Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

31 maj 2015

Morotsmuffins i miniformat

Jag är ingen älskare av jättestora kakor och bakverk, kanske beror det delvis på att jag är rätt liten i maten. Det är gott med något litet sött till en kopp te, men det räcker med ett par munsbitar sedan är jag nöjd. När jag fyllde 40 år bjöd jag mina gäster på buffé, inte bara som huvudrätt, utan även en efterrättsbuffé. Jag hade bland annat gjort ett par olika sorters biscotti, ambrosiatårta som små muffins, blåbärsparfait och vaniljpannacotta i små glas. Allt i lagom stora portioner för att man skulle orka med att njuta av flera små godsaker eller bara välja en enda liten efterrätt. I helgen blev jag bjuden på minimala små morotsmuffins, när jag var på träff med pelargonsällskapet Halland. De söta bakverken var så små att de nästan platsat på fatet i en dockservis. Receptet räcker till 20 små muffins, men då Christell som bakat och stod för fikat hade använt riktigt små folieformar att baka ut kakorna i räckte smeten till några extra morotsmuffins. När man gräddar muffinsen i ugnen höjer de sig knappt. Därför kan man fylla formarna nästan till kanten. (Christells anm.) Varför inte passa på att så lite egna morötter i trädgården till muffinsbaket framöver.

Recept
2 ägg
1 dl farinsocker
1 dl mjölk
½ dl smör- &rapsolja
2 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
1 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker
2 morötter

Frosting
1½ dl kesella kvarg
½ dl florsocker

Gör såhär:
Sätt ugnen på 225°.
Ställ muffinsformarna på en plåt.
Skala och riv morötterna fint.
Vispa ihop ägg och farinsocker.
Rör i mjölk och smör- &rapsolja.
Blanda mjöl, bakpulver, kanel och vaniljsocker och rör ner i smeten.
Tillsätt morötterna och blanda ihop.
Fördela smeten i muffinsformarna och grädda i mitten av ugnen 6-8 minuter.
Medan muffinsen kallnar rör ihop kvarg och florsocker till en jämn smet.
Bred frostingen på de kalla muffinsen.
Skär smala morotsremsor med potatisskalare, rulla ihop till små morotsrosor och dekorera.

28 maj 2015

Naturens skiftningar


















Våren är verkligen undrens tid och det är den tiden på året då jag njuter som allra mest. Dessutom är jag ett vårbarn född på självaste Valborgsmässoafton, inte för att jag tror att det bidrar till val av favoritårstid. Det händer så mycket positivt i naturen på våren. Från att marken sett tråkig och nästan livlös ut vaknar den sakta ur sin vintervila, liksom många djur som får ny energi. Dagarna blir längre och nu är det ljust långt in på kvällarna, vilket gör att jag gläds mer av tillvaron. Nu i maj visar sig verkligen naturen från sin vackraste sida, men en hel del klagomål har hörts i år över att värmen kom av sig, att vädret är dåligt och många påpekar att såhär kallt brukar det minsann inte vara i maj månad.. Jag kan inte påstå att jag är så mycket bättre. Självklart vill jag också ha sol varje dag, men samtidigt kan man vända på det och se det från den positiva sidan. Vi får möjlighet att njuta av den vackraste grönskan lite längre i år, nu när temperaturen är lägre. Andra år när värmen kommer tidigt gnyr vi och vill stanna tiden för att det inte ska bli en grönskande explosion. Snart tar sommaren vid och med den följer en blommande färgkavalkad och vi kan se fram emot frukt och grönsaker som mognar i trädgården. Den varma solen bränner ner växtligheten om det inte faller regn. Så småningom blir det mörkare på kvällarna och oundvikligt närmar sig hösten. Den kan vara grå och regnig, men de dagar solen skiner kan man skåda vackra mustiga färger utomhus och det är dags för en ny svampsäsong. Sakta smyger sig kylan på och tar ett nytt grepp om naturen, som nu förberett sig för vad som komma skall och vi människor tillbringar allt mer tid inomhus. Vi minns sommaren som varit och längtar på nytt efter ljus och värme, medan snön lägger sig som ett täcke över landet. Veckorna går och snart väntar jul och nyår och längtan efter en ny vår växer sig allt starkare.
Nu står vi här mitt i härligheten och om några dagar går vi in i juni, sommarens första månad. Ibland funderar jag över om vi skulle uppskatta vår svenska vår lika mycket om vi inte hade våra olika årstider, som är så olika med skiftande väder och temperatur. Vad hade vi annars haft att längta till. Bilderna på den vackra bokskogen är tagna på Galgberget i Halmstad. Fotot med den skira grönskan tog jag i år på Kristi himmelsfärds dag och höstbilden är tagen på samma plats den 22 oktober 2013. Olika årstider, men ändå lika vackert.


26 maj 2015

Besök i Trädgårdspalettens djungel


















Jag har besökt TrädgårdsPalettens handelsträdgård vid ett flertal tidigare tillfällen och oavsett årstid finns där alltid ett stort utbud av diverse växter både för odling inom- och utomhus. Det är tyvärr många som inte känner till denna oas, som ligger mitt i ett villakvarter på Stattenavägen i stadsdelen Kulladal i Malmö, bara 5 minuters bilfärd från det stora shoppingcentret Emporia och Malmömässan. Jag hade planerat att åka till Malmö redan i slutet av februari, eftersom jag vet att flera av handelsträdgårdens stora växthus då är fyllda med mängder av sticklingar för den som vill driva upp sina plantor själv. Tyvärr mådde jag dåligt den tilltänkta dagen och fick med stor besvikelse ställa in resan till Skåne.














 



Veckorna gick och min födelsedag på Valborgsmässoafton närmade sig. Jag fick en idé om att fira min 45-årsdag med ett restaurangbesök i Malmö, tillsammans med bland annat min syster som bor där. Vad kunde passa bättre på min födelsedag än att även boka in ett besök på Trädgårdspaletten. Jag hade dessutom ett presentkort  att utnyttja, som jag önskat mig och fått i julklapp. Vid tidigare besök har jag aldrig hunnit med att titta runt i växthusen, innan mina medresenärer påpekat att det varit dags att dra sig mot kassan. Nu var det min födelsedag och jag tänkte minsann strosa runt bland alla plantorna så länge jag själv önskade och njuta av atmosfären tills att jag kände mig nöjd. Jag, pappa och Berit åkte tidigt från Halmstad för att jag skulle få gott om tid att botanisera bland växterna denna gång och med hjälp av min mobils GPS hittade vi så småningom fram till det efterlängtade målet.


















Utanför växthusen möttes vi av mängder av stora, fina penséplantor, med blommor i olika färger. Vid mitt förra besöket var dessa plantor jättesmå och stod i mängder på tillväxt inne i ett av växthusen. Utomhus fanns ett stort utbud av perenna växter och träd, både kända och lite mer ovanliga sorter både för den lilla och stora trädgården.


















Många växter och blommor driver man själva upp på handelsträdgården och såhär års kan man köpa en bukett tulpaner, som är avskurna från löken samma dag, från deras egen tulpanodling.
Jag hittade fina kravodlade månadssmultron och plockade till mig tre välväxta plantor. De växer nu i en hängande korg på min balkong. Visserligen lär de inte ge någon jättestor skörd, men det är gott att kunna smaka på ett och annat solmoget smultron medan jag pysslar om alla mina växter på balkongen.


















När jag gick in i det första växthuset möttes jag av en härlig syn. Överallt stod pelargoner, som blommade i alla möjliga färger. Jag valde ut en planta av pelargonen Magnus, som i och för sig inte är en särskilt ovanlig sort, men som får vackert sammetsröda blommor.


















Innanför dörren i nästa växthus stod en stor planta av pelargonen P. cotyledonis, som hade ett knotigt, vackert växtsätt.  Den fina vildpelargonen hade många år på nacken och var inte till salu, men för flera år sedan fick jag glädjen att få köpa en stickling från den. Jag har tagit hand om min "cotte" efter bästa förmåga och den har växt och blivit stor och blommat riktligt. I år ska jag försöka rota en första sickling från min planta. Strax intill hittade jag något nytt, som jag som pelargonist aldrig sett förut. Pelargonen P. fragrans, som troligtvis är en primärhybrid, hade planterats och beskurits och såg ut som små bonsaiträd. Det får bli nästa projekt att prova i min pelargonodling för en P. fragrans har jag redan sedan tidigare i samlingen.


















Trots att jag nu var där i slutet av april fanns det fortfarande många pelargonsticklingar till salu, inte så många sorter av sk samlarpelargoner, men jag hittade en sort som jag aldrig sett förut som jag fastnade för. Dvärgpelargonen Nano Appleblossom var planterad i lerkruka och hade blommor i vitt till ljust rosa och cerise.
För den som tycker om mer exotiska växter fanns gigantiska apelsinträd, som bar frukter lika stora som de man köper i mataffären.

































Överallt fanns det mängder av växter att titta på, en del på tok för stora för att rymmas på min balkong, som de gigantiska plantorna med någon typ av prästkragar. Mängder av sommarblommor stod på tillväxt i nästa växthus. Där kommer säkert bli en vacker syn när de växt till sig och blommar framöver.


















För längre sedan hade Trädgårdspaletten en egen isbana i ett av husen. Den är nedlagd och lokalen rymde nu växter och mängder med krukor i olika storlekar, former och färger. Det fanns också ett flertal olika figurer i olika utföranden och storlekar för den som vill pynta bland växterna i trädgården eller i planteringarna på verandan.














 



För den matglada hemmakocken fanns ett stort utbud av kryddplantor. Jag har själv odlat kryddor flera år på balkongen. Det doftar underbart och det är något speciellt med att kunna nypa av några kvistar kryddgrönt från sin egen odling när man lagar mat. Dessutom smakar färska kryddor mer än de som man köper torkade på burk.


















Azaleor är inte en blomma som vi vanligtvis förknippar med våren. De brukar finnas till försäljning redan vid jul, men är då hårt drivna för att blomma under vinterns mörka årstid. Det är flera blommor som vi ser till jul som mer naturligt blommar på våren förutom azalean bland annat hyacint och amaryllis. När jag besökte Trädgårdspaletten hade de fina azaleor som blommade med stora blommor, mycket finare än de exemplar som man ser vid jul. Då säljs de ofta med mängder av knoppar som tyvärr inte alltid slår ut utan torkar och ramlar av i våra varma, torra bostäder.


















Något utöver det vanliga bland växthusen är det sk bananhuset. När man kliver in där känns det som att komma in i en minidjungel. Jättelika palmer sträcker sig upp mot taket tillsammans med stora kaktusar. Ibland skördar man till och med bananer där från egen odling.


















I ett mindre växthus var extra belysning installerad och luftfuktigheten var anpassad för de otroligt vackra orkidèer som växte där, sorter som jag tidigare aldrig sett i handeln.
















  














 

I ett par burar satt fåglar och kvittrade och i en damm höll ett gäng sköldpaddor till. De var tyvärr inte speciellt intresserade av att bli förevigade på bild. Så fort jag lyckats få till en bra position med kameran  och zoomat in drog de in sina huvuden under skalet, men jag gav inte upp och fick till slut en bild, även om det inte var den närbild jag önskade.


















När jag närmade mig kassan kom jag på att jag skulle titta efter bladkaktusar, epiphyllum. En man som jag blivit bekant med genom mitt pelargonintresse och facebook odlar mängder med bladkaktusar. Hans bilder på de stora, vackra och varierande blommorna har fångat mitt intresse och nu tog jag chansen att bli ägare till mina tre första sticklingar av olika sorters epiphyllum. Vill du se bilder på hur vackra blommor dessa kaktusar kan få gå in på Svante Lundqvists hemsida och webbutik www.epigrow.com.


















Tiden gick fort och jag hade säkert kunnat spendera större delen av dagen i djungeln, men jag fick till slut ställa mig i kö vid kassan och betala, då jag beställt fika med födelsedagstårta hemma hos min syster. Besöket hos Trädgårdspaletten blev ett trevligt och lyckat inslag på min 45-årsdag. Det är svårt att med bara text och bild återge allt de man får uppleva både utomhus och under tak på handelsträdgården, som drivs av Bengt Mårtensson tillsammans med hans hustru Susanne och son Klaus. Jag är säker på att man inte behöver vara en liten odlingsnörd som jag för att uppskatta ett besök hos dem.
Senare på dagen intog vi en trerätters meny på restaurang för att fira att jag fyllde år. En glädjande överraskning var att en av mina kusiner med sambo dök upp och gjorde oss sällskap vid middagen. Årets födelsedag lär gå till historien som en av de trevligaste och mest minnesvärda. Det tog på krafterna att fylla år, men jag kunde lugnt koppla av och luta mig tillbaka i passargerarsätet och titta på alla valborgseldarna som brann längs E6:an när jag åkte hem.

23 maj 2015

Små violer


















Nu blommar den söta lilla styvmorsviolen Viola tricolor i dikeskanter och i grässlänter. Jag har väntat på att de skulle blomma lika rikligt utanför dialysentrèn i år, som föregående säsong då blommorna täckte ett par kvadratmeter, men så har det tyvärr inte blivit. Denna ett- till fleråriga ört växer i hela vårt avlånga land, men är mest vanlig i södra och mellersta delarna av Sverige och då oftast på platser med näringsfattig jord. När den växer på mer näringsrik mark får blommorna starkare färger och plantorna kan bli ett par decimeter höga. Pensén som är en av våra mest omtyckta vårblommor härstammar från denna lilla, färgstarka viol. Styvmorsviolen är Ångermanlands landskapsblomma och där kallas den ibland för natt och dag. Namnet tricolor kommer från latinets ord för tre tres och färg color. Trefärgad syftar på blommorna. Det svenska namnet styvmorsviol förknippas också med blomman. Det nedre kronbladet symboliserar styvmodern och de två kronbladen vid sidan om är hennes döttrar. Styvmorsviolen blandas ibland ihop med åkerviolen, som till skillnad från styvmorsviolen har ljust gula blommor. På sensommaren och hösten gror violens frön och blommar sedan året därpå från tidig vår till sen höst. Blomman har använts i medicinsk syfte som bland annat febernedsättande då den innehåller salicylsyra, och urindrivande. Jag har vid ett par tillfällen plockat styvmorsvioler och lagt dem i press i en bok, för att sedan använda dem till att bland annat dekorera födelsedagskort.

18 maj 2015

Vilda blommor



















Jag minns att jag tidigt började intressera mig för blommor. Tillsammans med familjen besökte vi varje år Knebildstorps koloniområde. Stugområdet, vars äldsta del är över hundra år, ligger vackert beläget nära havet, mellan centrala Halmstad och Tylösand. När jag var liten anordnade man ljusfest där, samma helg som kräftpremiären, en trevlig tradition som lever kvar. De boende pyntade de vackra rabatterna med mängder av levande ljus, marschaller och högst upp i flaggstängerna hissades den gula lyktan med mångubben. Vid dansbanan spelade liveband och hade man tur kunde man vinna priser på chokladhjulet och visa sin skicklighet i att kasta boll och pil. Jag kommer ihåg att jag gillade att gå runt på de smala gränderna och titta på de små husen och de fina trädgårdarna, en del med överdådiga odlingar. Skenet från alla levande ljus, skratt och glada tillrop bidrog till en mysig stämning i kvällsmörkret. Hemma i min sandlåda i trädgården fick sedan några plastformar med grus agera marschaller och ett grässtrå blev ljuslåga. Sedan plockade jag klöverblommor och maskrosor till min lilla låtsasrabatt. Kanske var det redan då som mitt odlingsintresse och kärleken till blommorna föddes. Vid något tillfälle nöjde inte jag och grannens yngsta dotter oss med att plocka ogräs och blommor på ängen vid lekplatsen. Vi gick in till Erik och Ingrid och plockade av nästan alla deras lupiner, vilket ledde till att vi fick en ordentlig åthutning. Grannarna var så klart mindre glada över vårt tilltag. Helen och jag tyckte i alla fall att vi plockat en jättefin blombukett, även om vi senare förstod att vi inte skulle göra om det fler gånger, i alla fall inte i någon annans trädgård. Istället valde vi att plocka av en stor påse omogna plommon från trädet vid Helens föräldrahem, för att sedan gömma frukten i spisen i hennes lekstuga. Det var tur att vi fortfarande var korta i rocken och bara nådde upp till trädets nedre grenar så att det blev några plommon kvar som så småningom mognade och gick att äta. Några år senare hjälpte jag för första gången till att så blomsterfrön på riktigt hemma i vårt trädgårdsland och såhär nästan 40 år senare är jag fortfarande delaktig i den årliga sådden till viss del. Jag väljer ut och köper fröpåsarna och sedan sår pappa i sitt eller snarare vårt gemensamma trädgårdsland. Då jag besöker mitt föräldrahem varje vecka kan jag sedan följa odlingen och så småningom plocka fina blomsterbuketter helt lovligt och ta med mig hem.
Jag älskar att odla på min balkong och utnyttjar verkligen varje kvadratmeter väl, men jag saknar ett eget trädgårdsland och en gräsmatta där jag kan gå barfota och spreta med tårna sommartid. Nu har jag i och för sig en stor gräsmatta utanför hyreshuset, då kommunen för ett par år sedan plockade bort lekplatsen som låg där, men den är ju inte riktigt min egen. För några veckor sedan fick jag en idé om att utnyttja en del av den ganska vildvuxna gräsmattan och prova på att så blommor där. Jag köpte en låda med blandade fröer för ett par tior och när regnet började falla härom dagen strödde jag ut dem. Nu hoppas jag att regnet gjort sitt för att fröna ska komma ner mot jordytan och gro. Enligt instruktionen skulle fröna täckas med jord, men nu håller jag tummarna för att sådden ska lyckas även utan att jag täckt över den. Framåt sommaren kan jag, grannarna och alla andra som passerar förbi förhoppningsvis njuta av en vacker sommaräng, med mängder av olika blommor till följd av min stora odlings- och blomsterglädje.

I asken fanns frön från bland annat:
Akleja - Aquilegia c. 
Amarantus - Amaranthus c. 
Backtimjan - Thymus serpyllum
Blomsterlin - Linum grandiflorum
Blåklint - Centaurea cyanus

Blåvinda - Convolvulus tricolor
Borstnejlika - Dianthus barbatus
Dill - Anethum graveolens
Färgkulla - Anthemis tinctoria
Grekisk lövkoja - Matthiola bicornis 
Judaspenningar - Lunaria annua
Jungfrun i det gröna - Nigella damascena
Kornvallmo - Papaver rhoeas 
Krysantemum - Chrysanthemum maximum 
Körvel - Anthriscus c. 
Luktreseda - Reseda odorata 
Lupin - Lupinus p.
Mariaklocka - Campanula medium 
Myskmalva - Malva moschata 
Riddarsporre - Delphinium consolida 
Ringblomma - Calendula officinalis 
Salvia - Salvia o. 
Slöjsilja - Ammi majus 
Sommaradonis - Adonis aestivalis
Sommarslöja - Gypsophila elegans
Tjärblomster - Lychnis viscaria Trädgårdsnattviol - Hesperis matronalis 
Åkerklätt - Agrostemma githago

16 maj 2015

Utsikt från 4:e våningen


















En sådan grå, regnig och kall dag som det varit i Halmstad idag har inte hjälpt humörskurvan att peka uppåt. Gråvädret såg snarare till så att jag låg kvar i sängen och kände mig minst lika trött som jag gjort de senaste två veckorna, med infektion, penicillinkur och det tillstånd som det försatt kroppen i. Helt plötsligt hade jag glömt vilket underbart väder det var på Kristi himmelsfärds dag, för bara två dagar sedan. Det var inga långa stunder jag var ute i torsdags, men nog för att jag skulle känna värmen av solen, höra fågelkvittret och njuta av en otroligt vacker utsikt från min lägenhet på fjärde våningen. Kanske har jag inte följt grönskan så noga från dag till dag de senaste två veckorna, då jag bara varit utanför dörren när jag åkt till och från dialysen, men i torsdags tyckte jag naturen tog ett stort skutt och helt plötsligt blev det så väldigt grönt. När jag tittar ut från balkongen på fjärde våningen där jag har min egen odling och oas brukar jag se havet, men såhär års gör grönskan sitt för att skymma utsikten mot Båstad och åsen, även om jag fortfarande kan se böljan den blå mellan trädtopparna och en och annan båt som lagt ut från hamnen inne i stan.


Ställer jag mig och tittar ut genom fönsterna vid hissen, på andra sidan huset, har jag utsikt över grönområdet där det tidigare var lekplats. En del av de stora träden växte här långt innan huset byggdes och in bland snåren finns det bland annat kaprifol, vildhallon, björnbär, och vitsippor. Nere i högra hörnet på bilden skymtar vår restaurang, där vi bjuder fåglar och ekorrar på gratis middag. I gengäld kan vi glädja oss över deras besök året om. Bussgatan, som man skönjer längre bort, är den enda trafikerade vägen i närheten i det väderstrecket. Bortanför ligger lägenheter och ännu mer lummig skog, där Tindra gärna håller till när hon är ute på dagarna. När jag släpper ut henne tar hon stigen över grönområdet, stannar till och fortsätter över bussgatan och in i skogen. Väl nere på marken är det bara ett par meter ut till naturen, där jag ofta slår mig till ro på bänken och bara låter tiden gå, medan molnen dansar fram över himlen. Det är sådana stunder man ska unna sig i vardagen, men som jag tyvärr tror att många av oss är dåliga på att ta tillvara. Istället prioriterar vi så mycket annat, som man anser måste hinnas med i vårt allt mer stressade samhälle. Stanna upp en kort stund, om än för bara några minuter, och gör absolut ingenting mer än att njuta av att få vara i nuet.

12 maj 2015

Sång vid matbordet


Såhär i mitten av maj månad tycker jag personligen att naturen är som allra vackrast. Man kan nästan se att blad och blommor utvecklats från den ena dagen till den andra. De soliga dagarna är självklart de som man helst vill ha, men regnet som kommit de sista dagarna har verkligen satt fart på växtligheten. Tyvärr har jag knappt varit utanför dörren i veckan som gått, då jag drabbats av en infektion, men jag har följt vårens framfart utanför bilrutan på väg till och från dialysen. För några veckor sedan placerade bostadsbolaget ut träbänkarna utanför våra hus, efter att de stått i förrådet hela vintern. Jag njuter av att sätta mig utanför huset, insupa vårluften och lyssna på fågelsången. Då vi har lite av en fågelrestaurang utanför huset kan vi beundra mängder av fåglar även vintertid, men det är vid denna årstiden som de är som vackrast att se på, med all sin energi när de flyger runt och letar byggmaterial till sina bon och lockar till sig en partner. När de ätit sig mätta vid matbordet framför de den ena serenaden vackrare än den andra. Jag blir glad över att höra deras kvitter på morgonen när jag öppnar ytterdörren och ska bege mig till arbetet. Sedan sjunger de hela dagen och en del fåglar tystnar först långt in på kvällskvisten när mörkret fallit. Man får ha tålamod för att komma fåglarna riktigt nära och fånga dem på bild och en del foton blir inte alls som jag tänkt mig, men bilden på den lilla blåmesen ovan fick mig att skratta när jag fört över den till datorn. Nog ser det nästan ut som den stuckit in huvudet bland maten. Nu hittar fåglarna mat i naturen, men vi slutar inte tvärt att fylla på frön i våra fågelmatare och vatten behöver de tillgång till året runt. En och annan brödskalk hamnar i ett av de små husen och i eftermiddag såg jag genom fönstret hur en skata lyckades komma innanför nätet och ta en rejäl bit av en bulle. Hur denna stora fågel lyckades få tag på brödbiten förstår jag inte, då huset är omgärdat av nät, men skator är smarta djur, de har de bevisat förut. Jag har hängt ut talgbollar i nät och är man som skata för stor för att sätta sig på talgbollen och äta får man lov att hitta andra lösningar för att komma åt en godbit. Skatan satt på marken, flög upp, drog och bet i nätet. Hoppade ner på marken och upprepade samma procedur ett flertal gånger och till slut gick nätet sönder och talgbollen ramlade till marken. Med lite extra jobb hade skatan lyckats komma åt sin efterlängtade måltid.





9 maj 2015

Flädergården & Pelargonhuset 2015

Det är svårt att hitta mycket gemensamt med pelargoner och fläderbuskar. Båda växer i och för sig vilt i vissa delar av världen, men pelargoner har vi oftast hemma i krukor och balkonglådor på sommaren medan man inte ser fläderbuskar så ofta hemma i privata trädgårdar. I Vinslöv däremot har Anna- Maria och hennes familj satsat på både pelargon- och fläderodling. Sveriges första stora fläderodling startade de för 25 år sedan. Förra lördagen besökte jag Flädergården och Pelargonhuset, tillsammans med några medlemmar från Svenska Pelargonsällskapets hallandsgrupp. Vi var åtta damer som gav oss av på morgonen och i vanlig ordning blev jag upphämtad i utkanten av stan, för vidare färd mot Vinslöv. Mina medresenärer, som kom från Varberg och Falkenberg, blev snabbt fikasugna och vi stannade vid Skåneporten för att inta medhavd matsäck. Det blev en trevlig stund i solskenet och en bra start på dagens utfärd.


















Jag brukar oftast sätta mig bak i bilen när vi är ute på våra resor. Då slipper jag att blanda mig i uppgiften att läsa kartan och hålla koll på skyltar och vägar. Inte alltför sällan uppstår det vissa svårigheter med att tolka färdvägen och denna lilla tur till Skåne var inget undantag. Någonstans råkade vi svänga fel, då det var skyltar som dirigerade om vägsträckan. Vi som åkte i första bilen hade inte alls något emot att vi till slut hamnade på en slingrig grusväg mitt ute på landet. Vädret var underbart och naturen likaså, med den skira grönskan och mängder med vitsippor längs vägen. När vi till slut tog hjälp av den mer tekniska kartläsaren i mobilen anlände vi precis klockan 12.00 avtalad tid till Flädergården. Vi var nöjda och glada över att vara framme, trots att det hördes ett och annat muttrande från damerna, som klev ur bilen efter oss.


















Lantbruket ligger vackert beläget intill en liten sjö, som man har utsikt över från kaffestugans veranda. Längre fram på säsongen är stora lådor fyllda med mängder av blommande pelargoner, i olika sorter och färger.


















Vi hade siktet inställt på det stora växthuset och vi hade ingen tid att förlora utan skyndade på för att komma in och hälsa på Anna-Karin.



















Jag har besökt Pelargonhuset vid ett tidigare tillfälle för ett par år sedan, men ändå blev jag lika exalterad när jag klev in genom dörren. Första delen av huset var fyllt med en hel del engelska- och doftpelargoner, från golv till tak. Där skyndade jag fort förbi för att sedan komma till den stora avdelningen med Anna-Marias egen pelargonsamling och mängder av plantor och sticklingar, som var till salu.



















Vi fick den stora äran att botanisera bland mängder av sticklingar, i en del av rummet som egentligen var avstängt för allmänheten. Att tillhöra pelargonsällskapet har ofta sina fördelar när man är ute på resor och besöker odlare. Jag är inte alls bra på att komma ihåg namn på pelargoner, men en del har jag lärt mig sedan 2010, då jag köpte mina första plantor. Bland havet av sticklingar kände jag mig som en nybörjare på nytt.


















Där fanns mängder med sticklingar som bar konstiga namn som jag aldrig hört talas om och som jag än mindre visste vad man kunde förvänta sig för blommor på. Då är det tur att man har tillgång till sällskapets bildgalleri på internet, där man hittar foton och information om mängder av pelargoner. Det visade sig att flera av sticklingarna jag letade efter var så pass ovanliga att de inte ens fanns med i bildgalleriet. En efter en satte jag ner plantorna i min korg. Då jag mest samlar på miniatyr- och dvärgpelargoner försökte jag förvissa mig om att jag valt ut sorter, som tillhörde dessa grupper. Ibland rådfrågade jag Anna-Maria om utseende och sort, men några av pelargonerna jag valde ut kommer att bli en överraskning framöver, när de blommar för första gången. Det är lite av tjusningen med nya sorter till sin samling.

Jag hade fullt sjå att hitta egna godbitar bland pelargonerna och hann knappt notera vad alla andra tog sig för, men jag hörde att det var fler än jag som hade problem med alla sorter och som även frågade efter någon speciell eftersökt pelargon. Anna-Maria ställde glatt upp och berättade, förklarade och visade alla möjliga sorter i växthuset.



Det var inte undra på att vi hade svårt att välja bland alla fina pelargoner. Trots att vi alla åtta som var med har en hel del ovanliga sorter hemma kan vi långt ifrån mäta oss med den mångfald som fanns hos Pelargonhuset. Där finns cirka 700 olika pelargonsorter, mer eller mindre ovanliga, som tillhör olika grupper inom pelargonsläktet. Det var en fröjd att se Anna-Marias egen samling, med blommor och blad i olika färger, utseenden och storlekar. Från dessa moderplantor härstammar de sticklingar, som jag köpte med mig hem.



















När min korg var fylld med sticklingar insåg jag att det var dags att dra mig mot utgången. Självklart var jag jättenöjd med alla fina plantor som jag hade hittat, men det var så många fler som jag så gärna ville ha och det är svårt att titta sig mätt på vackra pelargoner, då det finns en så otrolig mångfald.



















Ute vid kassan pågick en diskussion om doftande pelargoner. Denna grupp får oftast ganska oansenliga blommor, men bladen luktar gott. Flera sorter går att använda när man lagar mat och bakar, då gärna de som har blad med doft av citrus. Recept på Mjuk pelargonkaka med glasyr hittar du här och Brysselkex med smak av pelargon här.
















Medan de andra samlades vid kassan och klarade av sina inköp passade jag på att ta några sista bilder inne i växthuset. Intill kassan stod gigantiska plantor med bland annat vildpelargoner. Jodå, det är pelargoner som växer i krukorna till vänster.


Som vanligt blev jag sist med att betala och packa ner mina pelargoner i ett par kassar, innan vi gick ut och stuvade in alla blommor i bilarna. Ute sken solen mot en klarblå himmel och jag konstaterade att vi haft väldig tur med vädret på årets utflykter såhär långt


















Sedan gick vi över till Flädergårdens kaffestuga, där man förutom kaffeservering har en egen gårdsbutik. Där säljer man 17 olika och unika produkter från sitt hemkokeri, som senap, te, sylt och saft tillverkade av fläderblommor och bär från egen odling, där bär och blommor plockas för hand.


















Besöker man Flädergården är det nästan ett måste att smaka deras flädervåfflor, som serveras med vispgrädde och fläderbärssylt. Vi gjorde inget undantag utan beställde in kaffe, te och våfflor till hela gruppen och slog oss ner på verandan där det självklart stod pelargoner på varje bord.


















I år slog Pelargonhuset upp portarna vid påsk i början av april, så än är det långt kvar på säsongen. Vid flera tillfällen framöver har man speciella temadagar på programmet och några helger är det Äggakakesöndag, då det serveras äggakaka med stekt fläsk och rårörda lingon. OBS! Boka bord.
På Flädergården & Pelargonhusets hemsida kan du läsa om hela årets program här.



















Mätta och nöjda var det dags att åka hem, men vi var några som inte riktigt fått nog av Pelargonhuset, utan tog en sista titt och det hamnade ännu en och annan pelargon i bagaget på bilarna innan vi stängde bakluckorna. 12 nya skönheter ska nu hitta plats på min balkong och för tredje säsongen ska jag försöka få pelargonen P. violareum att trivas och övervintra hemma hos mig. Skam den som ger sig, men jag tycker den är väldigt vacker med sina taggiga, grågröna blad och purpurfärgade och svagt rosa kronblad.



















Slutligen vill jag såklart rikta ett stort tack till Anita, som planerade resan och höll i trådarna, och till Anna-Maria för att ett mycket trevligt besök, som säkert inte var det sista. Jag vill även tacka gårdens golden retriever för en gosig stund.
I skrivande stund regnar det utanför fönstret och är långt ifrån någon skön värme, vilket på sätt och vis är bra då jag drabbats av en infektion i tån, äter penicillin och inte orkar vara ute på balkongen och ta hand om mina pelargoner så mycket som jag skulle vilja. Annars får det gärna bli vackert väder framöver, som sätter fart på pelargonerna på min balkong. Jag får se till att kurera mig fort, för snart är det dags för nya upptåg i trädgårdens tecken. Odla och njut!












8 maj 2015

Katterna spanar

Jag och mina två katter bor på fjärde våningen med fin utsikt med havet vid horisonten. På balkongen har Ängla och Tindra ett högt klösträd där de båda får plats att ligga och titta ut över gården och allt som händer där. Riktigt varma dagar ligger de gärna direkt på trägolvet annars slumrar de gärna i någon av korgstolarna, där de ligger mjukt på varsitt underlägg. De fungerar även som skydd för stolsdynorna. När jag själv vill sitta i någon av stolarna tar jag bara bort katternas fäll och på så vis slipper jag katthår på kläderna. Soliga sommardagar kan det bli som en bastu på den inglasad balkong, då solen står på där från morgonen långt in på eftermiddagen. Med två inneboende katter kan jag inte skjuta isär glasrutorna och vädra, då det är risk att katterna klättrar ut och ramlar ner. Jag har löst problemet med två träramar med nät, lika höga som fönsterglasen. De kan skjutas i sidled liksom glasrutorna och på så vis kan jag tryggt lämna katterna på balkongen. Oftast rullar jag även ner rullgardinerna som skydd för alla mina blommor, men inte mer än att Ängla och Tindra kan se ut. I vardagsrummet har jag lämnat ett fritt utrymme i fönsterkarmen så att mina älsklingar kan sitta där och spana utan att riva ner några blomkrukor. Mina katter har aldrig ätit på mina växter, förutom att Ängla tuggat på grässtrån i någon blomsterbukett. Jag är ändå noga med vilka växter och blommor jag köper hem och skulle jag plocka t.ex. en bukett vitsippor, som är giftiga, placerar jag blommornai i hyllan, där jag vet att katterna inte når dem En plats där de även gillar att ligga är uppe på öronlappsfåtöljens ryggstödet, precis innanför vardagsrumsfönstret. Där kan de se fåglarna som flyger förbi och landar på balkongtaket, vilka alltid väcker stor uppmärksamhet, liksom ljudet av en och annan fågel som trippar runt på balkongens plasttak. I sovrummet har vi vår gemensamma mysplats i sängen, där vi ibland ligger och gosar alla tre. Jag tror inte att de som aldrig levt ihop med en hund eller katt kan förstå känslan av att vila på sängen tillsammans med sitt älskade husdjur, känna den lena pälsen, värmen, höra deras lugna andning och tillsammans njuta av nuet. Ibland avbryts plötsligt tystnaden och båda katterna sätter sig upp och jag ser att de spetsar sina öron, med blickarna åt samma håll. Då vet jag direkt vad som fångat deras intresse. Frågan är bara vem av katterna som är snabbast upp i den lilla fönsterkarmen vid sänggaveln, för att titta på talgoxen som slagit sig ner på fönsterblecket och vill få sig ett skråvmål ur den lilla matskålen, som sitter fast på utsidan av föstret med en sugpropp. Oftast är det Tindra som är snabbast upp på marmorskivan, som tyvärr inte rymmer dem båda. När Tindra är ute på vift kan Ängla bestämma helt själv i lägenheten och ta plats där hon helst vill, men sommartid är även Ängla gärna utomhus och ligger i gräset och spanar på fåglarna. Det händer att hon även jagar en och annan fågel, men med hennes kroppsbyggnad är hon inte lika snabb och smidig jägare som Tindra och får oftast se fågeln lyfta och flyga iväg innan hon hinner fram för att sätta klorna i sitt tilltänkta byte. Vilken tur att matte serverar god mat i köket utan vare sig jakt eller större ansträngning.

7 maj 2015

Njut av de sista penséerna

I år planterade jag mina minipenséer redan i mitten av februari. Då var plantorna ganska små, men med tiden växte de till sig och när vårsolen kom och gjorde att termometern nästan visade sommarvärme på balkongen fick blomningen verkligen fart. Plantorna täcktes med ett hav av gula och lila små blommor, som verkligen lyste upp utanför balkongdörren. Tyvärr har allting sin tid och de senaste veckorna har penséerna vuxit iväg på höjden, blivit rangliga och mist det mesta av sin skönhet. För att verkligen få ut det sista av planteringen klippte jag av alla blommor och satte i ett glas. Det blev en underbart söt liten bukett. Vissa år har jag klippt ner penséplantorna. Då brukar de komma tillbaka efter några veckor och blomma igen, men i år fick de hamna bland trädgårdsavfallet och lämna plats främst åt pelargonerna, som nu verkligen tagit över balkongen. Jag har köpt många nya miniatyr- och dvärgpelargoner under våren, när jag varit iväg med Pelargonsällskapet Halland och besökt ett flertal odlare, så nu är det verkligen trångt bland hyllorna. Inom kort ska jag börja gå igenom alla plantorna för att se vilka pelargoner som jag har dubbletter av. De hamnar framöver på Tradera med hopp om att de ska hitta nya ägare och sprida glädje hos andra pelargonälskare över hela landet.

6 maj 2015

Vårlökarna sjunger på sista versen


















Nu blommar de sista vårlökarna på min balkong. Sist att slå ut är dessa söta, små narcisser, troligtvis med namnet Petticoat. Är osäker på dess rätta namn då jag dumt nog slängde förpackningen efter att lökarna kommit i jorden. Denna variant blir bara någon decimeter hög och har ett något annorlunda utseende med sin stora gula blompip mot de smala så kallade kalkbladen. Påsk- och pingstliljor, vars gemensamma namn är narcisser, är lätta att lyckas med och förökar sig lätt hemma i trädgården, vilket säkert bidrar till att den är en så omtyckt lökväxt. Får man ofta besök av rådjur i sin trädgård är narcisslökar ett bra val då de får vara ifred för vilda djur. Narcisser är ett växtsläkte som tillhör familjen amaryllisväxter. Släktnamnet Narcissus är hämtat från den grekiska mytologin i vilken den bildsköne unge Narcissus förälskade sig i sin egen spegelbild och blev förvandlad till en blomma. Släktet har 27 olika arter, men i Sverige har man endast funnit tre av dem vildväxande. Förutom dessa rena arter finns nu en mängd sorter som man fått fram genom att korsa påsk- och pingstliljor. De har olika storlek och utseende på blommorna och skiftar i färg från vitt, ljust gul till orange. En del av dessa förädlade sorter kan man nu även hitta förvildade. Narcisser växer förutom i Europa även i östra Medelhavsområdet, Iran och Nordafrika. Efter några säsonger brukar blomningen avta. Då har det ofta bildats så kallade lökkakor med en grupp tätt växande lökar. Då är det dags att gräva upp och dela på dem framåt höstkanten och plantera tillbaka dem med mer lagom mellanrum, på en plats som är halvskuggig till solig där narcisser trivs bäst
När mina små narcisser vissnat ska jag gräva ner dem utanför vårt hyreshus, i kanten av grönområdet under de stora träden. Där planterade en av mina grannar ut små minipåskliljor förra året, som vi kunnat njuta av i år. De röda små tulpanerna, som också blommat på balkongen i vår, ska också få sin plats i den grönskande naturen.