Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

31 okt. 2017

Glada små halloweenclementiner

















Den senaste veckan har jag sett alltfler stora, orange pumpor, med elaka ansiktsuttryck, lysa upp i höstmörkret, när jag varit ute och kört. Jag har aldrig gillat halloweenfirandet, kanske främst för att det är en tradition, som inte fanns i Sverige, när jag växte upp. De orange pumporna är i och för sig fina, där de lyser i mörkret, men det är också det enda som jag gillar med denna tradition, som främst förknippas med hemskheter och död och är ett jippo för köpmännen. Eftersom jag bor i lägenhet har jag ingen plats utomhus där jag kan ha en pumpa. Om så vore fallet skulle den få ett något trevligare ansiktsuttryck. Däremot gillar jag att göra höstarrangemang med växter, blommor och mossa, med inslag av små prydnadspumpor, som finns i många olika former och flera färgkombinationer. Pumporna är fina att ha på soffbordet i en skål eller bara ha liggande som de är, kanske tillsammans med några kastanjer och pressade, torkade blad, i höstens vackra färger.


















Jag plockade lite olika sorters blad häromdagen, från buskarna som växer utanför hyreshuset. När jag kom in la jag dem mellan sidorna i en, stor, tjock kokbok och la sedan ytterligare några böcker ovanpå, för att bladen skulle bli ordentligt pressade. Redan efter ett par dagar hade bladen torkat och var släta. De hade fortfarande kvar sina vackra färger i olika nyanser av gult och grönt, till riktigt mörkt rött, om än något mattare i färgerna än när de satt på buskarna. Förutom till dekoration, kan man använda större blad som placeringskort och skriva namn på dem med guldpenna. Vid en halloweenfest kan man använda clementiner som små pumpor, rita ansikte på dem och sedan placera en vid varje kuvert. Använd en vattenfast penna med tunn, svart spets och för säkerhets skull giftfri, om clementinerna sedan ska ätas. Istället för godis kan man ge en mer nyttig halloweenclementin till de som knackar på och ropar "Bus eller godis!".


















Det går även bra att använda apelsiner istället för clementiner. De kan bli fina hållare för värmeljus när man skär bort skal och fruktkött i apelsinens topp. Köp apelsiner, som ligger stabilt på plant underlag, eller skär bort en bit av apelsinens botten. Gör en markering för värmeljuset genom att trycka ljuskoppens ovansida mot skalet. Skär sedan försiktigt bort skal och fruktkött med en skalkniv, bara precis så mycket att det går att trycka ner värmeljuset. Förutom att levande ljus förhöjer stämningen sprider apelsinerna en härlig doft och till advent och jul kan de dekoreras med hela kryddnejlikor, som luktar riktigt behagligt juligt. Då apelsinerna torkar och chanserar fort, när man skurit i dem, brukar jag förvara dem inplastade i kylskåpet på nätterna, så att de håller sig fina ytterligare ett par dagar.
Om några hemska figurer ringer på min dörr under halloween och ropar "Bus eller godis!" så är jag förberedd. Godisförrådet i skafferiet är väl fyllt, självklart även för mer trevliga besök, som skulle vara sugna på något sött och gott.
Jag passar på att önska "Happy halloween", även om jag själv inte ska ut och busa och fira i veckan,
för det råder delade meningar om när halloween verkligen ska firas i Sverige.


27 okt. 2017

Vad betyder din katt för dig?


















För någon månad sedan anordnade Whiskas tävlingen "Årets katt" på Facebook. Tävlingsuppgiften var att berätta om sin katt, vad som gör den speciell och hur den gör skillnad i livet. Utöver tävlingsvinsten, en årsförbrukning av Whiskasprodukter, lovade företaget att skänka ett mål mat till en hemlös katt, för varje tävlingsbidrag som de fick in. Jag tänker att maten förmodligen skickades till några olika katthem. Då jag gillar tävlingar, speciellt när det krävs en motivering för att delta, ville jag självklart vara med i tävlingen och berätta om hur mycket mina katter Tindra och Ängla betyder för mig. Jag tror själv att mina katter har en större mening i mitt liv, än vad en del andra katter har för betydelse för sina hussar och mattar. Med det menar jag absolut inte att alla våra katter inte fyller en viktig uppgift. Det finns otroligt många mycket älskade katter runt om i landet, som betyder väldigt mycket för sina ägare, men en katt kan ha en mindre eller större mening i livet för olika hussar och mattar. Ängla och Tindra bidrar med mycket mer i mitt liv, än att bara vara härliga husdjur, speciellt då jag under större delen av livet varit sjuk, har dåligt med ork, mår mindre bra och ofta är ensam hemma. De är förutom mina livskamrater, mysiga och varma att gosa med, de får mig att komma ur    sängen även de dagar då jag mår riktigt dåligt, de är starka lyckopiller och underbara som sällskap. Ja, jag skulle kunna göra listan lång.
Jag har tidigare skrivit en text om mina katter, som jag nu skrev om och utökade till en liten berättelse. Jag la ut den, som tävlingsbidrag på Whiskas sida på Facebook, tillsammans med en bild på mig och Ängla. Whiskas toppar inte listan över mina katters favoritmat, men Tindra och Ängla som är kräsna katter, låter sig väl smaka av Whiskas blötmat med sås, så det var en självklarhet att delta i tävlingen. Jag var nöjd med mitt tävlingsbidrag, och hoppades såklart att Ängla skulle ta hem titeln, som "Årets Whiskaskatt".
Häromdagen fick jag se att vinnaren korats i tävlingen och någon vinst blev det inte för min älskling, men vad gör egentligen det. Ängla och Tindra fortsätter ändå att vara det bästa i mitt liv och de är lika högt älskade, som de alltid varit, om inte ännu lite mer.


Nedan följer mitt tävlingsbidrag.
 
Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle bli med katt
men tänk så många avtryck hon i livet satt
Många tjatade om att en katt skulle vara bra
glöm hund det är inte alls att föredra
Jag var negativ men det blev en liten källing till slut
såhär i efterhand är det mitt livs allra bästa beslut
Ängla heter hon och är mitt starka lyckopiller i livet
att hon ska ha det bästa är självklart givet
Hon är ingen raskatt med vackert protokoll
med för mig är det hennes personlighet som spelar roll
Ängla gör att mina mörkaste dagar nu är få
utan henne skulle mitt liv inte kunna fortgå
Jag är inte ensam mer inte ens på toaletten
hon åker även i hissen när jag ska ner med tvätten
Med dialys i många år och även cancermedicin
är mitt liv ofta tungt och det tär på energin
När jag vaknar trött och har värk i min kropp
och det känns som världens tyngsta upplopp
då sitter hon där och lägger tassen mot mitt bröst
och hennes blick ger mig både styrka och tröst
Jag ger henne mycket kärlek och mat som är rätt
så hon mår bra och blir riktigt nöjd och mätt
Tid för jakt och lek med mus och råtta
och en ren låda som är hennes innepotta
Viktigt är även att hon trivs hemma hos mig
för hon är en mycket speciell och unik liten tjej
För min älskade Ängla gör jag självklart allt
för att ge tillbaka av all kärlek tusenfalt
Nu håller jag hårt alla fingrar och tår (de jag har)
att vi många härliga år tillsammans får.

Ängla och Tindra, jag älskar er mest i världen!

23 okt. 2017

Julinspirerande magasin för den pysselintresserade























Under nästan hela mitt 47-åriga liv har jag tyckt om att sysselsätta mig med allt möjligt som berör bild, färg och form. Intresset för att rita och klippa och klistra väcktes när jag var riktig liten och det har jag haft glädje av under många av mina sjukhusvistelser under åren. Jag minns att jag limmade pärlor, medicinkoppar i olika färger och bomullspinnar på rondskålar, när jag var i fyraårsåldern och låg på Akademiska sjukhuset i Uppsala. På den tiden fanns ingen lekterapi, så det blev personalen och mamma, som fick sysselsätta mig. I vuxen ålder har jag bland annat gått kvällskurser på konstskola, målat porslin, lärt mig kalligrafitextning och att göra blomsterarrangemang, utöver allt annat som jag gjort hemma. De senaste åren har jag blivit alltmer intresserad av fotografering, men någon kurs har jag aldrig orkat gå, men ju fler bilder jag tar desto bättre blir resultatet, även om det går sakta framåt. Min pelargonodling, som består av över 200 olika plantor, är för mig också förknippad med färg och form. Skapande intressen benämns med flera olika ord. Ibland kallas det för att pyssla och i vissa fall sägs en kreation vara konst eller installationer. Var gränsen går mellan pyssel och konst överlåter jag till betraktarens ögon att bedöma.
Nu när det närmar sig jul är det snart dags att börja fixa med julkorten. Jag tycker det är roligt att göra egna julhälsningar och rita, klippa, klistra och skriva hälsningen med rim. Numera kallar man ofta det för cardmaking och det finns mängder med artiklar, som säljs speciellt för att använda när man gör kort och pysslar med scrapbooking. Jag kallar det fortfarande för klipp och klistra, men det är roligt med alla små figurer i olika material, stämplar med mängder av motiv, glitter, fina band, klippark och klistermärken, för att bara nämna en liten del av det material, som finns i handeln numera. Det ges även ut tidningar med tips och idéer, för den som har ett stort intresse för cardmaking och scrapbooking. Idag finns det tidningar i handeln med innehåll, som inriktar sig på diverse specialintressen, utöver de olika veckotidningarna, som funnits i tidningshyllorna långt innan jag föddes. Inför advent och jul kommer en hel del magasin ut, som speciella julnummer, fyllda med tips, idéer och stämningsfulla bilder. Jag gillar att bläddra, läsa och inspireras av dessa tidningar och de ger mig ofta en mysig känsla i kroppen och lusten att börja skapa infinner sig. Tyvärr tycker jag att priset ofta är bra mycket högre, än vad innehållet är värt och sidorna med reklam är alltför många. Idéerna med pynt, inredning och matrecept är ganska lika år från år, men jag förstår att det är svårt att fylla en hel tidning med nyheter, som ingen gjort tidigare. Trots allt köpte jag Allers Julmagasin så fort den dök upp i affären för någon vecka sedan. Den tidningen brukar vara först ut bland julmagasinen i tidningshyllorna, är lite billigare och innehåller mindre reklam, men lika mycket läsvärt, trots att den är tunnare än de dyrare magasinen.
På biblioteket, i närheten av där jag bor, brukar de ha en del julmagasin, både nya och från tidigare år, och jag brukar göra ett besök där och ha en lugn och mysig stund, då jag kopplar av med en hög tidningar och funderar över hur jag ska få utlopp för min kreativa ådra och skapa stämning i min lilla lägenhet framöver. Biblioteket har även en del böcker med julinspiration, men tyvärr har de flesta rätt många år på nacken, och det är sällan som det ges ut nya böcker med jultema.
Oftast gör jag inte precis likt idéerna, som jag ser i tidningar, på tv och internet, men de sätter fart på tankarna och skaparlusten. Ännu så länge känns det för tidigt att börja julpyssla, men kanske börjar jag med julkorten snart, för att slippa stressa in i det sista, som jag brukar få göra för att mina hälsningar ska hinna fram till jul. Tanken är god och det är långtifrån första hösten, som jag planerar att börja i tid. Ändå brukar jag sitta där in i det sista och korten blir inte alls så kreativa, som jag först tänkt. Kanske ska jag övergå till att skicka mina julhälsningar via mail eller sms, som allt fler gör nuförtiden, men själv tycker jag fortfarande att det är bra mycket trevligare att få ett julkort med vacker bild och handskriven adress och avsändare, som dimper ner på golvet genom dörrinkastet och som jag sedan kan sätta i hyllan i köket.
En del blomsteraffärer bjuder in till inspirationskvällar, då man får lära sig att göra dörrkransar, ljusarrangemang och julplanteringar. Jag har varit i flera olika butiker under åren och då jag gillar att hålla på med blommor har dessa kurser varit både roliga och lärorika. Liknande arrangemang har även anordnats av en butik i Halmstad, som säljer diverse material för cardmaking och scrapbooking. Oftast betalar man en kursavgift och det material, som man använt sig av och tar med hem, ibland med rabatt.
Jag har dragit ner på julpyntet de senaste åren. Den största anledningen till det är att jag mår sämre och att orken inte räcker till, men jularrangemang med blommor, ljus, mossa och olika naturmaterial är något som jag inte vill vara utan. Det finns mycket vackert i naturen att dekorera med. Förutom olika sorters mossa kan man plocka kottar, små grenar, stenar och blad och kvistar från vintergröna växter. Här nere i södra delarna av landet har vi haft väldigt sparsamt med snö innan jul de senaste åren och därför har jag kunnat vänta till advent med att plocka in material från naturen. Bor man norröver kanske man redan nu får tänka på att ta en runda i skogen innan marken blir snötäckt. Förvara mossan svalt tills du ska använda den. Håll den sedan fuktig, genom att spraya den med vatten. Jag har svårt att ta nig ut i skogen, då jag har problem att gå, så jag brukar löpa vanlig grön mossa, kuddmossa och mjuken i någon blomsterbutik eller då det funnits mossa till försäljning på Lilla Böslids julmarknad.
I helgen köpte jag säsongens första amaryllis och två vita hyacinter. De var planterade och amaryllislöken hade redan två knoppar, som tittade upp ur löken. När man tar in planterade lökar i rumstemperatur brukar de utvecklas fort och det tar inte lång tid innan blommorna börjar slå ut. Därför har jag ställt lökarna på min inglasade balkong, där de får stå tills att jag har ork och tid att sätta dem i andra krukor och dekorera dem. Dessa lökväxter är egentligen vårblommor, men jag har absolut inget emot att tjuvstarta med tidigt framdrivna amaryllis och hyacinter till advent, men än så länge får de stå på balkongen ett par veckor till, innan de får komma in i värmen och pryda köksbordet.
Häromdagen låg tidningen Allers Trädgård, innanför dörren när jag kom hem, då jag har en prenumeration på tidningen, som jag fick i julklapp av min moster förra julen. Detta nummer hade lite jultema, av utsidan att döma, men än har jag tyvärr inte hunnit titta i den. Under åren har jag prenumererat eller köpt lösnummer av många olika tidningar. Det har bland annat varit magasin om katter, trädgård, mat, fotografering och innan jul har jag lagt en hel del pengar på olika jultidningar. För ett tag sedan tipsade en av mina dialyssköterskor mig om att hon läste mängder med tidningar på internet, efter att hon blivit medlem hos Readly. Som medlem hos dem betalar man 99 kr/månad och får då tillgång till 2400 magasin och dagstidningar, både svenska och utländska, genom deras app. Det går även att ladda ner tidningar och läsa när man inte är uppkopplad. Med ett och samma abonnemang kan 5 personer läsa varsin specifik tidning samtidigt. Jag har än så länge inte blivit medlem, då min gamla stationära dator inte stödjer appar, men så fort jag får min nya dator ska jag gå med i Readly. Självklart kan man även läsa tidningarna i en läsplatta eller i en mobiltelefonen, under förutsättningen att den stödjer appar. Det finns presentkort att ge bort, som gäller för 1, 3, 6, 9 eller 12 månader.
När jag var barn hade jag och min syster varsin egen liten gran i våra rum, under flera år. På den tiden åkte hela familjen ut i skogen, som ägdes av mammas mostrar och morbror, och högg gran. På julaftonens morgon låg Bamses jultidning under min gran och under min systers gran låg tidningen Starlet.
En tidning passar att ge bort i julklapp till de flesta, ung som gammal, eller varför inte önska en prenumeration av jultomten.

15 okt. 2017

Pelargonsäsongen pågår ännu, liksom försäljningen av sticklingar

P. echinatum är en pelargonart. Det är första året, som jag har denna
pelargon i min samling, och därför var det extra roligt när den blommade
för första gången för några veckor sedan.



















För någon vecka sedan pratade jag med min faster i telefon. Jag var lite kort i tonen och berättade att jag var lite stressad, eftersom jag var på väg till ICA-butiken för att skicka pelargonsticklingar, innan postlådan tömdes sista gången för dagen. Det är väl ingen som köper sticklingar vid den här tiden på året, hör jag min faster säga i luren, med en något förvånad ton på rösten. Pelargonsäsongen är ju över, fortsatte hon. Nej då, svarade jag. Säsongen är långt ifrån över för oss "pelargonister"och det går att sälja sticklingar så länge utomhustemperaturen inte blir lägre, än att sticklingarna klarar resan till den nya ägaren. Visserligen är ju Sverige ett avlångt land och temperaturen kan skilja många grader från söder till norr och därför är det också väldigt olika runtom i landet när man måste ta in sina pelargoner för vinterförvaring. Efterfrågan på sticklingar är självklart större på våren, då det börjar klia i odlingsfingrarna på många pelargonodlare och man längtar efter att börja plantera om och klippa ner sina pelargoner. Då kommer också suget efter nya sorter. Tyvärr brukar en och annan planta tyna bort under vintern, som man gärna vill ha tillbaka till sin samling på vårkanten. En del pelargonodlare, som har ont om plats för att förvara plantorna inomhus under vintern, väljer att ta sticklingar av moderplantorna på höstkanten och sedan ge bort eller slänga moderplantorna.
Ska man övervintra sticklingar är det extra viktigt att de får tillskottsljus från någon typ av  växtbelysning. Jag har investerat i två energisnåla, smala växtlysrör, som är 90 cm breda. De är precis lagom i storlek att ha hängande i mitt sovrums - och köksfönster, där en del småplantor som jag är extra rädd om, får stå under vintern. Pelargonerna trivs bra där, trots att de står över elementen, men det gäller att hålla koll på jorden, som snabbt torkar ut i de små lerkrukorna, i den torra, varma luften.
Det är roligt att ta tillvara och sätta sticklingar på våren, när jag planterar om och klipper ner mina pelargoner, men att sälja pelargoner via internet innebär en del jobb, men att slänga fina sticklingar bär mig emot. Visst kan jag ge bort dem, men det är inte fel att få in några kronor, som delvis täcker inköp av jord, näring, medel mot ohyra m.m.
Först ska sticklingarna fotograferas och bilder och information, om de olika sorterna, ska läggas ut på internet. Jag säljer främst mina sticklingar på Tradera och i ett par speciella grupper på Facebook, som endast är till för pelargonauktioner. På Facebook är det gratis att lägga ut sticklingar till försäljning, men Tradera tar ut en mindre avgift, baserad på auktionens slutbud. Det positiva med Tradera är att man bland annat får mail när auktionen är avslutad. Köparen blir automatiskt påmind per mail, om betalningen inte sker i tid, och både köpare och säljare har möjlighet att ge positiv och negativ bedömning om affären. På så vis ser man om en säljare eller köpare är skötsam och trovärdig. Köparen kan betala varan och frakten via Tradera och på så vis behöver man som säljare inte lämna ut sitt kontonummer direkt till kunden. Det går även att göra en återbetalning till köparen. När auktionen är slutförd brukar jag skicka ett mail till kunden, gratulera till vunnen auktion, tacka för affären och informera om när jag planerar att skicka sticklingen, för att försäkra mig om att kunden är hemma och kan ta emot försändelsen när den levereras. Innan jag packar in sticklingen undersöker jag den ordentligt, så att den inte har någon ohyra, för det vill jag definitivt inte sprida om så råkar vara fallet. Slutligen packar jag sticklingen, så att den är väl emballerad, för att klara både resan och hanteringen av fraktbolaget, som inte alltid är så försiktig med godset. Tyvärr har jag i år råkat ut för att PostNord, vid ett par tillfällen, levererat sticklingarna först efter en hel vecka. Som tur var klarade sig sticklingarna, även om de inte var så fräscha vid framkomsten.
I samband med försäljningen händer det ibland att jag får bra kontakt med någon trevlig köpare, som leder till fortsatta konversationer och utbyte av tips och idéer och byte av sticklingar. En och annan kund har jag även haft nöjet att senare träffa på något arrangemang med Svenska Pelargonsällskapet.
Flera av mina allra första sticklingar, som jag köpte på Tradera, har i efterhand visat sig komma från den nuvarande ordföranden för Svenska Trädgårdsföreningen i Halland och hennes man. Detta par träffar jag då och då på föreningens aktiviteter. Mannen kör färdtjänst och sjukresor och ibland har jag nöjet att få åka med honom när jag ska till dialysen och självklart blir det ofta prat om pelargoner och odling i största allmänhet under färden.

Egenodlad stjärnpelargon, från frö, som jag tagit från mina plantor.
Häromdagen slog första knopparna ut. Blommorna är mindre,
mer spretiga och lite rufsiga, gentemot hur stjärnpelargoner brukar se ut.
Ännu har den inte fått något namn, men jag ska behålla plantan.




















Jag har lyckats sälja en hel del sticklingar i år, men nu har jag bara ett fåtal kvar, som jag hoppas ska hitta nya ägare. Självklart har jag även inhandlat en hel del nya pelargonsticklingar till min egen samling. De flesta har jag köpt av medlemmar i pelargonsällskapet, vid träffar och utflykter. Via föreningen kan man köpa eller byta till sig många spännande sorter, mer eller mindre ovanliga, till ett mycket bra pris och en och annan givmild medlem ger ibland bort sticklingar. Inom Hallandsgruppen har vi ett fast pris, när vi säljer till varandra. När man bara ger några tior för sticklingarna är det lätt hänt att jag kommer hem med många fler nytillskott än planerat efter våra träffar, men det är jag långt ifrån ensam om. Det återstår ytterligare en träff med Hallandsgruppen innan årets program är slut för i år, så jag vet redan nu att mina pelargoner kommer att öka ytterligare i antal, innan året är till ända, trots att jag länge sagt att det är överfullt både på min balkong och i fönsterkarmarna.
Det kommer ju en vinter, då alla pelargoner ska få rum för att klara kylan och alla plantor kan inte stå kvar på min balkong, även om den är inglasad och jag investerade i en värmefläkt med frostvakt förra året, som ska hålla temperaturen på en lagom nivå för pelargonerna. De plantor som stod på de nedre hyllplanen dukade tyvärr under av kylan i vintras, då det blev för kallt nere vid golvet då jag inte vågade ha värmefläkten stående direkt på golvplankorna. Det var första året jag vinterförvarade mina pelargoner på balkongen och förhoppningsvis lärde jag mig något av fjolårets misstag och lyckas bättre den kommande vintern. Självklart håller jag tummarna för ännu en mild vinter, så att fläkten inte behöver gå dygnet runt på balkongen, så att elräkningen riskerar att ruinera mig.
Jag har så smått börjat planera inför vintern, då temperaturen närmat sig nollstrecket vissa nätter. Filtar ska läggas ut och hängas upp på balkongen, för att hindra att för mycket värme försvinner ut, där det är som mest otätt. Pelargonerna, som står närmast golvet, ska flyttas till trapphuset där det är fönster från golv till tak. Grannen har lovat att låna ut en hylla, som jag kan ställa många krukor i. Jag börjar så smått inse att så många pelargoner, som jag har nu, har jag aldrig haft tidigare år. Min pappa har vid ett flertal tillfällen under sommaren kommenterat min odling och det stora antalet pelargoner som jag har, men jag har bestämt sagt ifrån att de absolut inte är fler än tidigare år, men nu kan jag inte lura mig själv längre. Jag måste erkänna att det har blivit lite väl många plantor, men på något sätt ska jag väl hitta plats för att ge alla mina pelargoner möjlighet att klara vintern. Skam den som ger sig!

Den söta, lilla dvärg- stjärn- och äggskalspelargonen
Vectis Starbright, har jag köpt från England.
Även den blommade med sin första blomma för ett par veckor sedan.


Även om sommaren är över och naturen börjat klä sig i sin vackra höstskrud händer det fortfarande spännande saker bland pelargonerna på balkongen. Årets nykomlingar, som är inköpta under senare delen av sommaren, har nu börjat växa till sig och för några veckor sedan fick jag se de allra första blommorna på ett par av plantorna. P. echinatum är en pelargonart, som har ett ganska sparsamt bladverk och vars kronblad bara är någon centimeter i storlek, men jag tycker att blommorna är väldigt vackra och annorlunda. I mitten av juli månad fick jag en leverans med 13 små sticklingar, som jag beställt från England tidigare under sommaren. De flesta sticklingarna är fortfarande väldigt små, men en av dem blommade även den för första gången för ett par veckor sedan. Det var extra roligt att se nykomlingarnas blommor, då jag inte haft någon av dessa två pelargoner tidigare. Kanske hinner fler nya småttingar att visa sina första blommor, innan det blir för kallt utomhus för att plantorna ska sätta knopp. Väderleksrapporten lovar varmare väder i veckan som kommer, så än är inte säsongen riktigt över för mina pelargoner och spännande saker kan fortfarande ske på balkongen.

10 okt. 2017

Jultraditioner med pynt, mat och Juleskum























Efter gråa dagar med regn och rusk, som definitivt inte gynnat humöret och orken, har Halmstad bjudit på vackra höstdagar från i fredags fram till och med igår, med undantag av lördagen, min enda hellediga dag i veckan. Då det regnade i stort sett konstant hela dagen. Idag lyste solen från en klarblå himmel, i alla fall fram till middag, och jag har svårt att tänka mig att det är 1:a advent om knappt två månader, speciellt då termometern på balkongen visat närmare + 30 grader vid middagstid, solen varit framme. Visst börjar det bli kallare utomhus, speciellt de sista nätterna, då det bara varit ett par grader varmt och det mörknar allt tidigare på kvällarna. Mina pelargoner på balkongen blommar fortfarande, så jag hade gärna bromsat tiden om det gått. Jag känner mig inte redo för att börja ordna med vinterförvaring och fixa med filtar och värmefläktar på balkongen, så att inte mina över 200 plantor dör vid första frostnatten. Dessutom känns det konstigt att butikerna runt om i stan redan har plockat fram både adventsljusstakar, stjärnor och julpynt bland hyllorna. Det gigantiska varuhuset i Ullared hade i vanlig ordning en hel avdelning med allt som hör julen till och det redan när jag var där i slutet av augusti. Jag slängde en hastig blick på pyntet, men det lockade inte men jag köpte en gran, men det var en rumsgran,
Araucaria heterophylla, som ju är en växt som i Sverige odlas inomhus som krukväxt året om. Min rumsgran lär troligtvis bli pyntad framåt jul, men just nu står den i sin kruka i köket, tillsamman med pelargonsticklingar, som trängs för att få plats.
Jag är absolut inte emot julpynt, snarare tycker jag att det är jättemysigt och vackert i rätt mängd och i rätt stil och det är roligt att pynta när väl lusten infinner sig, men med åren har jag minskat ner på pyntandet. Den största anledningen till det är att orken sviker, men det finns några måsten, som jag absolut inte vill vara utan. Den stora adventsljusstaken med 11 ljus ska sättas fram i vardagsrumsfönstret. Jag vill göra ett par arrangemang med växter, mossa, kulor och kanelstänger, som ger både stämning och sprider en härlig doft i lägenheten. Några vackra julgranskulor ska hängas upp i fönstret, liksom julgardinen i köket och ett par dukar ska strykas och läggas på borden. Utöver det är några sorters hemgjort julgodis, risgrynsgröt och griljerad skinka det som jag vill ha för att den riktiga julstämningen ska infinna sig.
Julen är en högtid då vi har många mattraditioner och ingen annan tid under året äter vi så mycket godis, som just under advent och jul
. I genomsnitt äter varje svensk hela 14 kg godis per person och år och av alla länder i världen är Sverige det land där befolkningen äter mest godis. Om jag jämför godisätandet när jag var liten, med dagens konsumtion, skiljer den sig väsentligt. Det är bara att jämföra storleken på godispåsarna då och nu, för att inse hur mycket mer godis vi äter idag. Jag är glad över att det i vissa butiker återigen går att plocka sitt godis i de små, vita papperspåsarna, med olikfärgade prickar. De ger mig en riktig nostalgikänsla. 
Under flera år firade min familj julaftonens eftermiddag hos min mammas två mostrar och morbror, som årligen hade ett stort julkalas på sin gård. Det jag minns bäst var efterrättsbordet med bland annat ris a la malta, struvor, pepparkakor, godis och nätmelon, som var extra festligt då jag aldrig åt melon någon annan gång under året. På melonen ströddes socker med ett vackert skedliknande bestick, med små hål. Jag minns även att det inte fanns någon färg-tv hos släktingarna, så vi fick se "Kalle och hans vänner" i svartvitt. När det var dags att lämna kalaset fick vi barn varsin servett, en tunn nästan genomskinlig sådan med stansad kant, och i den fick vi plocka till oss några godisbitar att ta med hem. Det var nästan det bästa på hela kalaset.
Till jul gillar jag att koka knäck och göra egna chokladpraliner, men det finns även godis i handeln, som har sin speciella plats i juletid. Chokladkartongen Aladdin, som lanserades första året 1939, har under många år varit given på julbordet i många hem och det har nästan bara varit då, som man ätit av denna Marabouchoklad. De senaste åren har en del butiker sålt Aladdin och Paradis till lägre priser, under stora delar av året. Därför känns pralinerna inte lika speciella i juletid som tidigare, när man äter dem lite då och under hela året. Dessutom finns det idag ett väldigt stort utbud av choklad. Jag väljer helst att köpa några få handgjorda praliner, av choklad med bättre kvalité, även om de är dyrare. De ger en godare och festligare smakupplevelse, men jag tackar absolut inte nej till en bit ur Aladdinkartongen. Tyvärr har flera av mina favoriter, bland annat "Körsbär i likör", tagits bort ur sortimentet, för att ge plats åt nya sorter. Numera byts en pralin ut varje år, när det närmar sig jul, för att ge plats åt årets nyhet i Aladdinkartongen. I år har pralinen Tryffel plockats bort och ersatts av
"Kakaokrisp". Det är en pralin fylld med nougatcremé och krispiga kakaonibs och låter i mina öron som en god ersättare.
En.annan stor favorit bland julgodiset är Cloettas Juleskum, i form av ljust rosa tomtar, med vitt skägg och med smak av jordgubbar. Tomtarna säljs endast under en begränsad tid kring jul i Sverige och i våra grannländer Danmark och Norge. Den traditionen hoppas jag verkligen att Cloetta håller fast vid, för att göra smakupplevelsen till något extra just i juletid. Cloetta tillverkade skumtomtar redan på 30-talet, men det var först på 60-talet, som det rosa Juleskummet lanserades. 2011 var året då de marknadsförde första påsarna med årgångstomtar, som har en ny smak varje jul. Sommaren 2012 marknadsförde Cloetta för första gången Juliskum, med smak av päronglass och cola.
Jag tycker att det är spännande att smaka årets Juleskum och jag brukar köpa en påse så fort tomtarna dyker upp i butikerna och har i flera år skrivit om dem här på min blogg. I år har jag letat efter tomtarna under de senaste veckorna och trots att jag varit i flera butiker har jag inte hittat något Juleskum. Irriterande, då min kollega köpte en påse med tomtar redan för ett par veckor sedan, när han besökte Ge-Kås. Till min stora glädje skickade Cloetta en påse av årets Juleskum till mig förra veckan. Jättestort tack! Nu har jag och flera av mina sköterskor och medpatienter på dialysen avsmakat årets nyhet, vars tomtar är rosa med vitt skägg och har smak av lingon. Vad jag tyckte om årets smak tänker jag inte avslöja här på bloggen. Du får själv leta upp en butik, som börjat sälja årets tomtar, och köpa en påse. Det lär kanske dröja innan du hittar dem, då flera butiker som jag besökte sa att det troligtvis dröjer någon vecka innan de plockar fram de fluffiga, små tomtarna i sina butikshyllor. Jag kan tipsa om att jag, för någon dag sedan, såg några påsar på Hemmakväll i Halmstad.
Att Cloettas Juleskum är omtyckt det visste jag redan, men inte att de förra året sålde drygt 1 600 ton Juleskum i Sverige, vilket innebar att varje person ät 26 tomtar under ett år. Den siffran är nytt rekord.
Vill du testa ett lite annorlunda sätt att äta tomtarna på? Lägg då en bit Juleskum i mikron, under några få sekunder. Då sväller tomten upp och får en helt annorlunda konsistens, men akta tungan så du inte bränner dig.

Smaker på Cloettas årgångstomtar:
2017 Lingon
2016 Tomtegröt & kanel
2015 Clementin
2014 Pepparkaka
2013 Knäck
2012 Vinteräpple
2011 Polka