått mindre väl och jag hade säkert gett upp hoppet om att få mogna tomater innan hösten.
Häromdagen läste jag en insändare i en trädgårdstidning, från en dam som tagit sticklingar från sina tomatplantor under sommaren. När det blev för kallt att ha plantorna utomhus på hösten hade hon satt ner dem i sin källare, under belysning från vanliga vita lysrör. Strax efter jul hade hon sedan kunnat skörda sina första tomater. Smaken var inte lika söt och god, som när de får utvecklas belysta av rikligt med solljus, men hon tyckte ändå att de smakade bra mycket godare än de tomater som säljs i mataffärerna vintertid. Nu har jag hela förrådet fullt med pelargoner under vintern, så några tomatplantor får inte plats där. Dessutom tycker jag att mycket av glädjen med att odla egna tomater ligger i att jag får pyssla och sköta om dem just under sommarhalvåret, då jag kan gå ut på balkongen och njuta av att plocka en och annan härligt röd och solvarm tomat direkt från plantan. Sedan får jag längta hela långa vintern tills att det är dags att peta ner nya tomatfrön i jorden framåt vårkanten och strax därefter få den där härliga kicken när jag får se de första fröna gro och små gröna blad tränga upp genom jordytan. Den längtan vill jag absolut inte vara utan. Då får jag hellre låta bli att äta tomater under vintern om jag nu inte vill köpa dem som är odlade utomlands. Det var i alla fall ett kul tips för dem som vill försöka sig på att vinterodla tomater och att det faktiskt går att driva fram dem under vanliga, enkla lysrör.