Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

30 juli 2014

Hallon- och rabarberpaj med mandeltäcke

















Nu när det finns både rabarber och hallon att få tag på vill jag dela med mig av ett recept på hallon- och rabarberpaj, en lite annorlunda paj med både pajskal och "täcke". När jag gjorde den valde jag bort pajskalet, av ren lathet, och serverade den med vaniljglass. Då blev den både enkel och god, men det blir säkert godast även med pajskal. Jag använde färska rabarber och frysta hallon då de vilda hallonen, som växer på grönområdet utanför huset, inte hunnit bli mogna. Det fungerade bra det också. Passa på att frys ner både hallon och rabarber nu, så kan du baka och njuta av en god paj även när sommaren är över.

Rabarber- och hallonpaj
Pajbotten:

125 g smör
3 dl vetemjöl
1 msk vatten
1 msk socker
0,5 krm salt
Fyllning:
250 g rabarber
0,5 dl socker
0,5 dl potatismjöl
2 dl hallon
Mandeltäcke:
120 g mandelmassa
100 g smör
1 dl socker
1 dl vetemjöl

Gör såhär:
1. Skär smöret i tärningar och blanda hastigt ihop alla ingredienser till pajdegen, gärna i en matberedare. Lägg degen i en plastpåse och låt den vila i kylen 1 timme.
2. Kavla ut degen och fodra formen eller tryck ut degen i formen. Nagga bottnen med en gaffel och ställ in formen i frysen 1 timme.
3. Grädda pajskalet direkt från frysen ca 10 minuter i 200 grader. Sänk ugnsvärmen till 175 grader.
4. Skär rabarbern i bitar, lägg dem i en skål och blanda med socker och potatismjöl. Lägg rabarbern i pajskalet och strö över hallonen.
5. Riv mandelmassan grovt och skär smöret i tärningar. Blanda ihop allt med socker och mjöl till en smuldeg. Strö smuldegen över fyllningen och grädda 35-40 minuter.

Servera med vaniljglass eller grädde.

Årets första egenodlade pelargon blommar


















I våras sådde jag en del frön, som jag tagit från min pelargonsamling förra säsongen. Av de frön som grodde klarade inte alla omplanteringen, några visade sig vara vildpelargoner, men till slut blev det några få plantor kvar, som växt till sig. Spänningen har varit stor över vad de skulle få för blommor. Det är det som är det roliga med att fram egna pelargoner från frö, man vet aldrig riktigt hur de kommer att se ut. Två av pelargonerna blommar nu, men de blev tyvärr inga överraskningar. En planta har blivit riktigt stor och har nu fått vita, enkla blommor, med något välvda kronblad. Den kommer jag troligtvis inte spara på till nästa sängen, men den andra plantan, som växer sakta och fortfarande är väldigt liten, blommar nu med halvdubbla, vita, små blommor och har ett ljusgrönt/gyllene bladverk. Förhoppningsvis förblir denna pelargon liten och kan klassas som miniatyr eller dvärg. Jag har ingen miniatyr, som har helt vita blommor med gyllene blad, men blir även denna pelargon storväxt lär även den hamna i soporna. Flera av pelargonerna på min balkongen, som blommat i sommar, har fått storknäbbar och jag har samlat in frön, som jag ska så till nästa vår. Då hoppas jag få fram några plantor med mer annorlunda blommor. Jag har fortfarande ett par frösådda plantor från i våras, där knopparna ännu inte slagit ut, så ännu finns det hopp om att någon av dem får leva vidare och får äran att bära namnet Bäckagårds Mia.

28 juli 2014

Med smak av rosor


















Rosen är en av Sveriges populäraste blommor. De röda är speciellt omtyckta och är en kärlekssymbol, när man vill ge bort blommor till någon man tycker om. Rosor är inte bara vackra att se på, de har dessutom ofta en underbar doft. Pappa har i många år haft röda rosor längs gaveln på huset och även otroligt vackra klängrosor längs staketet. Dessutom har jag lämnat hem en röd klängros till honom, som jag tidigare hade på min balkong. Förra året läste jag i en tidning att man kan göra rosengelé, som får en mycket vacker rosaröd färg. Man plockar blommorna strax innan de börjar vissna till gelén och de är ju synd att låta alla blommorna gå till spillo, när man kan göra något gott av dem, som man dessutom kan plocka fram mitt i vintern när man vill minnas den vackra sommaren. Tyvärr har jag inte hunnit göra gelé i år heller, men jag delar med mig av ett recept, som verkar vara ganska enkelt att göra. Dessutom hittade jag en sida på nätet, som heter "Levande kokboken". Där hittar du fler recept med rosenblad, både rosenvatten, lakritspannacotta med rosensås och även hur du gör frostade rosenblad att dekorera efterrätter med. Plocka och använd endast rosenblad, som du vet inte är besprutade.

Recept på rosengelé
Ingredienser: 
150 g färska rosenblad (Plocka rosenbladen strax innan de börjar att vissna)
1 liter vatten
500 g syltsocker (innehåller pektin)
saft från en lime

Gör såhär:
Skölj rosenbladen väl i kallt vatten.
Koka vatten med rosenbladen på svag värme, under lock, i 10-15 minuter.
Sila bort rosenbladen.
Tillsätt socker och limesaft och koka till lämplig konsistens. Gör geléprov. Häll lite kokande saft på en kall tallrik och se om den har en tendens till att stelna. Då är den klar.

Ta kastrullen av värmen och låt geléet stå en stund. Skumma väl. Häll upp geléet på väl rengjorda små glasburkar och låt kallna.
Skruva på locket eller lägg ett skikt paraffin över.

27 juli 2014

Vinbärskaka - En favorit i repris


















Nu när vinbären är mogna och kanske till och med avplockade, i alla fall i södra delarna av landet, vill jag bjuda på en favorit i repris. Denna vinbärskaka bakar jag varje år när de röda vinbären är mogna hemma i pappas trädgård. Den är väldigt enkel att göra och bären ger en frisk smak till den lite sega kakan. Servera kakan med vaniljglass.



Recept
Röd vinbärskaka

2 ägg
2 ½ dl socker
2 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
75 g smält smör
2 ½ dl röda vinbär, färska eller frysta

Skorpmjöl och smör till formen

Gör så här:
Sätt ugnen på 200º. Smörj och bröa en springform, 22 cm. Vispa ägg och socker pösigt. Vispa ner de torra ingredienserna. Vispa till sist ner smöret. Häll smeten i formen och strö över vinbären. Grädda i mitten av ugnen i cirka 30 minuter. Kakan blir lite gott kladdig i mitten.
Servera kakan som den är eller med glass eller grädde.

26 juli 2014

Fjärilen


















Jag har flera gånger i år försökt fånga fjärilar på bild, men när jag väl fått fram kameran har den fladdrat iväg, eller så har jag inte ens haft kameran med mig när jag sett en fjäril sitta på en blomma med utslagna vingar. Idag besökte jag Blomsterlandet, i hopp om att hitta några blommor eller något annat fint, som jag kunde fotografera och skriva om. Jag blev förvånad när jag fick se en fjäril flyga runt bland växterna på deras uteförsäjlning under tak. Den landade bland kryddorna och satt stilla en bra stund medan jag knäppte några bilder. Jag antar att det är en kålfjäril (hona).

Vandring
Jag vandrar sakta genom träddungen
där spelas fåglarnas musik
Mina lungor fylls av ljummen sommarluft
och jag insuper doften
av allt växande omkring mig
Över den vajande ängen fladdrar fjärilen
på fjäderlätta vingar
Jag följer den med blicken
tills att den bara syns som en prick i fjärran
Vandrar vidare på stigen
som leder ner mot stranden
där havet ligger stilla och spegelblankt
Skådar ut över horisonten och evigheten
Mia Sandqvist

25 juli 2014

Tindra bland pelargonerna


















Min balkong är full med pelargoner, någonstans strax över 200 stycken, och det är väldigt trångt där, men katterna har sin klätterställning och det finns dessutom plats för två korgstolar om jag vill sitta där och koppla av. Katterna ligger också på stolarna ibland, när de vill ligga mjukt och skönt på sina kattäcken, som även skyddar stolsdynorna från en massa katthår. Nu när det varit så varmt har både Ängla och Tindra legat direkt på trägolvet, när de varit inomhus på dagarna. Häromdagen plockade jag in en hel del pelargonsticklingar, från en av lådorna, som står på golvet. När jag gick ut på balkongen, morgonen därpå, fick jag se Tindra ligga sovande i lådan, intill kvarvarande små plantor. Hon sov så sött och rörde sig inte ens, när jag närmade mig och förevigade situationen på bild.

En vanlig semesterdag, men speciell


















Första semesterveckan pågår, men det var först idag som den riktiga semesterkänslan infann sig, då jag var lite av en turist i min egen hemstad. Jag hade en lugn skön förmiddag och vid lunchtid fick jag besök av min kära syster och Björn, från Malmö. Jag är inte ofta inne i centrala Halmstad, då jag har ont i fötter och ben och har svårt att gå några längre sträckor, trots stöd av min rullator. Varje steg gör i stort sett alltid ont, mer eller mindre. Att jag dessutom fick avslag för några år sedan, då jag sökte tillstånd för handikapparkering, underlättar inte. Därtill har flera av de mest centrala parkeringsplatserna i innerstaden tagits bort. Idag slapp jag gå och fick istället möjlighet att åka i min rullstol, med syrran som förare. Att hitta ett passande matställe i centrum, som inte kostar skjortan, är inte det lättaste och jag som sällan är i stan har väldigt dålig koll på mattställena, om man räknar bort tai- och kinarestaurangerna. Den första tilltänkta restaurangen hade inte öppet för lunchservering, liksom ett par av matställena nere vid Nissan. Vi hamnade till slut på nya O´Learys och åt varsin grilltallrik. Tack och lov att jag slapp gå, annars hade jag nog inte fått någon mat idag. Värmen gjorde att vi inte var speciellt sugna på shopping. Istället körde vi till "Japan", på östra stranden, och spelade en runda minigolf, i skydd av de skuggande träden. Att jag fick det lägsta resultatet var kanske inte så oväntat, då jag ägnade nästan all ledig tid till att både träningsspela och tävla på Japan, under 90-talet. Lite av de gamla takterna sitter i, men jag är långt ifrån mitt rekord på 28 slag. Värmen krävde en mjukglass, för att svalka av sig lite på vägen hem. Sedan var det dags för det, som jag nu längtat efter i många år. En självklarhet för många, men inte för mig. I sommar är det tio år sedan jag badade i havet eller i bassäng. 2005 blev jag allvarligt sjuk, men väldigt dålig cirkulation i mina fötter och ben. Jag lyckades med näppe klara livhanken, efter en stor kärloperation i benet, amputation av ett par tår och bestående nervskador i fötterna. Efter tre långa månader på sjukhus blev jag hemskickad i rullstol. Då hade jag tillfrisknat så mycket att jag slapp sondmatning och blöja, men jag kunde fortfarande inte gå på toaletten själv och knappt ta mig från rullstolen till sängen. Jag ansågs ändå så frisk att jag inte hade rätt till personlig assistent, utan fick klara mig med hjälp av hemtjänsten. Idag känns den tiden så oändligt långt bort. Det var nog ingen då, som trodde att jag någonsin skulle gå själv, och än mindre bada i havet. Jag själv var kanske den, som trodde på det allra minst. Idag, efter många somrar utan bad, men med längtan till havet, blev det äntligen av. Det var inte helt enkelt och det gjorde ordentlig ont i fötterna att gå de sista meterna, utan skor, på rampen ner i vattnet. Det hade aldrig gått utan syrrans hjälp. Vattnet kändes kallt, som kontrast till de över 30 graderna i luften. Jag började undra om det verkligen var detta, som jag trånat efter i så många år. Efter några minuter doppade jag i alla fall hela kroppen, efter att jag vinglat fram ett par meter i vattnet, på ostadiga ben. Jag kände mig lite som ett barn på nytt, när jag bad min syster ta mina händer och dra runt mig i vattnet, medan jag försökte spralla med benen bäst jag kunde. Några famlande simtag blev det också, med "Tinna" utplacerad ett par meter bort, nästan som när jag lärde mig simma en gång i tiden. Jag blev inte kvar någon längre stund i vattnet, vid handikappbadet, men jag hade uppnått mitt mål för dagen - Jag hade badat i havet!
Jag vill inte bli förknippad med min sjukdom. Jag är Mia och inget annat, även om jag lever med mina krämpor varje dag. Det sista jag vill höra av någon är att det är synd om mig och att jag är stark. Det är självklart att man gör allt för att vara "som alla andra", trots sin sjukdom. Visst, det är jobbigt att inte vara frisk, men dagarna blir inte roligare för att man blir sittande hemma, även om det kan ta ett tag innan man själv inser det och det är långt ifrån allt, som jag vill och önskar, som jag till slut utför.

Ge aldrig upp! Det är aldrig för sent att nå sina mål, små som stora, även om man ibland bara ser svårigheter och problem. Kanske blir det ytterligare något bad i havet i år, om värmeböljan håller i sig.

Tack kära syster och Björn för en trevlig och skön semesterdag!

23 juli 2014

Färgsprakande dahlior























Igår kväll hade jag stämt träff med en kvinna, som ville köpa en pelargon av mig. När hon ringde och sa att hon närmade sig Bäckagård förklarade jag hur hon hittade hem till mig. Jag skulle gå ut till parkeringen och stå vid gatan, så hon lätt kunde se mig. Håll utkik efter en liten "tjej" vid vägkanten, sa jag i telefonen. Vi har ju träffats förut, hör jag i andra ändan. Det visade sig vara en medlem i trädgårdsföreningen, som jag träffat flera gånger tidigare, då vi haft borden vid sidan om varandra, när det varit plantmarknad på Lilla Böslid. Det blev en trevlig överraskning och som om inte det var nog fick jag en stor bukett med dahlior, i diverse olika färger och former. Jättetack Ing-Marie för de fina blommorna från din kolonilott! Vilken tur att jag blev medlem både i Sveriges Trädgårdsföreningen och Svenska Pelargonsällskapet. Därigenom har jag träffat många trevliga odlingsgalna medlemmar. Dahlior är en bra snittblomma att ta in och sätta i vas, eller lägga i en glasskål med vatten. Blommorna finns i mängder av varianter och färger och vill man experimentera lite, kan man ta frön från blommorna, så dem och på så vis få en ny planta, som inte har samma färg på blommorna, som moderplantan. Dahlieknölarna måste tas upp på hösten, då de inte tål frost, och ska sedan förvaras svalt och torrt under vintern. Sedan planterar man ut dem igen på våren, för ännu en härlig blomperiod kommande sommar.

22 juli 2014

Lax med pesto

Häromdagen köpte jag en burk pesto, utan att egentligen veta vad jag skulle använda den till för maträtt. Jag hade hört att det var gott till pasta, men fick även förslag om att det skulle passa att använda till lax. För några veckor sedan tillagade jag Leffes lax och denna variant är något liknande, men med pesto istället för kapris.

Mias pestolax
Recept 4 personer

4 portionsbitar frusen lax eller färsk
4 msk pesto
1 citron
Riven parmesanost
salt och peppar

Gör såhär:
1. Lägg de upptinade fiskbitarna i en ugnssäker form. Salta och peppra.
2. Pressa citronen och häll saften över fisken.
3. Bred 1 msk pesto på varje bit.
4. Riv parmesanost och strö över.
5. Vill man ha lite mer sås, kan man hälla lite mellangrädde i formen.
6. Grädda i 225° i övre delen av ugnen tills att osten fått fin färg.

Servera med pressad potatis, sallad och tomater.

Graziosa Merlot Red


















Graziosa Merlot Red är en av mina få engelska pelargoner. Den har djupröda blommor, med ett mycket mörkt rött öga. Blommar rikligt. Framtagen av Kühne Jungpflantzen, forna Östtyskland

21 juli 2014

Golden Kleiner Liebling, pelargon


Golden Kleinder Liebling var, vad jag kan minnas, den första miniatyrpelargonen, som jag införskaffade till min samling. Jag köpte den för ett par år sedan av Mats Asplund, Pelargonfönstret, vid trädgårdsdagarna på Liseberg. Därefter har det blivit många fler miniatyrer och numera är det småttingarna, som jag gillar bäst. Golden Kleiner Liebling är gyllenbladig och får rosa, enkla, små blommor med vitt öga. Är man intresserad av just miniatyrer kan jag varmt rekommendera Tant Blom, som har ett stort utbud av miniatyrpelargoner, med stora, fina sticklingar, till ett bra pris.


Tindra väljer värmen på balkongen


Tindra tar siesta på balkongen på dagarna, i lådan på sin klätterställning. Sedan ger hon sig ut på jakt på nätterna. Häromkvällen kom hon hem med en mus och visade stolt upp den, innan hon försvann in bland buskarna och fick sig ett skrovmål. Även Ängla har börjat gilla sena nätter utomhus, nu när det är så varmt, men det är jag inte så förtjust över. Normalt sett är hon bara utomhus korta stunder innan hon vill in igen. Hon har aldrig varit ute en enda hel natt i sitt liv och jag vill ha henne inomhus då, så att jag kan känna mig trygg när sover. Dessutom har jag svårt att sova när hon inte ligger intill mig i sängen. Kanske en egoistisk människosyn, men jag vill ju henne mest väl, speciellt som vi haft räven utanför huset här tidigare. Det är i alla fall skönt att vi bor som vi gör, så katterna kan få lov att leva riktigt kattliv utomhus, springa rundor, klösa på träden, jaga flugor och bara ligga och softa i gräset.

20 juli 2014

Albuca Spiralis "Frizzle Sizzle"


















För en tid sedan fick jag se denna märkliga växt, när jag besökte Plantagen. Jag tror att växten är ganska ny i handeln, för jag har aldrig sett något liknande tidigare med så krulliga blad. Frizzle Sizzle, som den heter, eller Albuca Spiralis på latin, är en lök- och ökenväxt, som kommer ifrån Kapstaden i Sydafrika. Den trivs både ute och inomhus och kan planteras ut i trädgården eller stå inomhus på fönsterbrädan, i ett ljust fönster. Frizzle Sizzle kan blomma nästan året runt, men vintertid måste den tas in, då den inte tål frost. Växten behöver mycket ljus, väldränerad kruka och får gärna torka upp emellanåt och behöver därför inte vattnas speciellt ofta. På vintern kan man antingen fortsätta vattna den som tidigare eller upphöra med vattningen och ställa den svalt och mörkt. När våren kommer tar man fram den, ger ny jord, vattnar och ställer den ljust och så småningom kommer nya blad och gröngula blommor, som har en härlig doft. Har jag plats på balkongen till nästa år ska jag köpa en planta av denna annorlunda, men dekorativa växt. Är det någon som har en Frizzle Sizzle, eller har mer information om den så hör gärna av er till mig och berätta.















Playmate, pelargon


















Igår sa jag hejdå till jobbet, för att vara semesterledig i hela fyra veckor. Det känns som en evighet, men jag vet att tiden går fort så det gäller att inte sova bort dagarna, även om det kan kännas lockande att ha lång sovmorgon varje dag. Tyvärr kan jag inte ta ledigt från dialysen, eftersom jag trots semester behöver min behandling fyra eftermiddagar i veckan. Det tar nästan fem timmar varje gång, så det är nästan ett evigt halvtidsjobb bara det, men jag ska försöka njuta varje minut av min ledighet trots allt. Jag har längtat efter att få tid över till att bara få vara och njuta av nuet, vilket jag sällan hinner med annars. Sedan blir det mer tid över att umgås med mina älskade katter. Även Tindra och Ängla verkar tycka om att jag har semester så att jag kan släppa ut dem, vilken tid på dagen som helst, och så blir de ju ompysslade lite extra. Dessutom ska jag gå igenom alla mina pelargoner och städa på balkongen, vilket jag inte orkat och hunnit med i den utsträckningen, som jag önskat. I slutet av månaden får jag besök av en frilandsskribent och en fotograf, som ska göra ett reportage om min balkongodling och då vill man ju kunna visa upp den i sitt finaste skick. Såhär på semesterns första dag väljer jag att visa en av alla mina miniatyrpelargon, en av de få som tillhör fingerpelargonerna. Jag har några få miniatyrer från denna lilla grupp. Plantorna har små, enfärgat gröna blad, som ser ut som en hand med fingrar, som växter tätt. Plantorna växer väldigt sakta och trots att jag haft några av dem i ett par år, har jag hittills inte lyckats ta några sticklingar. Mina små fingerpelargoner har jag övervintrat i fönsterkarmen, i sovrummet och i vintras köpte jag växtlysrör, då jag tyckte att just fingerpelargonerna fick mycket bruna blad. Efter att de fick extrabelysning verkade de må klart bättre. På bilden ser du Playmate med sina enkla laxfärgade blommor med smala kronblad. Förädlare: Holmes Miller
.
Vill du se fler bilder på mina pelargoner, skriv in pelargon i sökfältet till vänster, under "Leta i den här bloggen". Klicka på sök.

17 juli 2014

Kloka och betydelsefulla katter























Att en katt kan få stor betydelse i en människas liv märkte jag ganska fort, då min första katt Tindra flyttade in hos mig. Efter ytterligare ett år kom även Ängla in i familjen. De tråkiga, tysta och ensamma dagarna finns inte nu när jag blivit kattsambo. Det händer alltid något, jag har sällskap och jag har någon att prata med, även om jag inte alltid får svar. Mina katter kommer alltid och möter mig när jag kommer hem. Är Tindra utomhus, när jag stiger ur taxin hemkommen från dialysen, väntar hon ofta på mig under buskarna eller så kommer hon springande över grönområdet när jag visslar på henne. Sedan hoppar hon upp i mitt knä och vill bli kliad och mysa med matte. Ängla sover hos mig i sängen och hon vill gärna och ofta kommunicera med mig på sitt sätt. Med tiden har jag lärt mig att allt oftare förstå vad mina älskade katter vill och jag tror faktiskt att de förstår mig till viss del. De är med mig både inom- och utomhus. Ängla gillar att ligga i mitt knä när jag åker permobil och tittar sig nyfiket omkring när vi susar fram. Båda katterna springer oftast nerför trapporna, de fyra våningarna, när vi ska gå ut. När jag kommer ut genom hissen, är de före mig ner till ytterdörren. Däremot åker Ängla så gott som alltid hissen upp. Några av mina grannar var inte speciellt förtjusta i mina katter till en början, men speciellt Ängla har charmat flera av dem ordentligt och nu släpper grannarna ut och in båda katterna och Ängla åker gärna med dem i hissen, till grannarnas stora glädje. Det är inte för inte, som jag kallar mina katter för starka lyckopiller. Jag är så mycket mer nöjd med tillvaron nu, trots sjukdom och motgångar. De stunder då jag mår som sämst är då katterna är mig närmast.

En katt, som blivit känd över hela världen, är gatukatten Bob. Han har verkligen betytt mycket för James Bowen, en kille som under ett tiotal år levt som missbrukare i London. En dag dyker Bob upp i trapphuset, där James bor i sin träningslägenhet. Katten är mager och har flera sår på kroppen. James tror att Bob har en ägare, men när Bob återkommer flera dagar i rad till trapphuset, bestämmer sig James för att ta hand om honom. James, som försörjer sig som gatumusiker på gatorna i London, har inte mycket pengar att röra sig med, men lyckas spara ihop så mycket som krävs för att kunna ta Bob till veterinären. När han så småningom mår bättre tror James att Bob vill återgå till sitt liv på gatorna, men där tror han fel. I boken "Gatukatten Bob" får man följa James och Bobs liv tillsammans, genom med- och motgångar. Jag läser väldigt sällan böcker, men jag hade läst om boken i någon tidning och när jag fick se den i pockethyllan på ICA häromdagen, tyckte jag att bästsäljaren kunde bli bra semesterlitteratur. Nu har jag läst ut den innan ens semestern hunnit börja. Det ger en härlig känsla i kroppen att läsa hur mycket Bob betyder för James och katten viker aldrig från hans sida. När jag läst sista sidan i boken kändes det märkligt tomt. Hur gick det för James och Bob sedan? Lyckades James med att bli drogfri och få ett meningsfullt liv med ett riktigt jobb. Stannade Bob kvar hos James? Jag blev lättad när jag fick veta att det finns en bok till, som heter "Mitt liv med Bob". Den skulle komma ut först nästa vecka, enligt vad jag läste på internet, men någon på Facebook hade fått tag i den i bokhandeln redan igår. Idag åkte jag raka vägen in till stan efter jobbet och lyckades få tag i ett exemplar av boken, som kom ut med svensk översättning igår. James börjar sin första bok med att skriva att nästan alla människor får en andra chans. Alla tar den inte men både han och Bob fick en andra chans och tog den. Jag vill verkligen rekommendera "Gatukatten Bob", både om du bor med eller utan katt. Det lär troligtvis inte ta många dagar innan jag läst klart bok nummer två och jag antar att den är minst lika läsvärd. Du kan även följa Bob och James på Facebook, James Bowen & Street Cat Bob och det finns många bilder och filmklipp på Youtube. Jag kan inte sluta att titta på den charmiga och smarta katten Bob och hans följeslagare James.

James rekommenderar själv boken "When Fraser met Billy". Louise Booths underbara berättelse om sin autistiske son Fraser och hans otroliga katt Billy. Jag hoppas att jag hittar även den boken översatt till svenska. En annan bok om katter, som betytt något stort, är "100 katter som förändrade världen". Det är en bok med små, korta berättelser om stora katter.

16 juli 2014

Els, pelargon


















Els är en dvärgpelargon, som tillhör gruppen fingerpelargoner. Denna grupp är väldigt liten och alla fingerpelargoner sägs härstamma från en och samma planta, som hittades på en bakgård i Mexiko. Gruppen fingerpelargoner har fått sitt namn efter de gröna bladen, som liknar en hand, med tre till fem smala flikar. Els har smala sågtandade kronblad. Min planta blommar just nu rikligt med mängder av djupt persikorosa blommor.
Vill du se fler bilder på mina pelargoner, skriv in pelargon i sökfältet till vänster, under "Leta i den här bloggen".

15 juli 2014

Hortensior i mängder

I slutet av förra veckan var jag hemma hos pappa och passade på att titta över till hans grannar. I deras trädgård växer mängder med hortensior, som just nu blommar för fullt i flera olika färger. De flesta av plantorna har från början köpts som krukväxter, som sedan planterat ut i trädgården och nu har vuxit till sig och blivit otroligt stora och fina.


Ett par blomklasar av hortensia i en glasskål med vatten, blir ett vackert blickfång på bordet när du dukar till middag. Om man vill vara lite mer kreativ kan man göra en boll av tidningspapper eller köpa en frigolitboll i hobbyaffären och klä den med mossa eller olika gröna blad, tex murgröna. Använd limpistol för att fästa bladen. Dekorera sedan bollen med en hortensiablomma i taget. Använd limpistolen, men var försiktig då limmet är väldigt varmt. Stick eventuellt små knappnålar, med färgat huvud, i några av blommorna. Avsluta med att vira silverfärgad buljongtråd (finns i hobbyaffärer och blomsterbutiker) runt. Gör flera och lägg i en skål eller fäst ett band i bollen och häng upp den i fönstret och du har ett vackert minne av sommaren.
















14 juli 2014

Quantock Double Dymond, pelargon

 
















När jag köper pelargonsticklingar är det inte alltid som jag vet hur blommorna kommer att se ut. Oftast är det någon medlem i pelargonsällskapet som har en pelargon och förklarar blommans färg och utseende. Tycker jag att det låter intressant så blir sticklingen min. I våras var jag på trädgårdsmässa i Hyllie, utanför Malmö. Mässans höjdpunkt var att besöka Svenska Pelargonsällskapets monter och botanisera bland sticklingarna, som de hade till salu. Jag pratade lite med några av medlemmarna och eftersökte miniatyr- och änglapelargoner. Ingen av dem blommade, så som vanligt litade jag till deras omdöme, om att få några fina sorter med mig hem. Häromdagen såg jag att en av änglapelargonerna, som jag köpte på mässan, satt knopp och nu har de slagit ut och verkligen slagit mig med häpnad. Quantock Double Dymond är den första änglapelargonen, som jag sett med så dubbla blommor. Färgen är härligt vinröd och kronbladen har smala vita kanter. Än så länge är min planta liten, men jag hoppas att den så småningom blir lika stor och vacker, som exemplaret från England, som jag hittade på bild här.

13 juli 2014

Juli månads aktivitet med Svenska Pelargonsällskapet Halland


















Förra helgen var det dags för ännu en träff med Svenska Pelargonsällskapets grupp i Halland. Denna gång var det dags att besöka vårt kontaktombud Anna, som bor någon mil utanför Halmstad. Hennes hus med trädgård ligger vackert med utsikt över öppna fält. Jag var först dit och passade på att ta mig en runda med kameran. Från husets terrass såg man hennes växthus, som kom på plats för gott och väl ett år sedan.


















När man tittade in i växthuset möttes man av mängder av pelargoner, som blommade i skiftande färger. De var utplacerade på likadana hyllor, med gott om luft och mellanrum, så att varje planta kom till sin rätt. När man köper växthus ska man inte välja ett alltför litet. Anna hade valt ett där inte bara pelargonerna fick plats.


















I en hörna stod en planteringsbänk med krukor, gödning, bekämpningsmedel mot skadedjur och lite annat smått, som är bra att ha till hands i ett växthus.


















Man ska inte bara jobba och slita med sin odling. Det ska finnas tid och plats även för att sitta ner, koppla av och njuta. När jag klev in i växthuset hade en av Annas katter lagt beslag på korgstolen, men lagom till att jag fick fram kameran hoppade den ner från stolen och sprang ut och iväg över fälten.


















Väl ute igen hade fler medlemmar intagit trädgården och jag hälsade på både nya och gamla bekanta ansikten. Det var många som hade med sig sticklingar att sälja och byta med. Det är alltid uppskattat, för det är oftast från andra medlemmar, som man lyckas få tag på de mer originella sorterna, som man kanske letat efter länge.


















Bordet där Anna hade ställt ut sina sticklingar blev fullt när jag kom med min brödback fullpackad med sticklingar, från min samling.



















För att få plats med alla andras sticklingar, tog vi hjälp av den stora studsmattan i trädgården. Där kom man lätt åt att titta på plantorna och fråga och diskutera sorter med varandra. Jag hade hoppats på att få sålt en del av mina pelargonsticklingar, för att komma hem med färre än jag åkte iväg med, men det gick sämre än väntat. Jag gick plus med en stickling, eftersom ett par vänner delade med sig av sina sticklingar och då säger jag ju inte nej.


















Det var inte någon som var modig nog att kliva upp på studsmattan och hoppa. Alla verkade mer intresserade av att stoppa ner näsorna i kassar och lådor, för att leta efter någon ny pelargon till sin samling.


















Trots att solen kom och gick var det en stekhet eftermiddag, som tärde på krafterna. Inne på verandan blev vi serverade kaffe och hembakade tårtor med färska bär. Under tiden som vi avnjöt den goda fikat hann vi med att diskutera pelargoner, dela skötselråd och allt annat, som vi brukar avhandla när vi träffas.


















Mitt i fikat kom Anna ut och ropade att det var en mus inne i huset. Åh, den måste jag se, var min första tanke och rusade in i hallen. Där, under byrån är den! Jag la mig ner på golvet och lyckades få in min smala arm och kände mig försiktigt för med handen. Plötsligt kände jag något med fingertopparna, som inte alls var lent och mjukt, som en livs levande, liten mus. Det visade sig vara en leksaksmus. Jakten på musen gick vidare och plötsligt såg jag en liten, liten svans sticka fram bakom den tunga, gamla byrån. Vi drog försiktigt ut byrån ett par centimeter och då kom plötsligt den lilla musen springande på golvet. Flera av damerna gav upp ett skrik och jag försökte krypa efter den, på alla fyra på golvet. Jag lyckades fånga den under min handflata ett flertal gånger, men den var kvickare än jag och så var den lös igen. Till slut lyckades jag fånga den i en tom glassburk och den lilla näbbmusen klarade sig undan katternas klor och fick leva vidare ute i skogen. Slutet gott allting gott för den lilla sötnosen.


















När vi fikat klart tittade vi runt på alla fina pelargoner, som stod inne på verandan. Det var krukor i fönsterkarmarna, på golvet, på hyllor och en och annan hängde i taket. Det gäller att utnyttja utrymmet, när man är pelargonfrälst och ofta samlar på sig på tok för många sorter, trots att man tror sig kunna minska ner på antalet till nästa säsong.


















Det var roligt att vi var så många, som träffades denna lördag. Vi var ett femtontal personer, en del medlemmar och en och annan, som kanske blir ny medlem framöver. Är du intresserad av pelargoner, om än i liten skala, vill jag verkligen rekommendera dig att komma på någon av våra träffar och "prova på". Pelargonsällskapet är öppet för nybörjare, så väl som för de som odlat pelargoner i många år. Den 9 augusti har vi nästa träff i Halland och då besöker vi en av våra manliga medlemmar i Varberg. Hör gärna av dig till mig om du är intresserad av att komma med, så kan jag förmedla kontakten till Anna och Anita, som är ombud i Halland. På föreningens hemsida här kan du läsa om kommande aktiviteter och de som varit runt om i landet. Där finns också ett stort bildgalleri med mängder av pelargoner, med information om varje sort. För att se bildgalleriet krävs att du är medlem och har inloggningsuppgifter.

Stort tack till Anna för att vi fick komma hem till dig och tack till alla ni andra för en trevlig och givande eftermiddag!


April Snow, pelargon


















Denna pelargon kom till min samling genom en tävling på Hemmets Journals hemsida förra året. Nu var det egentligen pappa som vann, men jag som tävlat åt honom. När det långt om länge, efter tävlingen, dök upp en brun liten kartong i pappas brevlåda, hade jag ingen aning om vad den kunde innehålla. Det visade sig att i lådan fanns en stickling av vardera rosa Mårbacka och röd Mårbacka från Sörgården och så den vackra April Snow, som tillhör gruppen rosenknoppspelargoner. En av mina första pelargoner var Appleblossom Rosebud, som också är en rosenknoppspelargon och som alltid varit en av mina favoriter. Den påminner om April Snow, med sina mycket dubbla vita blommor, med kronbladskanter, som skiftar i svagt rosa. De gröna bladen har en brun markering. Plantan blir kompakt och är rikblommande. Rosenknoppspelargonerna får blommor med många, mycket täta kronblad, som aldrig riktigt slår ut ordentligt. En tacksam sort, som inte skräpar ner och som dessutom får stänglar med mängder av små rosliknande blommor.

10 juli 2014

Värmen är tröttande


















Efter att termometern visat över 30 grader i flera dagar är både jag och katterna ordentlig trötta av värmen. Tindra och Ängla ligger mest ute bland buskarna och när de kommer inomhus lägger de sig helst på parkettgolvet eller märkligt nog på det varma trägolvet på balkongen.


















Själv föredrar jag att ligga på de svala lakanet, som ganska snabbt blir lika varmt igen, så att jag får flytta runt i sängen för att kunna koppla av. Dessutom gör jag som Pippi Långstrump och lägger fötterna på huvudkudden så att jag har huvudet vid fotändan och på så vis får lite svalka av vindpustarna från sovrumsfönstret. Oftast tar det inte lång stund efter att jag intagit sängen, förrän Ängla kommer och gör mig sällskap. Det är jättemysigt att ligga intill henne i sängen, men i eftermiddag var det lite väl varmt att ha henne liggande på mitt bröst.

Peppermint Twist - En riktig skönhet


Nu går det åt många liter vatten i veckan till att vattna alla mina pelargoner och allt annat, som jag odlar på min balkong. Den 30-gradiga värmen gör att jorden i lerkrukorna torkar ut väldigt fort, speciellt mina miniatyrpelargoner, som står i små krukor. När jag städade häromdagen och flyttade runt lite på krukorna, som står på golvet, hamnade min japanska dvärglönn, som är planterad i en stor zinkspann, där inte rullgardinerna skyddar mot solen. Idag hade mängder av blad torkat ihop och plantan ser inte ut att må vidare väl. Jag hoppas att den repar sig efter att ha fått en ordentlig omgång med vatten och sedan fått återta sin plats, i skydd från solen. Pelargonerna trivs i alla fall när det är varmt och växer så det knakar. Tyvärr håller inte blommorna så många dagar i den extrema hettan, som blir på balkongen, men det kommer nya knoppar hela tiden och temperaturen ska tack och lov gå ner något till helgen.
Peppermint Twist, som är en äggskalspelargon, är en riktig skönhet med
sina dubbla vita blommor med körsbärsröda prickar och streck och sitt mellangröna bladverk.
Vill du se fler bilder på mina pelargoner, skriv in pelargon i sökfältet till vänster, under "Leta i den här bloggen".

9 juli 2014

Ängsblommor


















Dagarna före midsommar försökte jag dra mig till minnes om det fanns något ställe, där jag kunde plocka ängsblommor till en midsommarbukett att ha på köksbordet. Jag minns när jag var barn att vi plockade blåsippor, rödklöver, prästkragar, hundkex och flera andra sorters blommor, men idag ser jag dem allt mer sällan, liksom vallmon, som bildade härliga, röda fält vid dikeskanten, längsmed åkrar och fält. I lördags besökte jag Särdals Kvarn, som ligger någon mil utanför Halmstad. Det är ett mysigt utflyktsmål, med butik, café och konstutställning i den faluröda kvarnbyggnaden. I butiken säljer man bland annat sylter, safter och  geléer från Hafi och delikatesser från Halländska livsmedelsproducenter. Även i caféet använder man närproducerade råvaror från Halland. Intill väderkvarnen ligger en stor hästhage och längs med det vita staketet växer mängder med blåklockor. En vacker syn i den svenska sommaren.

Blåklockan nickar och hälsar blygt
när jag går förbi på ängen.
Maskrosen sträcker stolt på sig
för att lysa upp min dag.
Rödklövern gömmer sig bland gräset
och önskar mig lycka i livet.
Vallmon, Tisteln och Prästkragen
alla tillsammans på min sommaräng.
En enda stor familj
där var och en är unik.
M. Sandqvist

8 juli 2014

Roys Ängel


















Tyvärr lyckades jag dåligt med att övervintra mina änglapelargoner under vintern som gick, så i år har jag bara ett fåtal kvar. Jag fastnade för denna grupp av pelargoner förra året och beställde till och med några jättefina sorter från England. Det jag inte visste då var att änglapelargoner eller pensépelargoner, som de också kallas, kräver mer vatten. Antagligen fick de för lite vatten under vintervilan, trots att man då ska vattna sparsamt, och till våren hade de flesta torkat ihop och dött. Att jag misslyckas gör inte att jag ger upp. Nej, misslyckanden gör att man lär sig något nytt. En och annan ny stickling har jag köpt i år och till nästa vinter hoppas jag ha lärt mig lite mer om hur de ska skötas om. Då gäller det bara att inte vattna för mycket, så att rötterna ruttnar och plantan dör för den sakens skull. En av de få änglapelargonerna, som nu blommar på balkongen är Roys Ängel (överst på bilden). Den är framtagen av Anna-Maria på Flädergården och har namn efter hennes man.

Fringed Jer´Ray står även den på balkongen i år och har precis börjat blomma.



















En av änglapelargonerna, som jag beställde från England var Quantock May. Jag hoppas att jag så småningom kan köpa en ny planta och få tillbaka den till samlingen, då det var en verklig favorit.





6 juli 2014

I väntan på frön


















Även när blommorna vissnat och ramlat av kan en pelargonstjälk med fröställning vara vacker. Här syns fullt med storknäbbar på Bollpelargonen P. capitatum. Nu ska de få sitta kvar på plantan tills att varje näbb "mognar" och öppnar sig och visar sina frön. Då är det lätt att ta tillvara fröna tills att det är dags att så nästa gång. Förvara fröna mörkt och torrt.

Avenida Mosaic Red till salu


















Då många var intresserade av en stickling av Avenida Mosaic Red och jag bara har en rotad stickling, la jag ut den till försäljning på Tradera. Du finner annonsen här.

Double Pink Bird´s Egg, pelargon


















Det är inte bara "småttingar", som jag har på balkongen. En hel del större pelargoner har jag också och jag nänns inte göra mig av med dem, bara för att jag bestämt mig för att jag i fortsättningen bara vill samla på miniatyrer. En stor favorit  är zonal och fågeläggskalspelargonen Double Pink Bird´s Egg, som jag köpte för något år sedan, när jag, tillsammans med Pelargonsällskapet Halland, besökte Kabbarps Trädgård/Sörgårdens pelargoner utanför Malmö. Den har ljuvliga, dubbla lilarosa blommor med magentafärgade prickar. Att kronbladen har prickar är typiskt för en fågeläggskalspelargon, till skillnad från äggskalspelargonen, som har både prickar och streck på sina kronblad. När min
Double Pink Bird´s Egg fick sin första blomstängel för i år, blev det en väldig blomklase. Den blev så stor och tung så skaftet vek sig. Nu får blommorna istället pryda soffbordet, som snittblomma.

3 juli 2014

Salmon Tiny Tim, pelargon


















Jag har över 200 olika pelargoner och många av dem tillhör gruppen miniatyrer, men jag har bara en enda, som räknas till de så kallade microminiatyrerna. Salmon Tiny Tim tillhör dem. Min lilla planta har redan blommat rikligt, trots att jag köpte sticklingen bara för ett par månader sedan. Blommorna är enkla och färgen är härligt laxrosa. En liten sötnos. Vill du se fler bilder på mina pelargoner, skriv in pelargon i sökfältet till vänster, under "Leta i den här bloggen".

2 juli 2014

Polestar, pelargon


















Dags för ännu en liten pelargon från min samling, som blommar för första gången. Kan man låta bli att gilla den lilla miniatyrpelargonen Polestar, som är en stjärnpelargon med dubbla vita blommor, som skiftar i limegrönt. Kronbladen är smala. Förädlare: Brian West 2005
. Vill du ser fler bilder på mina pelargoner, skriv in pelargon i sökfältet till vänster, under "Leta i den här bloggen".