Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

28 jan. 2017

En liten pannacotta för en eller flera


















Efter en middag blir jag oftast sugen på något sött. Det är inga stora mängder som behövs för att stilla sockersuget, men en liten efterrätt smakar alltid bra och gör måltiden mer komplett. För det mesta är jag ordentligt mätt efter huvudrätten, då jag är liten i maten, så någon mäktig dessert är inget som jag eftertraktar. Redan efter ett par små skedar av efterrätten är jag nöjd och sedan äter jag mest för att det är gott och för att tallriken ska bli tom. Pannacotta är en av mina favoritdesserter. Den är väldigt enkel att tillaga och på fem minuter är den klar att ställas in i kylen för att stelna. Där behöver den stå några timmar innan den är klar att dekorera och serveras, lika god som efterrätt eller till en kopp te eller kaffe på eftermiddagen eller kvällen. Jag tycker att pannacottan passar bra att bjuda på både till vardag och fest och den kan smaksättas på många olika sätt. Det spelar stor roll hur man väljer att servera och dekorera desserten, så att den passar för det speciella tillfället. Man kan servera pannacottan i portionsskålar, små koppar eller i glas på fot. Den kan även stjälpas upp på en assiett innan den dekoreras eller serveras i en större skål, så att var och en kan ta så mycket den önskar.
Även om jag bor och så gott som alltid äter ensam unnar jag mig gärna en liten efterrätt emellanåt. Då är pannacotta ett utmärkt alternativ, då det lätt går att göra bara en liten portion till mig själv. Positivt är även att den är väldigt enkel att tillaga och det blir minimalt med disk. Jag tycker bäst om vaniljpannacotta, serverad med hallon, eller passionsfrukt. En bit eller lite riven choklad smakar alltid bra därtill. Receptet nedan är beräknat till 4 personer, men jag tycker gott och väl att det räcker till 6 portioner. Häromkvällen gjorde jag pannacotta till mig själv och halverade receptet nedan. Det räckte till 3 små moccakoppar. En sådan liten portion var alldeles lagom för mig att avnjuta på kvällskvisten. Pannacottan kan förvaras ett par dagar i kylen, övertäckt med gladpack, och garneras med fördel när den ska serveras.
Vill man ha en magrare pannacotta  kan man använda mellangrädde och lite mjölk, men det är inget jag själv provat på. För dig som inte tål mjölkprodukter fick jag tips av en läsare att det går bra att använda havregrädde i pannacottan

Pannacotta till 4-6 personer
4 dl vispgrädde
½ vaniljstång eller vaniljpulver med äkta vanilj
½ dl socker
2 st gelatinblad
frukt eller bär, t.ex. hallon, blåbär, passionsfrukt
På bilden har jag tinat frysta hallon i mikron och sötat dem med strösocker.

Gör såhär:
1. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 minuter.
2. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägg frön och stång i en kastrull tillsammans med grädde och socker och låt koka upp. Dra av kastrullen från värmen och låt dra några minuter. Ta bort vaniljstången.
3. Ta upp gelatinbladen och krama ur vattnet. Rör ned gelatinet i den heta, ej kokande grädden och rör tills att gelatinet löst sig. Fördela blandningen i fyra små glas eller skålar och ställ i kylen för att stelna.
4. Garnera med frukt eller bär och eventuellt choklad.
Klart att servera!


Recept på en annan variant av pannacotta, med chokladsmak och daimcrunch, hittar du på min blogg här.

24 jan. 2017

Årets pelargonsäsong har börjat


















Om jag ska vara riktigt uppriktig så har jag varit ganska trött på alla mina pelargoner de senaste månaderna. Jag borde egentligen vara nöjd över att så många av de över 250 plantorna, ute på min inglasade balkong, fortfarande är vid liv och att några av dem till och med blommar, även om kylan tagit livet av en del. Nu har det ju varit ovanligt milt för årstiden hittills, men det är första vintern som jag har låtit mina pelargoner stå kvar på balkongen och inte övervintrat dem på olika platser inomhus. Jag har inte någon extra belysning där ute, men en liten fläkt går igång till och från och håller temperaturen på några plusgrader, men någon natt blev det troligtvis för kallt på golvet, då de flesta som dött stod där. När solen varit framme har där vissa dagar varit uppemot 30 grader varmt, så vid ett par tillfällen har jag gett pelargonerna en liten skvätt vatten. Det är inte helt enkelt att veta om jag ska vattna eller inte vattna, men som regel brukar jag hellre låta bli att ge pelargonerna vatten, då det är lättare att de dör av för mycket vatten än för lite. Det är som med mycket annat, man får prova sig fram och ta lärdom av sina misstag. Jag har nu odlat pelargoner några år och mycket har jag lärt mig efter hand, men olika pelargonsorter har olika krav och jag har insett att miniatyrerna, som jag är väldigt svag för, inte är lika lätta att övervintra, som de större plantorna, men jag kommer att ersätta miniatyrerna som inte klarar vintern med nya plantor. Jag hoppas att jag så småningom kommer underfund med hur jag ska sköta även de småväxta plantorna på bäst sätt, så att även de överlever årets kalla och mörka årstid.
Trots att många plantor är vid liv är det långt ifrån den härligt, frodiga syn, som jag nu möts av när jag öppnar balkongdörren och tittar ut, som en ljus och härlig sommardag och det är ju så det är med växterna under årstidernas växlingar. En del sticklingar, som jag rotade i slutet av sommaren, har stått i två backar på balkonggolvet och de flesta har dukat under och några småttingar, som jag haft inomhus, har inte gillat den torra, varma luften och gått samma öde till mötes. Det var verkligen överfullt med pelargoner på balkongen, när hösten närmade sig, och alla plantorna skulle omöjligt få plats framöver, när de vaknar till liv och börjar växa. Var skulle alla mina nya plantor få plats? Jag är fullt medveten om att jag kommer hitta mängder med pelargoner, som jag vill ha när säsongen drar igång på allvar. Så är det vartenda år. Jag vet av tidigare erfarenheter att jag bara inte kan låta bli att köpa den där lilla, söta miniatyrpelargonen och just den där vackra sorten, som jag tror mig kunna tukta så att den inte ska ta så stor plats. Jojo, jag vet nog hur det kommer att bli och jag vet också att jag inte är ensam om detta habegär i pelargonkretsar. Det är som om vi pelargonodlare aldrig riktigt får nog och ett av de största problemen är att det finns så otroligt många, olika och vackra pelargoner och nya varianter förädlas fram allt efter som. Trots att jag vet att jag kommer att kunna köpa nya små sticklingar om någon av mina plantor dör, känns det som en förlust och ett misslyckande när pelargoner i min ägo inte klarar sig. Det är ju under vintern som de största plantförlusterna sker och jag tror att det bidrar till att även mitt odlingsintresse blir mindre under denna gråa och trista årstid. Märkligt nog vaknar längtan efter att få påta i jorden till liv igen med full kraft varje vår, så snart dagarna blir ljusare och temperaturen stiger, liksom alla växter utomhus som åter vaknar upp efter den långa vintervilan och sträcker på sig. Det är bara att inse att en viss förlust av plantor är ett måste om även jag och mina katter ska få plats att sitta ute på balkongen framöver. Förra sommaren körde jag mina två korgstolar, som stått på balkongen, till tippen då de började se ganska risiga ut. Om någon, med högre matchvikt än min, hade satt sig i någon av stolarna hade jag inte velat ansvara för följderna. Min söta, älskade katt Ängla har nämligen använt korgstolarna, framför allt benen, som klösbräda under flera år, istället för den stora kattmöbeln, som jag köpt till katterna och som Tindra älskar att klättra upp i allra högst upp och där ta plats och njuta av solen och utsikten sommartid. Korgstolarna har ersatts av endast en vitmålad trästol av äldre modell, som jag fyndade på loppis. Den lär knappast bli någon ny favorit att klösa på för Ängla, men duger gott att sitta på för mig  Där korgstol nummer två stod är det såklart inte tomt. Ganska snabbt ersattes den av ännu en hylla att fylla med, ja du gissade rätt, pelargoner. Den står precis så att den inte skymmer utsikten från köksfönstret.

 
















De senaste veckorna har jag mått långt ifrån bra psykiskt, då det strulat en del när jag har stuckit mina nålar på dialysen, för att få mitt blod renat. Utan behandling överlever man inte så många dagar och oavsett om jag är väl medveten om att det finns vissa alternativ att ta till, så är det långt ifrån en rolig upplevelse. Jag har haft en fruktansvärd ångest. Mina tankar var stundtals riktigt uppgivna och jag funderade bland annat över att stänga av värmefläkten på balkongen, så att alla pelargonerna skulle frysa ihjäl. Plötsligt såg jag inte allt positivt, som min odling fört med sig under åren och så mycket roligt jag haft sedan jag köpte mina första sticklingar och inte att förglömma alla trevliga människor som jag lärt känna i pelargonsällskapet. Jag är glad att jag lät fläkten fortsätta sprida värme på balkongen, för i helgen som gick kom en plötslig vändning, vad det gäller tankarna kring mina pelargoner.


















Jag trotsade hjärnspökena och tvingade mig ut med bilen för att köra och köpa mat till mina katter och när jag ändå var i närheten av Plantagen stannade jag till och tog mig en snabb runda i butiken. När jag precis passerat entrén fick jag se en hylla med rosa Mårbackapelargoner och ovanför dem stod flera krukor med tulpanpelargonen Red Pandora. Jag var tvungen att gå närmare och titta på dem, känna på bladen och njuta av åsynen. Lite längre in i butiken möttes jag av ett bord med engelska pelargoner. Jag insåg att pelargonsäsongen har börjat och plötsligt blev jag på bättre humör, i alla fall för stunden. Jag lyckades lämna Plantagen utan pelargoner och köpte istället en lila Primula. Idag besökte jag Blomsterlandet och förutom engelska pelargoner så hade de några få sorters pelargonsticklingar. Jag kunde inte längre motstå frestelsen utan köpte en engelsk pelargon med vita blommor, med rosa markeringar. Dessutom körde jag inom Granngården och köpte en säck med 50 liter blomjord av bra kvalité. Om jag orkar ska jag plantera om några små pelargoner, som står i mitt sovrumsfönster. Min nyinköpta engelska pelargon ska också planteras i riktigt bra jord, i hopp om att den hårt drivna plantan ska fortsätta leva efter att nuvarande blommor vissnat. De tidiga pelargonerna, som finns i butikerna nu, kräver extra ljus och gärna ny näringsrik jord. Annars brukar bladen ganska fort gulna och plantan ser inte alltför fager ut. Engelska pelargoner behöver svala nätter för att sätta nya knoppar, så om du köper en planta sätt gärna ut den på en inglasad veranda eller balkong, där den kan stå svalt och ljust, men frostfritt. Förhoppningsvis får du då njuta av att din engelska pelargon blommar ännu en gång längre fram. Leve pelargonerna!

20 jan. 2017

Kejsarolvon blommar mitt i vintern

Bild 20 januari 2017


















Hittills har vintern varit väldigt mild i södra delarna av vårt avlånga land och snön har i stort sett uteblivit, frånsett någon enstaka dag med lite vitt på marken. Det har bidragit till att vårlökarna tittat upp ur marken på tok för tidigt och jag har sett både snödroppar, pärlhyacinter och vivor, som blommar. Utanför dialysentrén, på sjukhuset i Halmstad, växer sedan många år en stor buske av kejsarolvon. Idag stannade jag till och studerade den lite extra, när jag klivit ur taxin och var på väg in. Den stora busken har inga gröna blad såhär års, däremot har den många blomknoppar, som bildas redan under hösten. Nu har de första syrenlika, svagt rosa blommorna slagit ut. Till skillnad från vårlökarna, så är det faktiskt rätt tid för kejsarolvonet att blomma nu, även om det ser märkligt ut de år den blommat mitt i snöyran, då den mesta växtligheten för länge sedan vissnat ner och vilar under markens vita täcke. Busken blommar från januari till april, beroende på var i landet den växer och om den står på en skyddad plats eller ej. De första knopparna har slagit ut nu, men fler slår ut efter hand under våren. De små blommorna, som växer i klasar, har en söt, doft av syren och honung.
Kejsarolvon, Vibumum farerri, har sitt ursprung i mellersta Kina, men i Sverige är det oftast Vibumum x bodnantense, som odlas. Den är en hybrid mellan kejsarolvon och Viburnum grandiflorum från Himalaya. Den vackraste sorten förädlades fram i Bodnant i norra Wales 1935 och fick namnett 'Dawn'. Hybridkejsarolvonet blir 2,5 till 3 meter hög. Busken, som blommar på bar kvist, får senare under säsongen sågtandade blad, som växlar i färg mellan brungrönt och mörkgrönt på sommaren. På hösten blir hybridkejsarolvonet en vacker färgklick i trädgården, då bladen får en rödviolett färgnyans,
men såhär års mitt i gråtrista januari tycker jag att de små blommorna är det mest underbara som kan ses utomhus just nu.

Bild från 2015

14 jan. 2017

Tulpanens dag 15 januari

Den 15 januari är det Tulpanens dag och den har vi firat i över 20 år. De första tulpanerna brukar dyka upp till försäljning kring nyår och då börjar tulpansäsongen, som pågår januari- april. Under denna period säljs 1 miljon tulpaner varje dag i Sverige, så det är inte konstigt att vi är det mest tulpanälskande landet i världen. Tulpanen odlades redan på 1000-talet och fördes in i Sverige 1655 av Olof Rudebeck d.ä.. Det finns c:a 7000 olika sorters tulpaner, som är registrerade i världen och de finns i en mångfald av färgvarianter, storlekar och utseende. I Sverige drivs det upp 150 miljoner tulpaner varje år, fördelat på c:a 400 sorter, men lökarna kommer ursprungligen från Holland. Det ligger ett långt förädlingsarbete bakom nya sorter. Det tar oftast 15-20 år innan man får fram en ny tulpan, som kommer ut i handeln. Själv är jag svag för papegojtulpanen, med sina krusiga kronblad. Köp bara en stor tulpan och sätt i en vas på bordet. Vackert så eller köp ett helt fång med blandade färger och sorter.
När du kommer hem med en bukett tulpaner ska du ge stjälkarna nya snittytor, så att de kan suga upp vatten bättre. Skär av stjälkarna med en vass kniv. Klipp inte av dem, eftersom man då trycker ihop stjälken och kan försvåra tulpanens förmåga att suga vatten. Sätt blommorna i kallt vatten och låt skyddspappret vara kvar ett par timmar, innan du tar bort det. Tulpaner växer fort inomhus i värmen. Skär gärna av stjälkarna efterhand om du tycker att de blir för långa och byt vatten i vasen. Ställ buketten svalt under natten, så får du njuta längre av dina vackra blommor.
Den vackra buketten på bilden, med två olika sorters vita tulpaner, överraskades jag med i fredags, när den kom med blomsterbud hem till dörren. Tack kära syster och Björn för den vackra bukett och omtanken, som jag verkligen uppskattade.

12 jan. 2017

Grönt till katten vintertid























Det har hunnit gå knappt två veckor in på det nya året och den första snön har fallit över Halmstad. Igår var det ett riktigt busväder med kraftig blåst och blötsnö och det var inte riktigt ljust på hela dagen. Jag längtar redan efter våren och ljusare dagar, även om jag får hålla mig till tåls ett bra tag till, men något positivt i vintermörkret är att solen är uppe lite längre för varje dag som går. Det är inte bara jag som längtar efter ljusare och mildare dagar. Jag är helt säker på att även våra hundar och katter väntar på våren. Min katt Ängla går nästan inte ut alls såhär års, trots sin långa, tjocka päls. När det är varmare ute njuter hon av att ligga och slappa i gräset, lapa sol och spana på fåglarna i träden. Min andra katt Tindra tycker inte lika illa om snö och kyla, även om hon inte är ute så länge åt gången. Däremot märks det att hon fortfarande är orolig när jag ska släppa ut henne, efter nyårets alla smällare, som hon är väldigt rädd för. Jag hoppas att hon snart vågar ta sina dagliga rundor i skogen igen, både för att få utlopp för jakt, motion och stimulans. Ängla rör sig tyvärr för lite vintertid och det gör att hon ibland blir hård i magen och även har lättare att gå upp i vikt, som den lata livsnjutare hon är. På kvällarna händer det att hon jamar klagande när hon ska göra sina behov på lådan, men efter att jag fått henne att röra på sig genom lite lek, brukar problemet lösa sig. Om det händer upprepade gånger har veterinären ordinerat paraffinolja, som finns att köpa receptfritt på apoteket. Ängla tycker om att äta gräs när hon är utomhus och gräs har vi gott om utanför vårt hyreshus, liksom ett härligt, lummigt skogsparti med lövträd, perfekt för katterna. Gräs är bra för katten, då det underlättar matsmältningen och hindrar uppkomsten av hårbollar, speciellt för långhåriga katter som får i sig mycket hår när de tvättar sig. Man ska självklart borsta sin långhåriga katt ofta, så att den slipper slicka i sig alltför mycket hår. Vintertid ser jag till att katterna har tillgång till färskt gräs inomhus. Jag har provat att så kattgräs, som finns att köpa i små fröpåsar, men det har inte varit särskilt uppskattat och dessutom får man så nytt gräs ofta. Istället köper jag en växt som heter Cyperus zumula (Parasollsäv), ett slags gräs som båda mina katter tycker om. Cyperus zumula, som egentligen är en sumpväxt, håller längre än kattgräs. Står den inte alltför mörkt och får ordentligt med vatten, kan man ha parasollsäven i många veckor. Växten säljs oftast planterad i plastkruka, som sedan står i en vattentät ytterkrukan, av plastad kartong. Tyvärr är den inte så lätt att få tag på, men i Halmstad säljs den i butiken Djurens värld och på ICA Maxi Flygstaden.

9 jan. 2017

Primulan bär bud om våren

Fönsterviva, Primula obconica


















I helgen plockade jag bort det mesta av det lilla julpynt, som jag haft framme och den röd- och vitrutiga duken som legat på köksbordet åkte i tvätten, liksom den på soffbordet. Några riktiga julblommor har jag inte haft, om man bortser från amaryllisarna, som egentligen är vårlökar. Flera av dem har redan blommat över, men några som stått svalt har nu fått ta plats på de nystrukna dukarna. Härom dagen gjorde jag ett besök hos Fritz blommor, som brukar få hem säsongens växter tidigt och mina förväntningar besannades. Där fanns redan två olika sorters primulor, Primula obconica, Fönsterviva och Primula malacoides, som vanligare kallas Syrenviva. Däremot hade de inte fått hem Primula vulgaris, Jordviva, den som i dagligt tal brukar kallas för bara Primula. Det var en sådan liten planta jag hade hoppats få med mig hem att sätta på soffbordet, men det lär säkert inte dröja länge innan de också dyker upp i butikerna, oftast till en billig peng. Tyvärr brukar inte Jordvivan bli så långlivad inomhus i värmen, då den trivs att stå svalt. Jag brukar ställa ut plantan på min inglasade balkong efter någon vecka på soffbordet. Framåt vårkanten har jag ibland satt primulan tillsammans med några andra vårblommor i en större kruka och då har den börjat blomma igen. Det går även bra att plantera ut primulan i trädgården.

Syrenviva, Primula malacoides















 


Ännu ett härligt vårtecken hos "Fritz" var krukorna med vårlökar, bl.a. snödroppar, pärlhyacinter och tulpaner. De är vackra som de är och gör sig även fint i en liten samplantering. Ställ gärna lökarna svalt på nätterna, så får du glädje av dem lite längre. Släng dem inte när de blommat ut. Spara lökarna och plantera ut dem i rabatten när tjälen gått ur marken. Har du ingen egen trädgård kanske du kan gräva ner dem utanför hyreshuset, som jag brukar göra, så att de kan sprida vårglädje även följande år.

Fakta om Primulan:
Primula är ett sammandrag av frasen 'herba primula veris', vårens första ört. Vivesläktet, Primulaceae, består av över 400 arter, varav 7 av dem växer vilt i Sverige. De olika varianterna skiljer sig verkligen åt. Den minsta arten är bara några cm hög och blommar med någon enstaka blomma, medan andra kan bli meterhöga med mängder av blommor. De växer på norra halvklotets tempererade områden och i höga bergstrakter i Himalaya, Etiopien, Indonesien och Nya Guinea. I Sydamerika finns endast en art och ett 30-tal arter hittar man i Alperna.
Såhär års brukar tre olika sorters vivor dyka upp i butikerna, som kan odlas som krukväxt inomhus.  Den vanligaste vivan är Jordvivan, Primula vulgaris, som i dagligt tal oftast benämns som Primula. En söt liten krukväxt som ibland doftar och som numera säljs med både enkla och dubbla blommor. Primulan vill stå ljust, men inte i fullt solljus. Vattna plantan med en svag dos näring så att jorden hålls fuktig, men låt inte krukan stå i vatten. Plocka bort vissna blad och blommor efterhand.

Jordviva, Primula vulgaris


















Fönsterviva, Primula obconica, är högre än Jordvivan, och har längre blomstjälkar med stora, men få blommor. Kronbladen har färger i rosa, aprikos, blått och vitt. Fönstervivan kan stå i rumstemperatur under blomperioden, men blommar längre på en sval plats. Plantan är flerårig, men oftast hamnar den i soporna när den blommat ut.
Syrenviva, Primula malacoides, har också längre blomstjälkar 25-30 cm. Blommorna är mindre till storleken, men många och bildar en sky i färger från vitt till mörkrosa. Syrenvivan vill stå ljust och svalt, med jämn vattning och en svag dos näring. Växten kastas efter blomning.

 

6 jan. 2017

Vad värmer dig?























De som känner mig vet vid det här laget vet att jag är en flitig deltagare i alla möjliga tävlingar, främst på Facebook och på olika tidningssajter, och gärna med en motivering med rim om så krävs. Under december månad var det väldigt många företag som hade tävlingar, en del t.o.m. varje dag, från den 1:a januari fram till julafton. Jag utnyttjade en del av tiden, när jag låg på dialysen, till att gilla, dela och klura på bra motiveringar i hopp om att ta hem några fina vinster. Energiföretagen Sverige ger information och tips kring energi och fjärrvärme på sin facebooksida "Ta vara på energin" och före jul utlyste de en tävling där vinsten var ett superpresentkort till ett värde av1000 kr. Tävlingsuppgiften var att lägga upp en bild och svara på frågan "Vad värmer dig i jul?". Det finns mycket som värmer vid jul allt från levande ljus till rykande varm glögg, men mitt svar var inte direkt förknippat med julen. Valet föll självklart på mina två älskade katter, Tindra och Ängla, som värmer mig allra mest. De ger mig en otrolig själslig värme och de är varma och mysiga att ha i mitt knä och framför allt när de ligger riktigt nära intill mig i sängen. Nu under vintern fryser jag ofta, speciellt när när jag ska lägga mig på kvällen. Ibland kryper jag ner under täcket utan att ta av mig varken jeans eller kofta och tar av mig först när jag värmt upp sängen. Har jag tur har någon av katterna legat i sängen precis innan och värmt upp i alla fall en liten bit av madrassen. Ängla brukar komma upp i sängen, när jag lägger mig, oavsett tid på dygnet. Hon gillar att ta plats på min bröstkorg och tvätta mig på hakan, med sin sträva, lilla tunga. Att ha henne på bröstet, med sin tjocka, lurviga päls, är verkligen varmt och skönt. Tyvärr är hon lite för tung och det blir lite tungt att andas om hon ligger där länge. Fryser jag riktigt ordentligt brukar jag lyfta på täcket och vissla på henne. Efter en stund brukar hon krypa ner och lägga sig till rätta tätt intill mig, så att jag bara ser hennes ögon och rosa, lilla nos under täcket. Det är verkligen hög mysfaktor och varmt och skönt. På julafton hade jag inga katter i sängen, då jag firade aftonen i Malmö hos min syster och katterna fick stanna hemma och bli ompysslade av grannarna. Jag saknade dem verkligen när det var dags att sova och det var tomt och tyst att ligga själv på den stora, uppblåsta madrassen i vardagsrummet. Min syster hade varit omtänksam och ordnat med så att tomten hade lämnat paket under granen till mig, varav ett innehöll en vetekudde, modell mindre, i ett mjukt fodral med ett gulligt kattmotiv. Så om katterna, mot förmodan, inte vill ligga i mitt knä eller mysa med mig i sängen, så kan jag värma min vetekudde istället. Den är ju långt ifrån lika mysig som katterna, men den är i alla fall varm.
När jag var i en av Halmstads djuraffärer, veckorna innan jul, fick jag se en liten vetekudde i form av en katt. Mina katter gillar värme och ligger gärna ute på balkongen i solskenet, som idag när där var tjugo plusgrader trots flera minusgrader utomhus, men jag undrar om de skulle uppskatta att ha en varm vetekudde att ligga på i sängen. Tindra och Ängla kan ju få låna min om de vill, men jag ser så klart hellre att de vill ligga intill mig.


















Om du undrar hur det gick i tävlingen på Facebook, där jag utöver motiveringen tävlade med en bild på Ängla med julhalsduk, kan jag berätta att jag vann. Jag la inte ner någon längre tid åt att komma på någon bra motivering, då jag inte hade några större förhoppningar om att vinna tävlingen. Kanske var det bilden på Ängla, som föll juryn i smaken och gjorde att jag kammade hem den fina vinsten. Superpresentkortet kan lösas in hos ett flertal butiker runt om i landet. Jag valde Granngården, där jag bland annat kan köpa mat till mina älsklingar och det är inte mer än rätt att de får ta del av vinsten då de bidrog till att jag vann. Sedan blir det troligtvis någon säck jord när det är dags att plantera om mina pelargoner och en och annan vårblomma lär det också bli framöver, som kanske inte värmer men gör mig glad i sinnet.

Motiveringen löd:
Min katt Ängla är mitt stora lyckopiller.
Hon värmer självklart mitt hjärta

och är en väldigt bra värmekälla när jag fryser.
När jag visslar på henne kommer hon och lägger sig i mitt knä
eller så lyfter jag på täcket i sängen och visslar

och då kryper hon ner och lägger sig intill mig.
Härlig värme som är helt gratis.

1 jan. 2017

Vårblommorna har vaknat på fel sida nyår


















När jag tänker tillbaka på vintrarna när jag var liten har jag minnen av att det var snö och kallt vartenda år. Jag klädde på mig tjocka termobyxor, jacka, pjäxor, mössa och vantar och sedan var jag ute och lekte och gjorde snögubbar och byggde hyddor i snövallarna. Kommunen spolade vatten på grönområdet så att vi barn kunde åka skridskor där när vattnet frös och hemma på gatan åkte jag på mina gamla, röda träskidor, som jag ärvt efter min syster. Det gällde att passa på att åka när det precis snöat för det dröjde sällan lång stund innan plogbilen och sandbilen kom körandes på vår lilla gata och där stod jag påpälsad och besviken, på väg att gå ut, och fick se mina skidplaner grusas. Kanske var det inte lika kallt varje år, men det är så jag vill minnas mina barndoms vintrar, med knarrande snö under pjäxorna och ett vackert snötäckt landskap. I år har det hittills inte fallit en enda snöflinga i Halmstad och dagarna med frost är lätt räknade, vilket känns lite märkligt då nyårsafton passerat. På julafton visade termometern på fem plusgrader och solen sken när jag satte mig i bilen, tillsammans med pappa, för att köra till Malmö och julfirandet hos min syster. Visst var det skönt att kunna köra utan att oroa sig för halka, men jag hade hellre åkt tåget och njutit av en gnistrade, vit och stämningsfull jul. Såhär års brukar naturen slumra under det vita täcket, men tyvärr har den milda temperaturen väckt vårblommorna på tok för tidigt. Redan i november månad blommade ett par pärlhyacinter i rabatten, utanför vårt hyreshus. Häromdagen när jag steg ur taxin vid dialysentrén tog jag en titt bland buskarna intill husväggen, där vårlökarna brukar blomma tidigt. När jag plockade bort lite löv fick jag se ett flertal små, gröna blad, som stack upp ur jorden. De borde inte komma upp ur marken än på ett bra tag om de inte ska frysa bort när kylan kommer, för det lär den ju göra förr eller senare innan det blir vår. Uppe på vinden har jag ställt ett flertal lerkrukor, som jag planterade olika vårlökar i under hösten. Igår var jag uppe i mitt vindsförråd och passade samtidigt på att titta till mina små planteringar och i en av krukorna hade lökarna börjat växa och kommit upp. För mig är de första lökväxterna, som blommar på våren, något riktigt speciellt, som resten av årets blommor inte kan mäta sig med. Man har längtat hela vintern efter att ljuset ska komma åter och att naturen ska vakna till liv och så plötsligt får man se den första lilla snödroppen i rabatten, ibland innan snön hunnit smälta bort, men för naturens bästa hoppas jag att kylan kommer inom kort. Medan vi väntar på våren kan man redan nu börja titta på årets utbud av fröer och lökar. Flera företag har kommit ut med nya kataloger över sitt sortiment och det dröjer inte många veckor innan man kan så de första fröerna inomhus. Sedan tar en härlig tid sin början för oss som gillar odling i stor och liten skala, i trädgård eller på balkong.