Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

29 dec. 2016

Feliway lugnar katten vid nyår


















Snart är 2016 till ända och det är dags att fira in det nya året. För många blir det en festlig afton med god mat och dryck, trevligt umgänge, glada miner och medan man räknar ner sekunderna till tolvslaget lyses himlen upp av ett ljusspel av fyrverkerier i mängder och sprakande ljud och öronbedövande smällar. Ett riktigt vackert skådespel på himlavalvet, ja för visst är det stämningsfullt att titta på under tiden som klockan slår tolv slag och det nya året tar sin början.
Dessvärre har dessa fyrverkerier en mindre glamorös baksida på flera sätt. Under några få minuter avfyras raketer världen över och stora ekonomiska summor går upp i rök. Pengar som kunde gått till något mer betydelsefullt, som t.ex. till att hjälpa människor i nöd, sjukvård, naturkatastrofer eller att hjälpa utrotningshotade djur. Tyvärr bidrar även fyrverkerierna till svarta rubriker i tidningarna dagarna efter nyår, då raketer hamnat fel och orsakat bränder och barn och vuxna skadat sig, ibland med men för livet. Det värsta med fyrverkerierna är allt lidande, som de orsakar. Många djur, både vilda och våra husdjur, mår dåligt och blir väldigt stressade av allt smällande under nyåret, liksom en del människor, som upplever nyårsnatten som mycket skrämmande.
Innan mina katter flyttade in hos mig trodde jag att det främst var hundar, som blev skrämda av raketer och smällare. Jag var ensam hemma med min katt Tindra den första nyårsnatten som hon bodde hos mig. Det blev en riktigt jobbig afton för henne och jag mådde också dåligt av att se henne så uppstressad och rädd. Tindra sprang fram och tillbaka i lägenheten. Ena stunden låg hon längst in under sängen i sovrummet och nästa satt hon och tryckte bakom duschdraperiet på toaletten. Så höll det på tills jag öppnade dörren till klädkammaren. Där kröp hon så långt in hon kunden komma och gömde sig bakom några lådor och kom ut först framåt småtimmarna. Det måste varit en traumatisk upplevelse för en liten katt och jag kunde inte lugna henne hur jag än försökte. Året därpå hade även Ängla flyttat in hos oss, men hon var inte lika skärrad av fyrverkerierna. Tindra led igenom ytterligare ett par nyårsaftnar innan jag upptäckte Feliway, som innehåller en syntetisk kopia av kattens naturliga feromoner. När katten mår bra och är lugn så ansiktsmarkerar den och lämnar ansiktsferomoner när den gnider sitt ansikte mot möbler och andra föremål i hemmet och utomhus. Feliway gör katten lugn och gör att den känner sig trygg och tillfreds. Feromonerna kan även få katten att sluta med oönskade beteenden, som att kissa på andra ställen inomhus än i sin låda, klösa på möbler och bråka med andra katter. Feromonerna finns som spray och som en kula, som man sätter i vägguttaget, och som gör att feromonerna sprids i rummet. Det är kulan som jag använder för att lugna mina katter vid nyår. Jag drar även ner persiennerna för fönsterna och har på tv:n hela kvällen, tills smällandet har avtagit. Efter att jag började använda Feliway har katterna varit mycket lugnare vid nyår och har bara legat under sängen en liten stund kring tolvslaget. Det är viktigt att inte själv stressa upp sig och göra en stor grej av smällandet, då det också kan stressa våra fyrbenta vänner. Katterna vill helst att allt ska vara lika lugnt och som vanligt. Feliway spray använder jag när katterna ska till veterinären. Då sprayar jag i transportburen eller på en av de medföljande papperskatterna och hänger den i buren. Det har hjälpt Tindra, som oftast varit väldigt stressad och orolig inför både bilfärden och den vanliga årskontrollen hos veterinären. Feliway kan du bland annat köpa på apoteket. Det kostar ett par hundralappar, men jag tycker det är värt varje krona, för att mina katter ska kunna fira en lugnare nyår och må bra. Kulan med Feliway uppnår full effekt först efter 24 timmar från att den kopplats in i vägguttaget och ska vara inkopplad dygnet runt. Jag brukar använda den ett par dygn kring nyår. Tänk på att din katt kan bli skrämd när du släpper ut den dagarna kring nyår, då det tyvärr avfyras raketer och smällare andra tider än just vid tolvslaget på nyårsafton.
Jag hoppas du och dina fyrfota vänner får ett lugnt och skönt Gott Nytt År.
Läs mer om Feliway på www.feliway.com/se

28 dec. 2016

Fikonbollar med rom till nyår


















Julen har precis passerat, då många av oss säkert passat på att kalasa på riktigt mycket mat. Innan julhelgen är det mycket som ska fixas. Vi bakar, kokar skinka, kål och gröt, lägger in sill och gör julgodis. Redan flera veckor innan jul köpte jag ostlöpe till ostkakorna jag skulle göra och flytande glykos till chokladkolan, som jag skulle koka. Dagen innan julafton rullade jag små fikonbollar. De hamnade inplastade på en bricka i kylskåpet, då jag inte hann med att doppa dem i choklad och de blev aldrig klara till julafton. Egentligen spelar det inte så stor roll att jag varken hann med att göra ostkaka, koka kola eller bli klar med mina fikonbollar. Det blev julafton ändå och jag kan lika gärna göra alltsammans efter jul, för det smakar minst lika gott till nyår och därefter, som på julafton när man vräkt i sig så mycket mat att man knappt orkar äta varken efterrätt eller godis. Jag gjorde klart mina fikonbollar på juldagen och jag kan lova att de blev supergoda. Under åren som gått har jag prova på att göra kola, knäck, olika sorters chokladpraliner, ris- och ischoklad och till och med egna polkagrisar, vilka inte blev de mest lyckade. I år gick inte mina planer inför julen i lås, då jag mått dåligt lite från och till sista tiden och det ingick dessvärre inte i mitt schema, så tiden och orken räckte helt enkelt inte till. Att göra eget julgodis var en punkt på listan, som fick stå kvar, men jag valde att bara göra en enda sorts julgodis. Vid ett par tillfällen har jag ätit fikonbollar hos min moster, som varit riktigt goda, men jag har själv aldrig provat på att göra sådana, men i år fick de bli årets enda julgodis. Något direkt recept har inte min moster. Lika många gram fikon, som mandelmassa, och whisky, var instruktionerna jag fick. Jag tog 200 g torkade fikon, klippte sönder dem i mindre bitar och la dem i en skål. Sedan hällde jag över c:a 1 dl rom, istället för whisky, och lät dem stå i kylen över natten. Jag använde mixerstav och körde fikonen till en massa och lade sedan i 200 g mandelmassa och fortsatte mixa tills att allt blandat sig. Jag skulle rekommendera att man använder en matberedare, då min mixerstav knappt klarade av att köra sönder fikonen och blev överhettad. Därefter rullade jag kulor av fikon- och mandelblandningen. Sedan var det dags att temperera chokladen, som jag skulle doppa fikonbollarna i. Tempererar man inte chokladen innan man börjar arbeta med den blir den grå och matt, den krymper inte i formar och blir inte glansig. Praliner, som är doppad i tempererad choklad kan stå framme i rumstemperatur och man kan ta en i en pralin med fingrarna utan att chokladen smälter av kroppsvärmen.
Jag hade köpt chokladdroppar hos Triple Chocolate. Det går även att använda t.ex. blockchoklad, men slutresultatet blir mycket godare med choklad av bättre kvalité. När man smälter choklad är det bättre att göra det i mikron än i vattenbad, då man riskerar att få vattenånga i chokladen och den blir grå och får ett tråkigt utseende. Smält 2/3 av chokladen i en glasskål och rör om ofta, så att delar av den inte blir för varm och då lätt blir grynig. Ljus choklad ska värmas till c:a 42°C, vit till någon grad lägre och mörk till någon grad varmare, vilket kan skilja sig lite beroende på chokladsort. Rör sedan ner resterande choklad, så att temperaturen sänks till c:a 30°C. Blir chokladen för tjock under tiden som man doppar fikonbollarna kan man värma upp den igen. Fikonbollarna får inte vara kylskåpskalla när man doppar dem, utan ska hålla en temperatur lite under rumstemperatur. Det finns speciella "bestick" att använda när man ska doppa praliner i choklad, men en vanlig gaffel fungerar också. Lägg ner en fikonboll i taget i den smälta chokladen och rulla runt den tills att den är helt täckt. Lyft upp bollen, stryk av överflödig choklad mot skålens kant och lägg fikonbollen på en bricka klädd med bakplåtspapper. Strö över t.ex. finhackad mandel eller riven kokos innan chokladen stelnat eller ringla över vit, smält choklad när chokladen inte längre är mjuk. Förvara din choklad svalt, men inte i kylskåp och låt den inte utsättas för stora temperaturskillnader. Då smälter sockret ut ur chokladen och omkristalliserar sig på ytan, chokladen blir då vit och både smak och utseende påverkas.
Lycka till med dina fikonbollar! Avnjut dem gärna till en kopp te eller kaffe.

23 dec. 2016

Julhälsning


Höj julstämningen snabbt och enkelt


















Imorgon är det julafton. Jag har inte orkat julstäda och förutom adventsljusstakarna har jag plockat fram väldigt sparsamt med pynt. De sista julklapparna köpte jag igår och alla är inte ens inpackade. Skinkan har jag precis provsmakat då den kom ut nygriljerad ur ugnen. I år fick det bli en färdigkokt och den smakade minst lika bra, som om jag kokt den själv.. Några av mina amaryllisar, som jag planterade för ett par månader sedan blommar vackert, men jag hade även velat göra några fina blomsterarrangemang. Tyvärr lär jag inte hinna med det och jag har även fått avstå från en del annat av det, som jag tycker om att göra innan jul och även om jag började tidigt så gick inte planerna i lås. Ibland är det svårt att förlika sig med att kroppen inte orkar med det man vill, men en sak är säker, det bli jul utan vare sig hemkokt knäck, hembakat vörtbröd eller struvor och allt det där andra, som vi så ofta tycker att vi måste hinna med. Ostlöpen till ostkakan, som jag skulle göra, står i kylskåpet men ostkaka kan jag lika göra efter nyår. Den smakar lika gott då.


















Vill man ändå pynta hemma för att få lite extra julstämning och höja mysfaktorn, kan man göra det med enkla, små medel, som dessutom inte tar speciellt lång tid, om du är sent ute. Levande ljus är för mig ett måste till jul. Ställ några blockljus i olika storlekar på en bricka, förslagsvis en silverbricka, placera små julgranskulor runt omkring ljusen och strö över dekorationsstjärnor eller glitter. Man kan även välja att lägga oskalade nötter, tillsammans med kanelstänger och stjärnanis på ljusbrickan. På så vis sprider sig även en härligt julig doft i rummet.


















Tål man inte julens vackra blommor, men ändå vill ha lite grönska bland pyntet, kan man köpa en murgröna eller annan växt på båge och linda en miniljusslinga bland bladen, täck jorden med mossa och dekorera den enkelt..Det sprider ett mysigt ljus där den står t.ex. på soffbordet. Har du ingen gran inomhus, men ändå vill pynta med några julgranskulor, häng upp ett par kulor i olika långa sidenband i fönstret eller i dörrposten.























Ernst Kirchsteiger gillar att dekorera med röda äpplen både inom- och utomhus och den förkärleken till juläpplen delar jag med honom. Av äpplen och apelsiner kan man lätt göra ljusstakar för värmeljus. Välj ett äpple, som ligger stadigt på en plan yta. På apelsinen skar jag jag av en bit av bottnen, så att den stod plant. Sedan höll jag värmeljuset mot toppen på apelsinen och skar runt om så att jag fick bort både skal och fruktkött, lagom för att få ner värmeljuset. Därefter stack jag in kryddnejlikor i apelsinen. Är apelsinskalet hårt kan man stick hål med en tandpetare, innan man sticker in nejlikorna. Jag ställde in min apelsin i kylskåpet över natten, så att den inte skulle torka så fort och hålla längre. När man gör ljusstakar av äpplen kan man med fördel pensla fruktköttet med citron, så det inte blir brunt. Äpplen kan även bli fina placeringskort till jul eller nyår. Klipp ut blad i tjockare papper, skriv namn på och gör hål i pappret, stort nog att trä över äpplets skaft.


















Även det mest enkla pyntet kan ge härlig stämning. Försök njuta av julhelgen och lägg en del måsten åt sidan.


19 dec. 2016

Gör egen korv till jul

Några av de hemgjorda korvarna är klara.


















Mitt intresse för matlagning och bakning började i tidig ålder. Jag minns att jag satt uppkrupen på köksbänken och tittade på när min mamma lagade mat och bakade. Ibland hjälpte jag till att hälla i kryddor, jag vände köttbullarna på stekjärnet och knäckte ägg, när hon bakade sockerkaka. Det bästa med sockerkakan var smeten och jag och min syster kunde nästan bli osams om vem av oss två, som skulle slicka smeten från visparna och vispskålen. Jag slickar fortfarande av visparna när jag  bakar, men nu har jag ingen som konkurrerar om den goda smeten och jag låter dessutom alltid mer smet vara kvar i bunken, än vad mamma gjorde. Varenda gång jag står med slickepotten i munnen dyker minnena upp från barndomen, när vi slickade skålen så ren att den knappt behövde diskas.

En stor rostfri bunke är bra att ha till korvsmeten.
















Fjälsterna har legat i vatten över natten.



















Min syster och jag bakade pepparkakor ett par jular när vi växte upp. Vi hjälptes åt att kavla ut degen och stansa ut hjärtan, gubbar, gummor, granar och grisar. När väl pepparkakorna stod i ugnen var det  min uppgift att hålla koll på när de var klara. Jag hade en färdiggräddad pepparkaka i handen, med lagom färg. När kakorna i ugnen fått samma bruna färg, som min kontrollkaka var det dags att lyfta ut plåten ur ugnen.

Köksmaskinen behöver vara utrustad med köttkvarn och korvhorn.
Min mosters har några år på nacken, men fungerar utmärkt när
det är dags att göra korv.
















Den första biten fjälster är stoppad med korvsmet.






















Mamma var uppväxt på landet och van vid att man slaktade och sedan såg man till att ta tillvara så mycket av köttet som möjligt. Hon och hennes två systrar brukade köpa kött av både gris, rådjur och älg. Det var spännande att se de olika köttstyckena, som mamma sedan paketerade och frös in. Hon gjorde bland annat egen rullsylta, leverpastej och flera olika sorters korv. Vi gjorde fläskkorv, medvurst och bräckkorv. De två sistnämnda varianterna lämnade vi in för att få korven rökt. Tyvärr har det blivit allt svårare att få hjälp med rökning av korv, då nya regler införts kring hur man handhar kött och färs. Receptet på den goda bräckkorven har gått i arv från mammas mostrar. Greta och Lisa gjorde den till det stora kalaset på julafton, som vi var på i många år. Förutom den goda korven var det festligt med nätmelonen, som fanns på gottebordet och inte var något man åt till vardags på den tiden. Innan vi åkte hem brukade vi barn få plocka med oss lite godis i en servett. Även godis var något extra när jag var barn.

Det krävs inte så stort utrymme för att göra egen korv hemma i köket.
















En vass stoppnål är bra att ha för att stick hål på korven
och få ut luften.















 



Jag var bara barn när jag började hjälpa till när det var dags för korvtillverkning till jul. Det var både roligt och spännande och korven blev mycket godare än den man kunde köpa i butiken. Tyvärr dog min mamma väldigt ung, men jag har fortsatt att göra korv även efter att mamma gick bort. Nu är det tyvärr flera år sedan som jag gjorde egen korv. Orken har saknats, liksom någon som varit intresserad av att hjälpa till. Jag har ett flertal gånger frågat min moster Gunnel, som alltid varit matintresserad och är duktig på både matlagning och att baka bröd och göra goda tårtor. I år lyckades jag äntligen övertala henne att hjälpa mig, efter lite trugande. Jag blev verkligen glad när Gunnel gav mig klartecken till att vi nu äntligen skulle göra korv och vi bokade in en lördag hemma i hennes kök.

Korven ligger i vattenbad efter att den är klar.


















Min moster har ett rejält kök och är dessutom ägare av en köksmaskin, av äldre modell, med köttkvarn och korvhorn för korvstoppning, vilket är en förutsättning om man ska göra egen korv. Förutom kött och övriga ingredienser krävs även fjälster, djurtarm. En av mina kusiner arbetar inom charkuteribranschen och fixade fjälster, men det finns även att köpa i en vanlig mataffär. Det finns olika storlek på fjälsterna, både så kallade rakfjälster, som vi brukar ha till vår bräckkorv och krokfjälster till fläskkorv. Nu var det köttkorv, som man kokar eller tillagar i ugnen, som vi gjorde i år, men med både fläsk- och oxkött. Min moster hade kokt mjölk, kokt potatis och kört den och färsen genom köttkvarnen och blandat ihop smeten med alla ingredienser och fjälsterna var lagda i blöt. Hon hade även stekt en klick färs, som vi smakade på, för att kolla att kryddningen var god. När jag kom hem till henne var allt klart för att börja med korvstoppningen. Jag såg till att det blev lagom med smet i fjälstret medan min moster matade på smet i köksmaskinen. Det blev hela tio meter korv. Sedan var det dags att klippa korvarna i lagom längd och knyta snöre i båda ändarna. Det är viktigt att inte fylla fjälsterna med för mycket korvsmet, då korvarna annars spricker lätt när man kokar dem. Därefter var det dags att få ut eventuell luft, genom att sticka hål i fjälstret på några olika ställen och knåda smeten fram och tillbaka. När jag kom hem med mina korvar la jag dem i saltat vatten, som de låg i under natten, innan jag frös in dem. Jag mådde inte särskilt bra när jag åkte till min moster på förmiddagen och jag var rejält trött när vi var klara med alla bestyr, men det var verkligen roligt och värt jobbet att få göra korv ännu en gång. Det finns fläskkorv att köpa i mataffären, men den kan inte mäta sig med hemgjord korv och man vet dessutom vad korven innehåller, utan onödiga tillsatser. Receptet på köttkorven kommer från min mormor. Receptet innehöll ursprungligen rent kött i bitar, som mormor Rut malde ner, men det underlättar att använda färdigmalen färs.

Recept Köttkorv
3,5 kg fläskfärs
1 kg nötfärs
1 kg kokt kall potatis
1,5 dl potatismjöl
2 l kokt kall mjölk
3-4 msk salt
1,5 msk vitpeppar
0,5 msk kryddpeppar
0,5 tsk salpeter
tsk mald ingefära
Cirka 10 m krokfjälster

8 dec. 2016

Blommande pelargoner och adventsbelysning på balkongen


















Hittills har vintern varit väldigt mild i södra delarna av landet. Lite rimfrost på hustaken har det varit ett par mornar i de centrala delarna av Halmstad, men ännu har det inte fallit en enda snöflinga här. Det känns lite märkligt med tanke på att vi är inne i december månad och andra advent redan har passerat. Jag gillar verkligen inte kyla, så det är inte så att jag längtar efter den och visst är det skönt att slippa skrapa rutorna på bilen på morgonen, när man kommer ut på parkeringen, trött och frusen. Tyvärr har det milda vädret inte bara sina fördelar såhär års. Så sent som igår tog jag bort en fästing, som satt vid tinningen på min katt Tindras huvud. Just när jag plockade bort det lilla, äckliga djuret önskade jag att vintern vore här på riktigt, för att slippa dessa elaka kryp. Mildvädret har i alla fall hjälpt till att lätta min oro över min stora pelargonsamling på balkongen. Många av plantorna blommar fortfarande och de flesta ser i högsta grad välmående ut. Tidigare år har jag burit in alla pelargoner, hyllor och bänkar på hösten och låtit plantorna övervintra i trapphuset, källaren och till viss del inne i lägenheten. Det var ett tungt jobb att flytta in allt på hösten och sedan bära ut pelargonerna igen framåt vårkanten, när de blivit omplanterade. Inomhus hade jag flera lysrör, som hängde över pelargonerna, men tyvärr fick inte alla plantor tillräckligt mycket ljus för att må bra och i den lilla skrubben i källaren var det även väl varmt för att pelargonerna skulle trivas. Det har resulterat i att många plantor dött under vintrarna, speciellt de små miniatyrerna. Man får räkna med att några plantor inte klarar övervintringen, men i mitt fall blev förlusten varje vinter för stor för att vara acceptabel. Visst kan man köpa nya plantor på våren och i ärlighetens namn får några plantor gärna gå hädan även denna vintern, för annars har jag inte plats till några nyheter nästa säsong. I år har jag låtit i stort sett alla pelargoner stå kvar ute på min inglasade balkong, med undantag av några höststicklingar och en del frösådda plantor, som står inomhus. Ute på balkongen har jag isolerat och tätat med ett gäng engångsfiltar, som jag fått med mig hem från dialysen och självklart har jag en fläkt med frostvakt, som ska se till att hålla temperaturen uppe. Pelargoner klarar temperaturer ner mot nollan, men de tål inte frost. Nu håller jag tummarna för att det blir en förhållandevis fortsatt mild vinter så att värmefläkten inte behöver gå i ett och som resulterar i att elräkningen rusar i höjden.


















Min största fasa är att vakna på morgonen, titta ut på balkongen och få se att alla pelargonerna frusit ihjäl. För mig är pelargonerna mer än bara vackra blommor. Det är även till viss del en terapi. Många av plantorna är förknippade med olika personer, som jag köpt eller fått sticklingarna av eller så påminner de mig om någon trevlig utfärd med pelargonsällskapet, då jag införskaffade en speciell liten stickling, som jag sedan lyckats driva upp till en vacker, blommande planta. En del ovanliga pelargoner är svårare att få tag på än andra och då är det extra tråkigt om en sådan planta försvinner ur samlingen. Under vintern ägnar jag mycket mindre tid åt mina pelargoner och såhär års är intresset inte lika starkt som på våren och sommaren. Plantorna behöver långt ifrån lika mycket vatten nu när de står svalt, de får ingen gödning och förhoppningsvis slipper jag påhälsningar av ohyra såhär års,  vilket oftast innebär en hel del merjobb. Nu när pelargonerna övervintrar på balkongen för första gången är det svårt att avgöra hur mycket vatten de behöver. Ena dagen är det minusgrader och någon dag senare skiner solen från en klarblå himmel och då kan temperaturen stiga till över 30 plusgrader. Härom dagen fick jag hjälp att hänga upp min julbelysning. Det var inte helt enkelt med alla hyllor och pelargoner, som stod i vägen, men som tur är så är min pappa bra mycket längre än jag, så med gemensamma krafter hänger ny ljusslingan på plats och ger en mysig julstämning i vintermörkret. Det är dock en lite märklig syn med julbelysning tillsammans med pelargoner, som blommar och sätter knopp.
















 

Det var ett bra tag sedan som jag pysslade om mina plantor och det märktes när jag var ute på balkongen häromdagen. I helgen ägnade jag därför ett par timmar åt att plocka vissna blad och blommor från plantorna och sedan fick de flesta plantorna en skvätt vatten, de engelska och änglapelargonerna lite mer än de övriga. Hoppa hellre över vattningen om du är osäker på om dina pelargoner. är riktigt torra. Som regel är mindre vatten bättre än för mycket. Pelargonernas rötter ruttnar lätt om de får stå i våt jord och fukten ökar även risken för svamp- och bakterieangrepp. Det var verkligen härligt att få rå om min pelargonsamling en stund igen, trots årstiden, och det var riktigt skönt ute på balkongen. Jag behövde varken jacka eller mössa för att hålla värmen, men framåt eftermiddagen började jag känna av kylan och gick in för att plantera några sticklingar, då jag råkade bryta av ett par små grenar när jag vattnade. Jag var trött när jag stängde balkongdörren, men jag kände mig glad och rofylld mitt i all stress såhär före jul och jag hoppas att jag får ork och tid över i slutet av veckan för ytterligare en stund med mina glädjespridande pelargoner.
I fönsterkarmen i sovrummet står några pelargonsticklingar i "barnkammaren". En av dem, som jag fick i höstas, satte för första gången knopp för någon vecka sedan. Igår fick jag se att ett par av knopparna slagit ut. En riktigt tjusig liten äggskalspelargon, med cerise prickar och streck på de vita kronbladen. En vacker utstickare i vintermörkret. Tyvärr hade ägaren till moderplantan tappat bort pelargonens namnskylt, men kanske kan jag få hjälp med namnet framöver, då jag vet var den är inköpt. Vilken härlig känsla att få känna glädje över en liten pelargonstickling mitt i mörkaste vintern.


3 dec. 2016

Pynt och pyssel från naturen























Nu när julen närmar sig shoppar vi mer än någonsin, men allt behöver inte köpas nytt. På senare tid har det blivit alltmer populärt med återbruk, inte minst för att värna om miljön. Jag är själv en trogen loppisbesökare, främst för att det går att hitta annorlunda, spännande saker, ofta till riktigt bra priser. En del prylar målar jag om, kläder tvättar jag såklart och andra saker som gamla koppargrytor, sockerskålar och glas använder jag till blomsterarrangemang, bland annat till jul och advent. Det gäller att se utanför gränserna, vad prylarna kan användas till. Jag har med åren minskat ner alltmer på julpyntet. Istället har julblommor och arrangemang med mossa och pynt från naturen fått ta mer plats, tillsammans med ljusslingor och levande ljus. Det finns mycket fint att göra med grenar, ris, kottar och allt annat, som man kan hitta i skog och mark och som dessutom är gratis. Kryddor som kanelstänger och stjärnanis, liksom torkade apelsin- och äppelskivor, är både dekorativt i jularrangemang och sprider en härlig doft med julkänsla.


















För något år sedan gjorde jag en liten hängande gran av en bit snöre och en gren, som jag hittade strax utanför huset. Jag klippte grenen i lagom långa bitar med en sekatör. Sedan tog jag snöret, började med att göra en ögla mitt på och knöt en knut. Därefter knöt jag fast den kortaste grenbiten, som blev toppen på granen. Innan jag fortsatte med den lite längre grenen gjorde jag en ny knut, för att få ett mellanrum mellan grenbitarna. Jag upprepade och knöt fast fler grenar tills att jag fick en lagom stor gran och avslutade med två knutar. Sedan klippte jag av snöret och delade upp trådarna, så att det blev en liten tofs. Det går också att göra stjärnor av grenar. För att få ett bra resultat ska grenarna vara raka. Det behövs 6 lika långa grenar. Lägg 3 av dem så att de bildar en triangel och bind/surra fast dem i ändarna. Gör likadant med de återstående tre och avsluta med att binda/surra samman de två trianglarna, med en topp uppåt och en nedåt. Stjärnan kan självklart dekoreras, men jag tycker att den är naturligt vacker som den är.
Ända sedan jag var barn har jag haft en egen gran varje jul. När jag skaffade mina katter valde jag att ha granen på min inglasade balkong, för att den skulle få vara ifred. Det finns även en risk att katterna äter av glittret, vilket kan få olyckliga följder. I år blir det ingen gran på min inglasade balkong, då mina pelargoner för första gången får övervintra där ute, självklart med en fläkt med frostvakt, som håller koll på temperaturen. Men ingen jul utan gran, så istället kommer jag att köpa en liten sockertoppsgran att ha inne i lägenheten, som ger lite extra julkänsla med sin härliga doft.

30 nov. 2016

Adventskalendrar för barn, vuxna och våra husdjur























När jag stod i kassakön på ICA Supermarket härom kvällen kom jag att tänka på butikens egen adventskalender, som delades ut gratis till alla barn när jag var liten. Bakom varje lucka dolde sig en bild förknippad med julen och vintern och på luckans insida stod ett juligt rim. ICA:s kalender var bara en av alla de, som jag och min syster spikade upp på väggen hemma i vårt kök på Körsbärsvägen 1. Radio- och tvkalendern hade vi tillsammans och på den turades vi om att öppna luckorna, liksom Scouternas, som alltid hade ett vackert målat julmotiv på framsidan. I söndagsskolan fick vi varsin kalender, som oftast var ganska tråkig. Bakom luckorna dolde sig bland annat berättelser om barn i fattiga länder, vilket inte alls tilltalade mig. Mamma brukade köpa en kalender till mig i en av stadens bokhandlar. Den blev alltid min favorit, med fina, gammaldags bilder på tomtar, änglar och djur, bland snöklädda granar, som gav mig riktigt mycket julkänsla. Framsidan var beströdd med glitter och vackrare än så kunde den inte bli i mina ögon. Idag finns det många olika typer av kalendrar i handeln, med bland annat choklad, godis, leksaker, smycken, smink och lotterier, som inte fanns att köpa när jag var liten, men ändå längtade jag varje år till dagen då jag fick börja öppna mina kalendrar. Nu säljs det till och med julkalendrar till hundar, katter och gnagare, med små godbitar bakom varje lucka fram till julafton. Jag tycker ju om att skämma bort mina älskade katter Tindra och Ängla och då jag inte har några egna barn får katterna all min kärlek och uppmärksamhet. Självklart får de en kalender och en julstrumpa med paket. Katterna har såklart ingen aning om att det är jul, men lite godsaker och en ny leksak tackar de inte nej till och det värmer mitt hjärta att få skämma bort dem lite extra i juletid. Man ska dock vara försiktig med att ge sina fyrbenta vänner alltför rikligt av de goda, som annars lätt kan ge dem viktproblem med tråkiga problem som följd. Lagom ät bäst, liksom för oss människor.
Numera skämmer jag även bort mig själv lite extra till advent och jul. I år har jag beställt en teadventskalender på internet och i butiken Triple Chocolate i Halmstad har jag köpt en kalender med handgjorda chokladpraliner bakom varje lucka. En kopp rykande varmt te, med olika smak varje dag fram till jul, tillsammans med en bit god choklad, ger verkligen en lyxig och värmande smakupplevelse i väntan på julen. Jag hoppas såklart att även mina katter ska tycka om sin kalender, som, de fick av min syster häromdagen. Bakom luckorna döljer sig 9 olika sorters godbitar, som Ängla och Tindra får kalasa på tillsammans.
Trots att jag hunnit bli 46 år är jag fortfarande väldigt svag för bilder på söta tomtar och fina änglar och det vet min syster om. Hon har sett till att jag även i år får ha en liten minikalender med glitter, uppsatt på väggen i mitt kök. Imorgon är det äntligen dags att leta upp och öppna lucka 1och se vad den döljer och självklart ska jag bänka mig i soffan framför tvapparaten imorgon bitti för att se första avsnittet av SVT:s adventskalender "Selmas saga".

27 nov. 2016

Vårblommor i november

Jag hade en del lökväxter i krukor, som blommade på min balkong i våras. När blomningen var över planterade jag lökarna utanför vårt hyreshus, för att ge mig och grannarna något vackert att titta på nästa säsong, i den annars så tråkiga och färglösa rabatten. Jag passade på att köpa ytterligare lökar för några veckor sedan, då de såldes med rabatterat pris. En del satte jag utomhus och de andra planterade jag i lerkrukor, som jag sedan satte upp på vinden, för att kunna sätta ut dem på balkongen framåt våren. Tidigare år har jag haft krukorna stående på min inglasade balkong hela vintern och vårlökarna har tittat upp ur jorden och blommat tidigt på säsongen. Tyvärr har en del knoppar slagit ut innan de knappt hunnit växa upp ovanför jordytan, eller så har lökarna ruttnat. Troligtvis har de frusit, då jag inte skyddat dem mot kylan. Jag misstänker att den höga temperaturen, som blir på balkongen när vårsolen tittar fram, gör att blommorna slår ut innan blad och stjälkar hinner utvecklas och växa till sig. Det är min helt egna teori, men jag är glad om någon annan har en mer fackmannamässig förklaring till varför mina vårlökar på balkongen inte riktigt trivs. I vinter ska jag prova att ha lökplanteringarna på vinden, i mitt kallförråd, och sätta ut krukorna framåt vårkanten, när lökarna börjar titta upp ur jorden.
Det är svårt att känna någon riktig julkänsla idag på första advent, trots att det är pyntat med mängder av ljus i både fönster och trädgårdar runt om i stan. Under dagen har solen lyst från en klarblå himmel och det har varit flera plusgrader utomhus. Hittills har frostnätterna varit lätt räknade och det har inte fallit en enda snöflinga i centrala delarna av Halmstad. Pelargonerna blommar fortfarande på balkongen, även om plantorna inte är lika vackra och frodiga som i somras. Ingen större sensation vädermässigt egentligen, men när jag kom ut ur huset häromdagen och fick se ett par pärlhyacinter som blommade, blev jag verkligen överraskad. När jag tänker på hyacinter såhär års är det de, som man har i julgrupperna, och som doftar så härligt juligt. Att de smala,gröna bladen, på lökarna från i våras, inte vissnat ner ännu är inte konstigt med tanke på det milda vädret, men att få se pärlhyacinter som blommar första advent känns inte rätt. Trots att jag inte gillar snö och kyla hoppas jag innerst inne på att vädret slår om så att naturen förstår att det är dags för vintervila. När jag var uppe på vinden härom kvällen, för att ta ner min adventsljusstaken, fick jag se små blad som redan tittade upp ur jorden i en av de större krukorna. Förhoppningsvis slumrar de andra lökarna vidare och väntar med att vakna till liv, så att vi får njuta av många, fina blommor först när våren är här.

25 nov. 2016

Ängla kandidat nr. 7 i Hallandspostens lussekattstävling


















Varje år brukar tidningar och djuraffärer anordna tävlingar om vem som ska bli årets lussekatt och jag har vid ett flertal tillfällen skickat in tävlingsbidrag, med bilder på både Tindra och Ängla. För några veckor sedan annonserade vår lokaltidning Hallandsposten och efterlyste kandidater till årets tävling. Någon dag senare skickade jag in en bild på Ängla, när hon sitter på köksbordet iklädd en liten julhalsduk. Jag är egentligen helt emot att man klär hundar och katter, som om de vore små dockor, förutom när våra fyrbenta vänner behöver skyddas mot kyla och regn. Halsduken, som jag satt på Ängla, hängde löst runt hennes hals. Hon hade bara den på sig under ett fåtal minuter och jag hade tur som kunde få henne att sitta stilla så pass länge att jag hann knäppa en bild, som jag dessutom blev nöjd med. Ja, halsduken kunde ju varit mer synlig och blicken mer riktad mot kameran, men man kan inte begära för mycket av en katt, som oftast gör som den själv vill. Jag hade ingen större förhoppning om att fotot, som jag skickat in, skulle falla tidningens jury i smaken, då jag sett deras bildval i tävlingen tidigare år. Därför blev jag glatt överraskad när min pappa ringde upp mig härom dagen för att berätta att Ängla var med i tidningen. Det var en härlig nyhet, som piggade upp, där jag låg hemma i sängen och mådde dålig med humöret i botten. Ängla är en av de tio kandidaterna, bland över 250 inskickade bidrag, som nu utsetts att tävla om titeln, som årets lussekatt 2016. Gå gärna in och titta på de tio finalisterna. Självklart skulle jag bli glad om du vill lägga en röst på min älskade Ängla, som jag är otroligt stolt över.
Se de tio finalisterna och rösta här. Ängla är kandidat nummer 7.

Min omtänksamma Tindra


















Att jag älskar mina två katter, Tindra och Ängla, är något som alla vet, som känner mig. Jag pratar mycket om dem, nästan som om de vore mina barn, men så spelar de också en väldigt stor roll i mitt liv. Troligtvis betyder de mer för mig än vad katter gör får många andra kattsambos. Kärleken till mina katter har med tiden vuxit sig allt starkare och när jag ser tillbaka på allt jag gått igenom under de tio år, som vi levt tillsammans, funderar jag ibland över hur jag skulle ha mått utan dem vid min sida. Jag kallar dem ofta för mina lyckopiller, då de gör mitt liv lättare att leva. Något år innan jag lät Tindra flytta in hos mig var jag väldigt sjuk och livet hängde på en väldigt skör tråd. Jag hade mist min tredje transplanterade njure, som jag haft i 6½ år, och tvingats att återgå till dialysbehandling på sjukhuset, 4 eftermiddagar i veckan. Som om inte det var nog hamnade jag i rullstol efter allvarliga cirkulationsproblem i ben och fötter, vilket ledde till en akut kärloperation, amputerade tår och svår värk, som trots mängder med morfin var näst intill outhärdlig. Så småningom återhämtade jag mig, men med tråkiga men. Jag är nu inne på mitt 28:e år med bloddialys, värken i ben och fötter kräver starka värktabletter och jag är fortfarande i behov av min rullstol och rollator till och från. Jag har även tvingats genomgå flera operationer för att ta bort ännu en tå och räta ut de jag har kvar. Den senaste operationssåret har fortfarande inte hunnit läka ordentligt, då det blev infekterat, så sista penicillintabletten tog jag för ett par dagar sedan. För 3 år sedan drabbades jag av bröstcancer och opererade bort mitt högra bröst och blev även insatt på en femårig tablettbehandling. Att ta bort bröstet såg jag mest som ytterligare en nödvändig operation, men psykiskt har det varit en tuff resa och tabletterna ger en del jobbiga biverkningar. Denna korta sammanfattning av min sjukdomshistoria berättar jag om mest för att ge en bild av varför katterna har fått en så stor betydelse i mitt liv. Att husdjur, som hund och katt, har en positiv inverkan på vårt välbefinnande råder det inga tvivel om. Det finns otaliga studier, som visar på att våra fyrbenta vänner påverkar oss människor positivt på flera sätt, både fysiskt och psykiskt. Min sjukdomshistoria har naturligtvis satt sina spår fysiskt och min psykiska hälsa har åkt berg- och dalbana många gånger under mitt 46-åriga liv. Det är där mina katter kommit att spela en så oerhört stor roll. Bara deras närvaro ger mig positiv energi och det känns härligt att både Ängla och Tindra oftast svarar med att spinna när jag lägger mig tätt intill dem.
Tindra, som är min allra första katt, flyttade in hos mig ett år före Ängla. Redan första natten hos mig klättrade Tindra, som då var en väldigt liten kattunge, upp till mig i sängen och la sig tätt intill mig. När jag vände på mig tog det inte många sekunder innan hon följde efter och åter tog plats intill min bröstkorg. Med tiden blev hon mer självständig och valde emellanåt andra sovplatser. Ibland hämtade jag henne till sängen, då jag gärna hade henne intill mig när jag skulle sova. Det är välkänt att katter gör som de själva vill och Tindra är inget undantag, så ville hon inte ligga hos mig hoppade hon ner från sängen, oavsett om jag hämtade tillbaka henne gång på gång. När Ängla flyttade in hos oss tog hon över Tindras sängplats. Därefter började Tindra sova på olika ställen i lägenheten, men sällan i sängen hos Ängla och mig. Ängla lämnar ofta sängen korta stunder på nätterna, men det är och har varit hennes favoritplats oavsett tid på dygnet. Tindra har absolut inte övergett sängen, men de nätter hon ligger där tar hon plats på den stora kudden, vid fotändan av sängen, och märkligt nog är det när jag mår som sämst, som hon sover i sängen. Det har blivit allt tydligare med åren att Tindra lägger sig i sovrummet när jag inte mår bra. Om Ängla inte ligger intill mig kan Tindra ibland krypa in under täcket och tälta under mina böjda ben. Oftast blir det inga längre stunder, då Ängla kommer och kör bort henne.
För ett par månader sedan började Ängla sova allt oftare på puffen, som står intill fönstret i vardagsrummet. Det har gjort att Tindra sett sin chans att få ligga ensam hos matte på nätterna. Hon väljer nu även sängen som sovplats på dagarna, trots att Ängla ligger där en bit ifrån. Självklart tycker jag att det är härligt att få fler mysstunder med Tindra i sängen, även om hon gärna ligger i mitt knä och gosar, när hon och jag har lite egentid.
De senaste månaderna har jag varit tröttare och mått sämre, mycket till följd av min fotoperation och att jag haft återkommande problem med magkatarr. Många år med dialys sliter på kroppen och med övriga krämpor i bagaget har jag inte mycket till reservkrafter. Därför har jag inte orkat arbeta som vanligt på mitt halvtidsjobb, som grafisk designer. När jag mår dåligt och är trött är det extra skönt att ha mina älskade katter hos mig. Bara att få möta Änglas blick, när jag slår upp ögonen på morgonen, ger mig positiv energi och jag blir varm i hjärtat när Tindra kommer springande och möter mig, när jag kliver ur taxibilen, som kört mig hem från dialysen. Det går att göra en jättelång lista över små ögonblick i vardagen, då katternas kärlek sköljer över mig och piggar upp, oavsett hur dåligt jag mår.
Jag har funderat över vad som är den största anledningen till att Tindra valt att ligga i sängen allt oftare den senaste tiden. Är det för att Ängla inte ligger där lika ofta eller är det för att jag inte mått bra. De ligger ju också där tillsammans allt oftare, även om Tindra inte vill att Ängla ska ligga alltför nära henne. När jag lägger mig på sängen, strax intill Tindra, hör jag hennes motor gå igång och hon spinner. Visslar jag reser hon sig från sin kudde och lägger sig tillrätta tätt intill min bröstkorg och lutar sitt huvud mot min kind. Underbart! Härom dagen sov jag långt in på förmiddagen. Plötsligt vaknade jag till av känslan att någon mycket försiktigt nosade på mig i ansikte. Inte speciellt ovanligt, men när jag slog upp ögonen möttes jag förvånad av Tindras blick. Vilken glädje jag kände. Det var så längesedan hon kom upp till mig i sängen och väckte mig med sin lilla, svala nos och sedan la sig ner tätt intill mig. För stunden mådde jag så mycket bättre och jag var varm i hela kroppen. Hur skulle jag orka leva livet utan mina älskade katter?

19 nov. 2016

Julfrimärken 2016























I min klädgarderob står en stor, turkos skokartong fylld med vykort, passande att skicka vid diverse olika tillfällen under året. Tyvärr köper jag fler kort än vad jag skickar iväg och jag önskar att jag skulle ta mig mer tid att skicka hälsningar via snigelposten, för det är roligt att både skicka och få riktiga, handskrivna kort, med vackra motiv. Nu närmar sig julen och då håller jag fortfarande fast vid traditionen att skicka julhälsningar på det gamla viset via posten, till nära och kära. Några år har jag ägnat åtskilliga timmar åt att klippa, klistra, måla och sätta på glitter på mina egengjorda kort. De senaste åren har jag haft brist på både ork och tid så mina kort har var lite enklare, men istället med julhälsningar skrivna med rim. I år tänker jag börja i tid så att jag slipper stressa för att mina julhälsningar ska hinna fram före julafton.
Många har gått ifrån att skicka de klassiska julkorten med posten och sänder istället julhälsningarna digitalt. Det är enklare, går snabbare att skriva och når hela värden på ett ögonblick. Trots möjligheten till digitala hälsningar delade PostNord ut hela 22 miljoner julkort förra året.
Årets julfrimärken kom ut i handeln den 10:e november. De fem olika motiven med tomte med röd luva och långt skägg, tillsammans med älg, hare, räv, hund och katt, är designade av den småländske konstnären och illustratören Harald Wiberg (1908-1986). Harald är främst ihågkommen för sina naturtrogna djurskildringar, men även hans populära tomtar är välkända och omtyckta. Han har bland annat illustrerat Victor Rydbergs Tomten. Utöver sin konst är han även känd för att under flera år ha medverkat i naturprogrammet Korsnärsgården på tv.
Den 16:e decemermber är senaste datumet för att skicka julkort inom Sverige, om de ska hinna delas ut innan jul. För julkort till utlandet och övriga julförsändelser se PostNords hemsida här. Årets julfrimärken säljs i häfte med tio frimärken. Valören är inrikes julpost, 6 kronor. Julfrimärket Tomtegröt, även det målat av Harald Wiberg, säljs i rulle med 100 stycken och valören är inrikes brev 6,50 kronor. Alla julfrimärken från tidigare år, som är valörlösa, räknas som frimärken för ekonomibrev upp till 50 gram.

15 nov. 2016

Viktigt att aktivera katten - Ny lysande leksak


















Att ha ett husdjur är oftast förknippat med mycket glädje och kärlek, men det innebär även ett stort ansvarstagande och förpliktigande, oavsett val av djur, litet eller stort. Funderar man på att skaffa ett djur föreslår jag att man lånar böcker och läser om djurarten, vilka behov det har, skillnaden mellan olika raser och vad man bör tänka på innan husdjuret flyttar in i sitt nya hem. Det är viktigt att tänka efter om man har råd med ett djur, då det inte bara är maten som kostar pengar. Försäkring, vaccinationer och veterinärbesök vid sjukdom, är viktiga kostnader att ta med i beräkningen och det under många år framöver. När jag bestämt mig för att skaffa min första katt Tindra, pratade jag med några olika kattägare om vad jag behövde införskaffa innan jag hämtade hem min fyrfotade, lilla vän. Jag köpte en kattlåda, sand, matskål, lämplig mat för en kattunge och några små tygmöss, som hon kunde leka med. Det var det som just då kändes viktigast. Nu har jag varit sambo med mina älskade katter Tindra och Ängla i över 10 år och jag vet så mycket mer om bland annat kattems behov, anatomi, beteende och sjukdomar, som jag inte hade en aning om innan jag bestämde mig för att den lilla kattungen skulle bli min. Såhär i efterhand hade jag önskat att jag läst på mer innan jag tog det stora beslutet att bli matte. Jag gör verkligen allt för att Ängla och Tindra ska ha ett så bra liv som möjligt och det har jag alltid gjort, men hade jag varit mer påläst hade jag haft lättare att förstå katternas beteenden tidigare. Att känna igen katternas kroppsspråk och olika läten gör livet tillsammans med en katt både roligare och enklare och det minskar risken för missförstånd. Det är viktigt att vänja katten, redan som liten, vid att klippa klorna, borsta pälsen och bada. Ängla och jag är fortfarande inte riktigt överens när det kommer till att borsta pälsen på hennes mage och att klippa klorna är heller inget hon gillar, även om det går mycket bättre nu för tiden. I efterhand har jag insett att det förmodligen underlättat om jag börjat med kloklippning och pälsvård redan när hon var kattunge. Det mest primära som en katt behöver är tillgång till ett näringsriktigt foder, friskt vatten och en ren toalåda, men för att katten ska bli nöjd och må bra krävs mer än så. Enligt lag får en katt inte lämnas helt ensam längre än 6 timmar. Även om katten inte är ett flockdjur mår de bra av att ha sällskap av en kattkompis. Jag har fördelen av att ha väldigt snälla grannar, som tittar till mina katter och släpper ut och in dem när jag inte är hemma. De har även tagit hand om Ängla och Tindra när jag blivit inlagd på lasarettet. Redan innan man skaffar katt bör man tänka på hur man löser passning av den om man vill åka på semester eller om något oförutsett skulle inträffa så att man själv inte kan ta hand om katten. Det är inte tillåtet att lämna katten ensam om man reser bort några dagar, även om man ställer fram extra mycket mat åt den. Enligt lag får man inte heller släppa ut sin katt utan tillsyn när man reser bort, även om katten är van vid att vara utomhus. Katter sover 16-18 timmar per dygn, men däremellan behöver de stimulans, få utlopp för sin medfödda jaktinstinkt, leka och klösa. De gillar att ligga på en plats, som är högt belägen, gärna vid ett fönster med utsikt, där de kan spana på fåglar och se vad som händer utanför.


















För innekatten är det extra viktigt med skiftande stimulans för att den inte ska bli uttråkade. Vilket kan medföra att katten bland annat börjar klösa på möbler och tapeter. Därför behöver den en rejäl klöspelare att vässa sina klor på. Det är viktigt att klösmöbeln är så hög att katten kan sträcka ut hela sin längd när den klöser. En innekatt blir lätt överviktig, speciellt om den är kastrerad. Det finns olika sätt att få katten att jobba för att få tag i sin mat, vilket också ger stimulans. Jag har bland annat en genomskinlig plastboll, som man fyller med mat eller godsaker, och när katten rullar på den trillar maten ut genom små hål. I handeln finns det mängder med leksaker, som katten själv kan sysselsätta sig med. Jag har köpt många olika leksaker till mina älsklingar under åren. De dyraste är oftast inte de mest omtyckta. Många gånger uppskattar katten de enkla, billiga leksakerna bättre, som en tom toarulle, en kartong eller en boll av aluminiumfolie. Mina katter älskar tygfigurer fyllda med extra stark kattmynta. Vi får till och med besök av en grannkatt, som smiter in genom ytterdörren, tar trapporna upp de fyra våningarna, för att komma in i vår lägenhet och få leka med tygcitronen, en av många figurer fyllda med extra stark kattmynta i produktserien Yeowww från Ducky World. Det är roligt att leka med sin katt. Det brukar uppskattas av katten och även stärka banden mellan katt och ägare. Laserpekaren är en favorit hemma hos oss. Tänk på att inte peka mot ögonen och låt katten slutligen "fånga" laserpricken och ge den en godbit som belöning.


















Ängla gillar de olika "fiskespön", som vi bukar leka med. Favoriten är pinnen med det långa snöret, med fjädrar i änden. Är hon på lekhumör kan hon springa och hoppa runt en bra stund för att få tag i fjädrarna, medan jag sitter i soffan och viftar med pinnen. Häromdagen hittade jag ett nytt spö hos Arkens Zoo, butiken på Flygstaden i Halmstad. Det blev snabbt en favorit hos både Ängla och Tindra, som oftast är svårflirtad när det gäller lek. I änden på snöret sitter en fjärilslik figur och fiberoptiska spröt. När man trycker på den vita, lilla knappen på fjärilen börjar den att blinka och topparna på spröten lyser och skiftar färg i blått och rött. Även jag tycker att den lysande nyheten är extra kul att leka med under de mörka höstkvällarna. Att spana på fåglar utanför fönstret eller utomhus är populärt bland de flesta katter och stimulerar den medfödda jaktinstinkten. För några veckor sedan satte jag upp en liten matskål i plast med sugkopp, på utsidan av fönsterrutan, i det lilla sovrumsfönstret. Jag fick sätta häftkuddar på baksidan för att få matskålen att satt kvar. För säkerhets skull knöt jag även ett snöre på baksidan av skålen och fäste snöret på insidan av fönsterkarmen. På så vis ramlar skålen inte ner på grannens uteplats, om den skulle lossa från fönstret igen. Nu ägnar framför allt Ängla, som mest är inomhus såhär års, mycket tid innanför fönsterrutan i sovrummet, där främst talgoxar kalasar på solrosfrön, vildfågelfrön och jordnötter, som jag serverar dem i matskålen. Det är roligt att iaktta katterna när de ligger i sängen och spanar på fåglarna. Plötsligt trycker de ner hela kroppen mot täcket, borrar ner tassarna och går till attack, genom ett blixtsnabbt hopp upp i fönsterkarmen. Där sitter de sedan och viftar på sina svansar fram och tillbaka och är fullt koncentrerade på vad som sker utanför rutan. Det händer att även jag tar plats vid fönstret för att få se de söta fåglarna på riktigt nära håll. Härom dagen kivades katterna om vem som skulle sitta i fönstret och som vanligt var det Tindra som vann, trots att hon är den av katterna som är minst. Jag ryckte in och lyfte upp Ängla i det andra sovrumsfönstret och så blev allt frid och fröjd och vi kunde titta på fåglarna tillsammans alla tre. Ju mer man umgås med och aktiverar sin katt, desto bättre lär man känna varandra, livet tillsammans blir mer givande och man får en katt som är gladare och mer tillfreds med livet.

6 nov. 2016

Höststjärnor

Advent och jul närmar sig, en tid då många med mig tycker om att smycka hemmet med mycket blommor. Azalea, amaryllis, julros, julstjärna, för att nämna några av de mest populära blommorna till de kommande helgerna. Hyacinten är självskriven hemma hos mig till advent. Häromdagen fick jag se säsongens första uppdrivna hyacintlökar i en av stans blomsterbutiker. De var små och det var inte mycket av knopparna som tittade upp. Det är något speciellt med de allra första hyacinterna och trots att de inte var av högsta kvalité köpte jag två lökar, som så småningom kommer att få vita blommor. Nu längtar jag efter att få känna den härliga doften, från de utslagna blommorna. Tyvärr är det många allergiker, som inte kan njuta av julens vackra blommor och deras härliga dofter. Glöm inte att ta hänsyn till dina överkänsliga gäster under helgdagarna, självklart när det gäller både mat och blommor. Flera julblommor är giftiga för våra husdjur, så det gäller att tänka till en extra gång när man handlar hem växter till advent och jul. På Agrias hemsida hittar du en lista över de vanligaste julblommorna, med kommentarer om de är giftiga eller ej för våra fyrbenta vänner.
Julstjärnan Euphorbia pulcherrima är en annan mycket omtyckt julblomma. Den brukar finnas i handeln under november och december månad. Under denna korta period säljs miljontals julstjärnor i Sverige. Med åren har det kommit allt fler nya sorter, bland annat med ett mer grenat växtsätt och olika form och skiftande färg på bladen. De vackra, färgade bladen är inga blomblad, som man kanske kan tro, de är växtens högblad. Blommorna, som sitter i toppen på plantan, är små, gula och ganska oansenliga. För något år sedan dök Euphorbia pulcherrima ’Princettia`upp i handeln. Denna sort säljs redan under hösten i butikerna och kallas därför Höststjärna.

 















  
Princettia är en förädling av den klassiska julstjärnan, men är mer tålig. Den går utmärkt att plantera i kruka och ha på terrassen eller den inglasade balkongen tidigt på hösten, då den tål ner till +15°,  men är liksom julstjärnan mycket känslig för lägre temperaturer och drag. Står plantan kallare ramlar bladen lätt av. Självklart passar den även att ha inomhus och vill då stå ljust och soligt, men trivs inte med att stå ovanför varma element. Princettian kan även användas som snittblomma och håller bra avskuren i en blomvas med vatten. Plantan vattnas med fördel med ljummet vatten och jorden ska hållas lätt fuktig, men absolut inte blöt. Höststjärnan finns i flera olika rosa nyanser och i vitt och har ett kompakt och kraftigt växtsätt. Den är en ettårig växt, men kan sparas även efter att den slutat blomma. Då planterar man om den i ny jord i en större kruka, beskär den och ökar vattningen, samtidigt som man ger en svag dos näring. Plantan kan med fördel stå ute på sommaren, men det är svår att få den att blomma om då den kräver så kallade kortdagsperioder, vilket enkelt förklaras med att den vill ha en viss mängd ljus, liksom en viss mängd mörker för att sätta knopp.
Julstjärnan och Höststjärnan är en art i familjen törelväxter och hör till släktet Euphorbia. Den finns i över 1500 olika arter. I Mexico växer den vilt och kan där bli till flera meter höga buskar. Stjärnornas vetenskapliga artnamn är pulcherrima, som betyder "mycket vacker" eller "vackrast", vilket verkligen är passande för denna omtyckta växt.
I mitt tycke är Höststjärnan minst lika vacker som stjärnorna som säljs till jul, men jag föredrar att vänta till advent och köper då en Julstjärna, liksom jag köper penséer på våren och inte höstpenséer, som funnits i handeln de senaste åren. Var blomma har sin tid och sin tjusning och så vill jag att det ska förbli.

3 nov. 2016

Höstglädje på balkongen


















I helgen som gick ställde vi om klockan till vintertid och i början av veckan började november, årets sista höstmånad. Dagarna blir allt kortare med mörka mornar och kvällar. Advent närmar sig och jag tjuvstartade i lördags med att hänga upp min nyinköpta krans, med lysdioder, i köksfönstret. På tok för tidigt, enligt vår gamla familjetradition, då ljusstakar och stjärnor absolut inte fick tändas före 1.a advent, men ljuset från kransen lyste upp och gav ett så mysigt sken i köket. Ovanför kransen hängde den vita hissgardinen, även den nyköpt, med vita band, veck och broderier. Jaja, den får väl hänga där i fönstret med släckta lampor fram till 27:e november, första söndagen i advent, om jag kan låta bli att tända den tills dess. Tyvärr mår inte alla människor bra i höst- och vintermörkret. Många känner sig trötta och depressionerna ökar den mörka tiden på året. Våra inomhusväxter mår inte heller så bra när dygnets ljusa timmar blir färre, samtidigt som vi höjer temperaturen på elementen och luften blir torrare. Idag har jag hängt upp ett av mina växtlysrör i sovrumsfönstret. Där står ett flertal rotade pelargonsticklingar och trängs och de behöver tillskottsbelysning för att klara vintern. Årets frösådda pelargonplantor har utvecklats olika långt och har nyligen flyttat in från balkongen och står nu i en hylla i trapphuset. Där är det svalare än i lägenheten och fönster från golv till tak, som släpper in ljus, så pelargonerna där får klara sig så gott de kan utan extra belysning. Jag hoppas verkligen att plantorna klarar vintern så att jag får glädjen att se hur de nya plantornas blommor kommer att se ut, när de förhoppningsvis sätter knopp nästa säsong. Ute på min inglasade balkong står större delen av min pelargonsamling. Några nätter har temperaturen sjunkit ett par grader under nollstrecket. Jag har förberett mig så gott det går inför kommande vinterkyla genom att täta med filtar på balkongen och införskaffat en frostvakt med värmefläkt, som går igång och håller en jämn, förinställd temperatur på balkongen. Ännu är inte mina pelargoner redo för vintervila. Många plantor sätter fortfarande nya knoppar och blommar, trots årstiden. Veckan som gick bjöd på några riktigt härliga dagar, liksom idag, med värmande höstsol. På balkongen visade termometer hela +42°C. Otroligt varmt för att vara en dag i början av november. Pelargonerna har fått väldigt sparsamt med vatten sista tiden, men med flera dagar med sol har jorden torkat ut i krukorna, så det fick bli några rundor med vattenkannan i eftermiddag. Att vattna 250 pelargoner låter kanske som en mindre rolig syssla, men det dyker oftast upp små överraskningar bland krukorna när man tittar till varje planta. Även om det är sent på året för pelargonerna upptäckte jag ett och annat glädjeämnen, även om plantorna börjar få lite fler gula blad än tidigare och jag inte varit så ihärdig med att plocka bort vissna blommor.


















Det var just en vissen blomklase, på min pelargon P. cotyledonis, som fick mig att haja till och även ge mig ett litet glädjerus. Min "cotte" blommade tidigt i våras, när den fortfarande stod i trapphuset. Sedan har den inte blommat på hela sommaren. P. cotyledonis är en art, som växer vilt på varmare breddgrader, och är en omtyckt pelargon bland pelargonodlare, men är inte helt lätt att få tag på. För några år sedan hade jag turen att få köpa en liten planta hos Trädgårdspaletten, där den stod i deras privata växthus. Nu har plantan vuxit till sig och ser ut som ett litet träd, med sina spretiga, vedartade grenar och blanka, vackra blad och är en stilig växt även när den inte blommar. Man klipper inte ner "cotten" på våren, som man gör med många andra pelargoner och den är därför svårare att föröka. Jag har absolut inte velat skära av någon gren på mitt vackra träd, i hopp om att grenen ska rota sig och ge mig ytterligare en planta.  Så varför blev jag då så exalterad över några vissna blommor på min planta, kanske du undrar. Jo, det är nämligen allra första gången som det bildats så kallade storknäbbar, frökapslar, på "cottens" blomklasar och inte bara någon enstaka utan flera stycken. Det innebär att jag förhoppningsvis får flera frön, som jag kan så framåt vårkanten. Har jag tur och fröna gror, blir det så småningom små "cottebebisar". Nu ska storknäbbara sitta kvar på plantan tills de spricker upp och fröna visar sig. Då plockar jag av fröna och förvarar dem i ett kuvert på en varm och torr plats, tills det är dags att peta ner dem i jorden framåt våren. Jag håller tummarna för att det milda vädret står sig några veckor till, så jag slipper använda värmefläkten än på ett  tag. Då kanske pelargonerna på balkongen hinner sprida ytterligare glädje, innan det är dags för dem att få en välförtjänt vintervila. Den 21 december infaller vintersolståndet i år, då dagen har minst antal ljusa timmar. Ett par veckor därefter börjar dagarna åter bli ljusare igen och innan man vet ordet av är det åter dags att plantera om pelargonerna i ny näringsrik jord, för att väcka dem till ett nytt och härligt pelargonår.

28 okt. 2016

Gör halloweenpumpor av clementiner


















När jag var liten firades inte Halloween. Det var först i slutet av 90-talet, som firandet tog fart i  Sverige, med att klä ut sig i spöklika dräkter och gå runt och knacka på hos grannarna och fråga dem om bus eller godis. Traditionen kom till Sverige från USA, där firandet av Halloween drog igång på allvar på 50-talet, men Halloween har sitt ursprung främst i Irland och till viss del i Skottland.
Jag har själv aldrig firat och klätt ut mig den 31 oktober, det datum som sägs vara dagen då Halloween ska firas, men jag dekorerar gärna med prydnadspumpor inomhus och något år köpte jag en ljuslykta i form av en pumpa, som bidrog med ett mysigt sken i höstmörkret. Någon klassisk stor halloweenpumpa har jag aldrig gjort, mest för att jag inte har något bra ställe att placera den på, då jag bor i lägenhet. Häromdagen såg jag ett rolig alternativ till en halloweenpumpa, i en tidning. Man hade ritat ögon, näsa och mun på en clementin. En enkel och kul dekoration att till exempel placera vid varje kuvert på halloweenfesten eller lägga i en skål på bordet. Jag använde en overheadpenna när jag ritade ansiktet, men det går lika bra med någon annan typ av penna, som fäster på t.ex. plast och glas. Välj en penna med tunn spets. Det gör det lättare att rita små detaljer, på det lite ojämna clementinskalet. Jag har inte skalat clementinen och kollat om färgen går igenom skalet, så om det är lämpligt att äta clementinen vågar jag inte svara på. Att måla ansikte på orange ballonger är ett annat kul och enkelt pyssel till halloweenfesten, som passar att göra för både barn och vuxna.



26 okt. 2016

White garden, en annorlunda amaryllis


















Den omtyckta Amaryllisen, som är populär i våra hem vid jul och nyår, är långt ifrån en ny lökväxt. Däremot brukar det dyka upp nyheter i handeln varje år, lökar som får dubbla blommor och varianter med annorlunda färgställningar. Det har även tagits fram nya sorter där de klockformade blommorna är smalare och mer spetsiga i formen. Amaryllislökarna har nu börjat dyka upp i butikerna och jag var tidigt ute och köpte några lökar för ett par veckor sedan. De är planterade i lerkrukor och står på fönsterbrädan i köket och vardagsrummet, där det är ljust och varmt. Ett par av lökarna har redan vaknat till liv och blad och knoppar har tittat upp ur löken. Troligtvis kommer en av dem att blomma inom ett par veckor, om den får stå kvar i den varma fönsterkarmen. Jag ska ställa ut den på min inglasade balkong, där det är kallt, så att lökens utveckling stannar av. Där får den stå några veckor innan jag tar in den i värmen igen, för att sedan blomma lagom till första advent . Häromdagen hämtade jag ut ett paket med lite annorlunda amaryllislökar, som jag beställt från Bulbs.se. Jag visste självklart vad jag beställt, men en av sorterna skulle enligt företagets hemsida vara speciell, få flertalet stänglar och ett 50-tal små blommor. Ja, visst lät den speciell och någon sådan amaryllis hade jag aldrig sett tidigare. Därför var det extra spännande att packa upp innehållet ur lådan och se hur själva löken såg ut. Jag hade även beställt två amaryllisar, som ska få blommor med lite annorlunda färg på blommorna. De lökarna packade jag först upp och de var stora och fina. White Garden var däremot inte en enda stor lök, utan flera mindre som satt ihop. Nu är även dessa lökar planterade och det ska verkligen bli kul att se hur många stänglar och blommor denna, för mig nya amaryllis, kommer att få framöver.  White garden får, som namnet avslöjar, vita blommor, men Bulbs har även denna typ av amaryllis, med annan färg på blommorna. Med min beställning följde ett häfte med information om olika lökar, planteringsråd, skötsel m.m. På baksidan fanns dessutom en rabattkupong på 100 kronor, att ge bort till en ny kund. Min kupong fick snabbt en ny ägare, då jag berättade om amaryllisen White garden. Nu följer några spännande veckor, då jag får följa mina amaryllislökars tillväxt för att sedan få njuta av dem när de äntligen blommar.

23 okt. 2016

Skumtomtar och julchoklad























Snart är julen här med dignande julbord och mängder med godis. Under julen köper vi som allra mest godsaker. Enligt Jordbruksverkets siffror äter svenska folket hela 16 kg godis per person och år. Med den siffran toppar vi listan över det mest godisälskande landet i världen. För ett 30-tal år sedan åt vi långt ifrån så mycket godis, men sedan plockgodiset gjorde sitt intåg har vår godiskonsumtion rusat i höjden. Det finns mängder med godissorter att välja mellan och vi lockas hela tiden med nya. Dessutom har godispåsarna blivit flera gånger större än vad de var när jag var barn. Då stod man och pekade ut varje liten godisbit, som expediten skulle plocka ner i den lilla papperspåsen.
Till jul gillar jag att koka knäck och göra egna chokladpraliner, men det finns även godis i handeln, som har sin självklara plats på godisbordet i juletid. Chokladkartongen Aladdin har under många år varit en klar favorit i många svenska hem just under jul och nyår och varje år köper vi 2,5 miljoner askar. Aladdin lanserades av Marabou redan 1939 och innehöll 18 av deras 250 mest omtyckta praliner. Paradis kom ut i handeln först 1957. I årets Aladdinask har pralinen, med smak av fläderblom, lämnat plats åt nykomlingen som består av limekräm täckt av mörk choklad. Samma smak, men med ljus choklad, har tagit plats i Paradisasken.
Tomtar hör verkligen julen till och många är vi som gillar Cloettas rosa, små nissar i fluffigt skum med jordgubbssmak. Juleskum säljs under en begränsad period kring jul, i Sverige, Norge och Danmark. Cloetta gjorde tomtar i skum redan på 30-talet, men den rosa tomten som är originalet, började tillverkas först på 60-talet. Sedan 2011 kommer numera en årgångstomte med ny smak varje. Sommaren 2012 marknadsförde Cloetta för första gången Juliskum, med smak av päronglass och cola. Varje år produceras cirka 194 miljoner skumtomtar, vilket motsvarar 1200 ton. För mig är det lite av ett måste att provsmaka juleskummets nya smak så fort tomtarna dyker upp i handeln. I år har juleskummet smak av tomtegröt och kanel. Originalet var fram till förra året fortfarande min favorit. Vad jag ger för betyg till årets nykomling vill jag inte avslöja. Det får du själv bedöma när du sätter tänderna i tomtenissen. En rolig smakupplevelse är att lägga en bit Juleskum i mikron,under några  sekunder. Då sväller tomten upp och får en helt annorlunda konsistens, men akta tungan så du inte bränner dig.

Smaker på tidigare årgångstomtar
2015 Clementin
2014 Pepparkaka
2013 Knäck
2012 Vinteräpple
2011 Polka

20 okt. 2016

Frösådd, sticklingar och vinterförvaring av pelargoner


















Att så fröer och ta sticklingar av pelargoner är kanske inte det man tänker på vid den här tiden på året, när höstvinden viner och temperaturen kryper neråt. Såhär års börjar de flesta förbereda trädgården för vintern och tar upp dahlior, kupar rosorna och höstgräver. Många har redan plockat in sina pelargoner och medelhavsväxter för att skydda dem mot frosten. Mina pelargoner ska stå kvar på min inglasade balkong i vinter. Tidigare år har jag tvingats flytta in dem då det blåst och till och med snöat in under balkongtaket. Pelargonerna stod vintertid i ett källarförråd, i trapphuset och en del miniatyrer trängdes i fönsterkarmarna i köket och sovrummet. Trots en del växtbelysning var det många pelargoner som dukade under inomhus, speciellt miniatyrerna och plantorna som stod väl varmt och fick för lite ljus. I våras fick jag tätat min balkong och nu hoppas jag på en mild vinter, men jag är beredd med  nyinköpt värmefläkt med frostvakt och engångsfiltar, som jag sparat och tagit hem från dialysen, där jag får behandling 4 gånger/vecka. Filtarna är tunna och lätta men varma, så de kommer att komma väl till pass för att skydda mina växter på balkongen i vinter, istället för att hamna direkt i soporna. Har man inte plats att vinterförvara stora pelargonplantor inomhus kan man ta sticklingar från dem och sedan ge bort moderplantorna eller slänga dem på komposten. Sticklingarna behöver dock ordentligt tillskottsbelysning för att klara den mörka årstiden. Jag tog sticklingar från mina änglapelargoner förra helgen. Denna grupp av pelargoner, liksom de engelska, ska inte klippas ner på våren. Då tar man bort de nya blomanlagen. Behöver plantorna toppas är det hög tid att göra det nu. Både änglapelargoner och engelska pelargoner vill ha en sval period för att sätta knopp till nästa säsong. På våren när nattfrosten är över, men nätterna fortfarande svala, kan man med fördel sätta ut dessa pelargoner på uteplatsen eller balkongen. Det finns många olika sätt att övervintra pelargoner på, men en sval plats där temperaturen är 5-10°C och där plantorna får stå under växtbelysning är den bästa. Under vintervilan ska de ha mycket sparsamt med vatten. Det är lättare att ta död på sina pelargoner genom att vattna för mycket, då rötterna lätt ruttnar, än att de dör av torka. Ju varmare pelargonerna står under vintern desto mer ljus och vatten vill de ha. Änglapelargoner och engelska pelargoner vill gärna ha lite mer vatten är de övriga. Det finns de som som förvarar sina pelargoner svalt och mörkt vintertid och tycker att det är ett bra sätt. Andra tar ur dem ur krukorna, rullar in dem i tidningspapper och förvarar dem i en papperskasse tills att det är dags att ta fram och plantera om dem framåt våren. En bekants väninna skakar av jorden från pelargonerna och hänger dem upp och ner på ett klädstreck och tycker att det fungerar utmärkt. Det är dock inte ett sätt jag skulle rekommendera, speciellt inte om man har små plantor och mer udda sorter, så kallade "samlarpelargoner".

Bollpelargon, P. capitatum
















 

Inte sår man väl frön såhär sent på året? Jo, en del pelargonodlare sår en del frön från vilda pelargoner(arter) på hösten. Arterna växer på olika platser i världen, där de lever under olika förutsättningar och blommar olika tider på året. Därför passar det att så vissa frön såhär års. Växtbelysning är, liksom för sticklingar, ett måste när man sår frön nu, då det är ljust för få timmar under dygnet. Jag sår mina pelargonfrön på våren och i våras plockade jag fram fröna, som jag plockat på mina egna pelargoner året innan. En del frön grodde fort och är nu mindre och lite större plantor, men en del tog lång tid på sig att gro och fröna från min bollpelargon, P. capitatum, ville inte alls vakna till liv. Att man kan hälla kokhett vatten på frön som trilskas hade jag helt glömt bort, men blev påmind när jag frågade om råd i Svenska pelargonsällskapets vänner på Facebook. Efter att jag skållat fröna tog det inte många dagar innan mängder med små gröna blad tittade upp ur jorden. Jippi, äntligen lyckades det. De små, små plantorna är nu omplanterade och jag hoppas några klarar vintern, stående under växtlysröret i sovrumsfönstret, då moderplantan som jag tog fröna från, dog för ett par år sedan.

Fingerpelargonen Playmate


















Ytterligare två små groddar tittade upp i en annan kruka, efter att fröna legat i jorden ända sedan i våras. De har vuxit väldigt sakta, men ganska tidigt blev jag glatt överraskad, när den ena grodden fick några av sina första karaktärsblad. En liten fingerpelargon hade sett dagens ljus. Gruppen med just fingerpelargon är väldigt liten och de år jag sått frön från mina egna pelargoner, har de nya plantorna blivit stjärnpelargoner och pelargoner med de mer vanliga, runda bladen. Bland mina över 250 pelargoner tillhör endast ett par enstaka sorter fingerpelargonerna. Därför blev jag jätteglad när jag fick se de små karaktärsbladen. Det kommer bli extra roligt och spännande att få följa den lilla, lilla plantan och förhoppningsvis får jag se den sätta knopp och blomma till nästa sommar. Undrar vad det blir för färg på kronbladen? Det blir en spännande väntan.
Vill du läsa om att så frön från pelargoner klicka här

Den lilla, lilla frösådda fingerpelargonen