Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

30 dec. 2018

Jag planterade jul- och nyårsblommor trots allt


















Mitt intresse för blommor och odling började tidigt. Redan när jag var barn hjälpte jag till med att så frön i trädgårdslandet och när jag gick i sjätte klass hade jag prao på Fritz blommor i Halmstad. I vuxen ålder har jag gått blomsterkurser på studieförbund och varit på flera kvällskurser hos blomsterbutiker i Halmstad. Jag sökte även en floristutbildning efter gymnasiet, men kom inte in, men intresset för odling och blommor har jag kvar. Till jul är det ett måste för mig att få plantera olika växter och blommor med olika sorters mossor och dekorationer. Jag har lärt mig mycket på de kurser jag gått och mitt intresse för bild, färg och form är något som jag har nytta av även när jag skapar blomsterdekorationer. Tyvärr kan jag inte försöka mig på att binda buketter längre, då fyra av mina fingrar på vänsterhanden inte går att sträcka ut, efter skador på nerverna, som till viss del blev skadade vid operationer av min AV-fistel i armen.(AV-fistelns kärl används vid mina dialysbehandlingar.
Hela hösten och även i början av vintern ville jag inte tänka på julen och än mindre på några julblommor. Jag har mått väldigt dåligt psykiskt hela året och legat inne på sjukhuset ett flertal gånger och fått olika mediciner för att må bättre, men det har bara hjälpt sporadiskt mot min starka ångest och mina suicidtankar. Det finns mycket att säga om hjälpen som man får eller borde få när man söker psykakuten, men det vill jag inte gå inpå här. Det har känts som att jag inte skulle leva när det väl blev jul. Mina över 200 pelargoner, som jag har på min inglasade balkong, har känts som en stor belastning och jag funderade flera gånger på om jag bara skulle låta dem dö. Min odling och mina blommor har tidigare inte bara varit ett intresse, utan även fungerat som en terapi och gett mig glädje trots min njursjukdom med dialys i 30 år och allt det fört med sig, misslyckade transplantationer, värk i ben och fötter, gångproblem och bröstcancer för 4 år sedan m.m.
För några veckor sedan funderade jag plötsligt över min antidepressiva medicin. Sedan jag började ta den för nästan 2 år sedan har jag tagit den på mornarna. En del mediciner renas ut under dialysbehandlingen och då ska jag ta dem efter behandlingen, men det är aldrig någon läkare som har sagt något om min antidepressiva medicin. När jag blev insatt på den var jag inlagd och fick den alltid på morgonen. För en tid sedan läste jag i läkarfass, där det stod att medicinen utsöndras via njurarna. Jag började därför ta tabletten efter dialysen. Först mådde jag ännu sämre, men efter några veckor började jag så smått att må bättre och min ångest blev lindrigare. Jag mår inte helt bra och är otroligt trött, men jag kan i alla fall känna glädje igen över små saker i vardagen. Tyvärr har jag fått ett bakslag och mått väldigt illa  i helgen och det brukar tyvärr dra med sig ångest och oro. Jag hoppas att det inte bli långvarigt, då jag önskar att året slutar med att jag mår bättre, liksom att det nya året börjar på ett positivt sätt. Önska kan man i alla fall göra.























Mina två älskade katter har åter fått en stor positiv betydelse i mitt liv och plötsligt återfick jag intresset för mina pelargoner. Dessutom fick jag lust att julpynta och plantera och dekorera julblommor. Det har inte blivit riktigt lika mycket planteringar, som jag brukar ha till advent och jul, men jag är så nöjd över att det blev så vackert hemma hos mig och att jag har kunnat njuta av det, som jag trots allt har orkat åstadkomma. Några julkort orkade jag inte skicka, vilket jag annars brukar ägna mycket tid åt och klippa, klistra och dekorera. Det härliga är ändå att ångesten minskat, även om tröttheten inte gått över. Jag ser fram emot att det blir vår, då alla pelargonerna ska planteras om och böjar växa på nytt. De två senaste åren har pelargonerna tagit stor plats på balkongen, så någon stor gran har inte fått plats där. I år har jag istället haft en rumsgran, som jag köpte redan förra julen. Jorden i krukan har jag täckt med kuddmossa, Jag satte en ljusslinga med små lysande stjärnor i granen, hängde silverglittrande stjärnor på grenarna och satte fåglar på grenarna och till sist dekorerade jag mossan med bland annat silversvampar med glitter. Kvällstid är den ett mysigt inslag i vardagsrummet då slingan är tänd. Jag har flera slingor med små LED-lampor i min lägenhet. I tre glasburkar, som står på en hylla i köket, har jag till exempel lagt en ljusslinga. Kring gardinstången i vardagsrummet och ovanför balkongdörren har jag virat en längre slinga med små lampor, med vitt sken. Den slingan har jag sittande där året om, då de vita lamporna inte känns lika förknippade med julen, som de som lyser med ett mer gult sken. Även om hyacinter och amaryllisar är vårblommor, vill jag ha dem till advent och jul. I år fick jag två framdrivna amaryllislökar av Svenska Pelargonsällskapet och jag har själv köpt en lök, som redan hade två knoppar. Alla tre har olika färger på blommorna. Vanligtvis brukar jag köpa lökar och driva fram dem själv, men tack vare att lökarna redan var planterade och hade stjälkar med knoppar fick jag glädjen att se ett par blommor redan till advent. Jag planterade om lökarna i lerkrukor, så att de skulle stå stadigt, täckte jorden med grönmossa, som jag pyntade. Någon kruka dekorerade jag med så kallad buljongtråd, vilket är en tunn metalltråd, som är virad tätt, tätt till en spiral. Man kan dra ut tråden så att den blir längre, men den är fortfarande lite "krullig". Sedan virar man den kring krukan, pynt och växter. Den ger ett lite glittrigt inslag till planteringen och påminner om ett spindelnät en fuktig morgon. Jag fick även en vit, väldigt vacker snittamaryllis av min systerdotter Felicia. Den var bunden med lite grönt upptill och på stjälken var en torkad äppelskiva, från ett grönt äpple, fäst med en nål med vitt huvud.
Jag har en murgröna på båge, sedan flera år tillbaka, Den är planterad i en liten kopparspann och även den brukar jag dekorera med en ljusslinga. Som övriga planteringar täcker jag jorden med mossa, kuddmossa i detta fallet, och utöver det lite olika dekorationer, som jag har sparade från tidigare år. Ett tips är att samla de olika dekorationerna i små grupper, då det annars lätt blir rörigt om man sätter dem en och en, huller om buller. Om julkulor, änglar, tomtar och övrigt pynt inte har någon pinne eller ståltråd, så att man kan fästa dem i planteringen, är en limpistol ett bra hjälpmedel. Antingen fäster man t.ex. julkulan direkt på mossan, med lite lim, eller så fäster man en pinne på kulan, med hjälp limpistolen, och sticker ner pinnen genom mossan och ner i jorden. Limmet är väldigt varmt, men svalnar och stelnar fort, så man slipper att hålla dekorationerna på plats någon längre stund. Limpistolen är bra även till mycket annat pyssel, övriga tiden på året. Minihyacinten, som jag köpt och som får ett flertal blomstjälkar, fick liknande dekorationer som mina övriga planteringar. Nu har hyacintens vita blommor slagit ut och sprider en underbar doft i min lägenhet. Min katt Ängla har fått en planta med gräs i julklapp, som är en typ av sumpväxt. Den står i en liten zinkspann och i den stack jag en vit stjärna, även om Ängla inte alls bryr sig om något annat än de smaskiga grässtråna. Man behöver inte alltid köpa nya växter till jul och advent. Det går bra att dekorera en del av de fönsterträd, som man redan har. Jag har inte köpt några nya dekorationer i år, utan har en hel del sparat som jag återanvänder. De flesta av växterna har fått dekorationer i vitt, med inslag av silver, men jag har använt väldigt lite rött. Därför passar mina blommor och växter bra även till nyår. Jag har dem kvar även en bit in på det nya året, men klipper bort vissna blommor och blad. När det är dags att slänga ut julblommorna brukar andra vårlökar finnas till försäljning i blomsterbutikerna. En härlig och tidig försmak av våren, men jag tycker att man gott kan vänta med dem ett par veckor till och njuta av jul- och nyårsblommorna, så länge de är fina. Jag önskar dig ett gott slut på 2018 och hoppas på att jag får må bättre kommande år.





















24 dec. 2018

Julklappar till mina katter

Ängla med julhalsduk


Jag har inga barn och därför har mina katter Ängla och Tindra nästan blivit som mina små barn, även om jag tycker att man inte ska förmänskliga våra fyrbenta älsklingar. De fick ändå en julkalender, vars innehåll inte var någon större succé. Ängla tyckte inte alls om innehållet, men Tindra har ätit upp godisbitarna, men de har inte varit särskilt efterlängtade. Idag är det julafton och då vill jag så klart skämma bort mina två katter lite extra, även om julafton är en dag vilken som helst för Tindra och Ängla. Då de flesta människor äter julmat och unnar sig lite extra godsaker under jul- och nyårsdagarna vill jag så klart att katterna också ska få extra godsaker i juletid. Handskalade räkor är det enda som både Tindra och Ängla tycker om och några olika sorters kattgodis. Tindra älskar för övrigt olika sorters fisk och rostbiff är en av hennes favoriter, helst ska köttet vara riktigt rött. Hon ät väl medveten om när matte har köpt hem rostbiff. Då brukar hon hoppa upp på köksbordet när hon kommer in efter att hon varit utomhus. Sedan sitter hon där och stirrar på mig tills att jag tar fram rostbiffen ur det kylen.
Under åren har jag gett dem presenter bestående av diverse leksaker, i hopp om att de ska bli sysselsatta och tycka att de är roliga. Tyvärr är det få saker som fångat deras intresse. I stället har de tyckt att billigare saker, som en vanlig papperskasse, varit mer intressant än något dyrt som jag köpt till dem. En julklapp, som jag köpte förra helgen, var invirad i wellpapp och när jag la det på golvet för att fixa med inslagningen var Ängla snabbt framme och började klösa på wellpappen och la sig sedan på det och sov. Härom veckan åkte jag till katthemmet Kattfoten, som ligger inne i centrala Halmstad, och lämnade en hel kasse med kattleksaker, allt från små bollar och möss, till "fiskespön" m.m. Jag hoppas att de kommer bättre till användning där. Det finns speciella leksaker, som båda mina katter gillar, och det är olika figurer i tyg, som bland annat fiskar, äpplen och bananer, välfyllda med kattmynta, som doftar extra starkt. Märket på dessa kattleksaker heter YEOWW. De är dyrare än andra leksaker med kattmynta, men de är verkligen omtyckta. Det är till och med så att en av grannkatterna Baloo gör allt för att komma med in i vårt hyreshus och lägenhet. Där tar han sig en smakbit i matskålen och sedan går han raka vägen till den stora korgen, där alla leksaker ligger. Finns det inga leksaker med kattmynta på golvet så gräver han hej vilt i korgen tills att han hittar en figur med extra stark kattmynta. Sedan kastar han den i luften, slickar på den och rullar runt på golvet. Väl nöjd försvinner han ner för trappan, de fyra våningarna, och vill komma ut igen. Det är ju rolig att de har någon slags leksak, som de gillar, trots att de oftast är förhållandevis dyra. Vad gör man inte för sina älskade sambos.









Att bjuda katterna på godsaker känns givande, men det gäller att inte vara för generös. Liksom vi människor går katterna lätt upp i vikt, när de äter för mycket godsaker, så det gäller att inte vara allt för givmild vid juletid. Katter, som blir överviktiga, kan drabbas av diabetes, hjärtproblem, åderförkalkning m.m. Båda mina katter tycker om att vara utomhus, men såhär års är det inte ofta som Ängla vill gå utanför ytterdörren, när det är kallt ute. Hon brukar åka med mig i hissen, när vi ska hämta in Tindra på kvällarna. Då kan hon smita ut och bli kvar en stund, när jag vill att vi ska gå och lägga oss och sova. Som tur är brukar hon komma in rätt så snart, när jag visslar och kallar på henne. Ängla gillar att äta gräs och stora delar av året finns det gott om gräs, bara ett par meter utanför vårt hyreshus. Gräs är bra för katters matsmältning speciellt för för de som är långhåriga. Jag har vid ett flertal gånger sått s.k. kattgräs inomhus under vintern, men det har inte varit särskilt omtyckt. Istället brukar jag köpa färdigodlad Cyperus zumula, som egentligen är en sumpväxt, Den håller längre än vanligt kattgräs. Står det inte alltför mörkt och får ordentligt med vatten, kan man ha parasollsäven i många veckor. Växten säljs oftast planterad i plastkruka, som sedan står i en vattentät ytterkruka av plastad kartong. Tyvärr är den inte så lätt att få tag på, men i Halmstad säljs den i butiken Djurens värld och på ICA Maxi Flygstaden. 
Tindra gillar att jaga såpbubblor hemma i köket, och rullar gärna runt efter dem på golvet. Det är speciella såpbubblor, som doftar starkt av kattmynta. Ibland när Tindra inte vill komma in från trapphuset på kvällen tar jag fram burken med såpbubblor och blåser lite bubblor i köket. Oftast kommer hon då inspringande i lägenheten.  En bra julklapp. som både är omtyckt och nyttig.

God Jul önskar jag, Tindra och Ängla till Er alla!

 

14 dec. 2018

Det doftar härligt av jul


Bildresultat för lev livet gladare kryddnejlikor

Vid advent och jul doftar det väldigt speciellt hemma i lägenheten, dofter som är väl förknippade just med julen. Vårt doftorgan näsan är långt ifrån så välutvecklat som hos många djur och då tänker jag främst på hundar och katter. Jag ser hur mycket mina katter nosar runt när de rör sig och de luktar på maten innan de äter den och de avgör på doften om det är något som de gillar. När Tindra kommer in efter att ha varit ute så möter hon Ängla och de luktar på varandra. Hundar har en otrolig förmåga att kunna lära sig att söka upp narkotika, svamp, försvunna människor och till och med lukta sig till om en människa drabbats av cancer. Vi människor har långt ifrån de kunskaperna, men vi känner ändå många dofter, både de som luktar gott, men även de mindre trevliga. Tyvärr är det en del människor som är allergiska och mår dåligt av många dofter och inte kan njuta av allt som är förknippat med julen. Det bör man speciellt tänka på om man bjuder hem vänner och bekanta under de stundande helgerna.

Bildresultat för lev livet gladare kryddnejlikor

Även om jag inte i år orkat pynta, baka, göra julgodis och pyssla med blomsterarrangemang, i samma utsträckning som jag brukar göra, börjar det nu att dofta gott av jul hemma hos mig. Det krävs inte så mycket för att en god doft ska sprida sig i lägenheten. Jag brukar köpa ett par apelsiner och dekorera dem med hela kryddnejlikor och lägga dem i en skål på soffbordet eller knyta ett band runt dem, så att de går att hänga upp till exempel i fönstret. Apelsinerna torkar tyvärr ihop efter någon vecka i värmen inomhus, men det är ju lätt och billigt att dekorera nya. Tidigare år har jag köpt doftolja, från butiken Indiska, som verkligen gjort skäl för namnet "Julmys", men tyvärr har de inte den i sitt sortiment i år. Doften av gran, liksom ett flertal blommor, är även de starkt förknippade med julen. Tyvärr blir det bara en liten rumsgran hemma hos mig i år, som tyvärr inte har så mycket grandoft, men en del blommor lär det bli. Jag har bland annat köpt en vit minihyacint, med ett flertal små lökar och blomstänglar, som dekorerad med olika sorters mossa även de sprider julkänsla, även om hyacinten egentligen är en vårblommande lökväxt.

 
















Det var längesedan som jag bakade egna pepparkakor, men det blir ingen riktig jul utan dessa goda kakor, så jag köper en burk med färdigbakade pepparkakor. Jag har flera gånger läst om att man kan lägga in en plåt färdigbakade kakor i ugnen på låg temperatur och på så vis sprider sig en härlig doft av nybakade pepparkakor i lägenheten. Det är inget som jag själv provat på tidigare, men i år ska jag testa det och förhoppningsvis kommer det att dofta nybakat i hela trappuppgången. Kanel är ytterligare en klassisk krydda, som doftar jul. Jag brukar använda hel kanel, när jag kokar julgröten, men även som dekoration på kransar och jularrangemang. Det finns även kanel, som är flera decimeter långa. Jag brukar knyta ihop ett par stycken med ett vackert band och göra en rosett och sedan får de ligga någonstans i lägenheten som dekor. Något år satte jag ett ljus i en glasbehållare och runt ljuset la jag nötter, kryddnejlikor, kanel och stjärnanis, vilket gav en härlig upplevelse för både ögat och näsan.
Vilken tur att vi har vårt luktsinne, för vad vore julen utan alla härliga dofter.

5 dec. 2018

Busenkelt och gott till konserverade päron











På 80-talet var konserverade päron med after eight en riktigt populär efterrätt. Man lägger ett par päronhalvor på en tallrik och ett par chokladplattor därpå. Sedan sätter man in tallriken i mikron på full effekt tills att päronhalvorna är varma och chokladplattorna har smält. Till det serveras vispad grädde eller vaniljglass. Mycket enklare än så kan en efterrätt knappast bli. Dessutom passar den att göra till sig själv, när man som jag oftast äter ensam. 
Härom dagen blev jag sugen på päron, men lådan med after eight var tyvärr tom. Vad skulle jag då hitta på? Jag hade en Marabou chokladkaka, som jag köpt några dagar tidigare, i tron att det var en extra stor kaka med Marabou Japp. Det jag missat var att kakan inte bara hade smak av Japp, utan även innehöll jordnötter och karamell. Jag tyckte att chokladen, tillsammans med den mjuka kolan, var för söt för min smak, i alla fall att äta som den var, men i avsaknad av after eight tog jag istället ett par rutor av chokladkakan och lät dem smälta över päronhalvorna i mikron. Busenkelt och verkligen jättegott. Kolan tillsammans med chokladen och jordnötsbitarna, var verkligen en god kombo till de konserverade päronen och vaniljglassen, vilket tillsammans blev mer lagom sött. Jag har sedan testat att smälta några chokladrutor tillsammans med en skvätt grädde, för att få en konsistens mer likt en chokladsås.
I mitt skafferi finns alltid en hel del godis och jag har provat att smälta bitar från olika chokladkakor, kolor, Japp mm. Så enkelt och så väldigt gott. Det är bara att prova sig fram efter vad skafferiet har att erbjuda. Jag ska testa att blanda mjölkchoklad med krossade pepparkakor, för att prova om smakerna gifter sig, och dessutom ger en julig smak. Ska man bjuda flera personer på efterrätten är det enklare att koka en kolasås, som man smälter ner choklad i, häller över päronhalvorna och tillagar i en vanlig ugn.
Jag lär absolut äta varma, konserverade päron många gånger framöver och prova fler sorters choklad och godis, som kan tänkas vara gott att smälta tillsammans och servera till päronen.

3 dec. 2018

Adventskalendrar till mig själv och mina katter























Jag bor ensam med mina två älskade katter, som är som mina små barn, men jag tycker att det är viktigt att låta dem leva ett liv som katter och inte förmänskliga dem. Jag är emot att man låter en katt eller hund bära kläder och skor, än värre att man målar klorna med nagellack eller sätter på en hund ett par solglasögon eller någon annan utstyrsel. Självklart ska hundar och katter få ha kläder, som är anpassade för att våra fyrfotade vänner inte ska frysa eller bli alltför blöta i sin päls när de är ute i regnväder. Jag har haft halsband till mina två älsklingar, med information om vår hemadress och telefonnummer, men tyvärr har Tindra oftast kommit hem utan halsband. Någon gång har Ängla och Tindra fått ha en julhalsduk eller liknande, under några minuter då jag fotograferat dem. Jag älskar verkligen mina katter och jag skämmer gärna bort dem. De får oftast sin favoritmat och några godisbitar, som är speciellt avsedda för katter. Ängla äter i stort sett bara torrfoder och någon räka ibland, medan Tindra gärna får en smakbit när jag äter kött eller fisk. Hon är ute och rör sig mycket så hon lägger inte på hullet. Ängla däremot är en livsnjutare och rör inte på sig i onödan och därför får hon inte lika mycket godsaker, för att inte gå upp i vikt. Jag myser gärna med mina katter och de njuter av att jag kliar dem, helst under hakan och på huvudet. Ängla följer mig i lägenheten och under det senaste året har hon börjat ligga intill mig i soffan allt oftare. Kanske beror det på att jag varit hemma mer på dagarna, då jag är sjukskriven och varit så större delen av året. Båda mina katter visar tydligt när de vill bli klappade eller när de vill ligga i mitt knä. De stryker sig gärna mot mina händer, så att de kan överföra sina dofter till mig och visa att vi tillhör varandra och samma familj. Det är en härlig känsla och bekräftelse.
Under åren har jag köpt diverse olika leksaker, mat och godis till mina älsklingar. Tyvärr är det många leksaker, som katterna inte alls brytt sig om, och det mesta godiset har de ratat. De är två riktigt kräsna damer som jag har. Jag vill ju gärna skämma bort dem och ge tillbaka av den kärlek, som de ger mig. Tänk om de kunde förstå hur mycket de betyder för mig och mitt liv.
I helgen var det 1:a Advent och det var dags att plocka fram adventskalendrarna och öppna de första luckorna. När jag var barn hade min syster och jag ett flertal kalendrar, som mamma hängde upp i köket på små krokar. På den tiden fanns inga kalendrar som innehöll godis och små presenter. Bakom luckorna dolde sig istället bilder eller något rim. Jag gillade mest de som hade motiv med änglar, tomtar och djur och allra finast var de som var beströdda med glitter. Härom dagen besökte jag en julmarknad, där de sålde gammaldags kalendrar med glitter, och jag kunde inte motstå att köpa en till mig själv. Den har fått ta plats på köksväggen mest som dekor, för jag har inte velat öppna några luckor.


















Jag har även köpt en adventskalender till mig själv. Den innehåller olika likörpraliner. I helgen öppnade jag första och andra luckan och avnjöt pralinerna tillsammans med en kopp glöggte. Härom dagen kom det ett kuvert med posten, som saknade avsändare. Det visade sig innehålla en liten chokladkalender, alldeles lagom stor till mig, som inte får äta några större mängder choklad, då den innehåller mycket kalium, vilket inte är bra för mig som har dialys. Varje chokladruta är bara 1x1 cm, så det gäller att njuta riktigt ordentligt av varje liten bit.
Jag har självklart köpt en kalender även till Ängla och Tindra. Tyvärr har de sällan gillat innehållet i de kalendrarna, som jag köpt tidigare år, men i år hittade jag en ny variant på Ö&B, som bara kostade 25 kronor. Jag öppnade första luckan med spänning. Där dolde sig en godisbit med julmotiv, i en mindre trevlig grön/grå färg. Nu har ju inte katterna något bra färgseende, så de bryr sig knappast om varken utseendet eller färgen på luckans innehåll. För dem är doft och smak det viktigaste och om det är advent, midsommar eller en helt vanlig vardag är troligtvis helt betydelselöst. Jag hade i alla fall hoppats på att få glädja Tindra och Ängla med en extra uppskattad godisbit, varje dag fram till julafton. Först fick Ängla en liten bit av första luckans innehåll. Hon nosade lite snabbt på den och lämnade den orörd. Strax därefter kom Tindra in, efter en stunds utevistelse, då hon oftast är hungrig. Hon visade inte heller något speciellt intresse för godbiten, men lite senare upptäckte jag att den var borta. Det kändes ju lite tråkigt att ingen av dem var överförtjust i innehållet i sin kalender, men jag får hoppas att Tindra äter upp fler godisar. I hyreshuset där vi bor finns ytterligare tre katter så vill inte Tindra och Ängla ha godbitarna ger jag bort dem till någon grannkatt och hoppas att någon av dem tycker om dem. Det vore ju tråkigt om de är så äckliga att de får hamna i soporna. Jag lär i vilket fall ge både Tindra och Ängla lite extra godsaker fram till jul, för det är de verkligen värda mina älskade livskamrater. Själv lär jag nog unna mig en hel del gott fram till jul, även om aptiten inte är den bästa då jag mår illa och inte mår bra psykiskt, men en god chokladpralin kan förhöja även den jobbigaste stunden. Jag hoppas att jag orkar ta mig in till stan och besöka min favoritaffär Triple Chocolate, för att köpa några av deras väldigt goda handgjorda praliner. Tyvärr blev det ingen adventskalender från dem i år, men jag lär njuta lika mycket av deras praliner ändå.


















27 nov. 2018

Amaryllisen - Tjusig och lättskött



Jag skriver ofta om min odling som är ett av mina största intressen. Det är en sysselsättning som är en lisa för själen, men såhär års är det inte så mycket som händer på odlingsfronten. Några år har jag planterat vårlökar långt in på senhösten. Jag brukar passa på att köpa blomsterlökar när det är utförsäljning och då kan man göra riktigt fina fynd. I år har jag tyvärr inte orkat att sätta några nya lökar utanför hyreshuset där jag bor. Det hade varit roligt att förnya lite i rabatterna, för tyvärr klarade inte alla blomsterlökarna den kraftiga värmen i somras. I förgår natt var det -6° grader, första riktigt kalla natten, så nu är nog jorden frusen. Det var tur att jag satte ut värmefläkten på balkongen i helgen så att mina 200 pelargoner och övriga växter inte frös ihjäl. Det hade behövts en ordentlig upprensning av vissna blad och blommor, men tyvärr har jag inte orkat med det heller. Tittar solen fram kan det bli ganska skönt på balkongen även vintertid, så kanske får jag lust att städa upp lite någon dag framöver.
Nu när det inte är mycket att göra med odlingen utomhus kan man istället glädja sig över mycket vackert, som går att odla inomhus. Advent och jul närmar sig och det finns flera olika lökväxter, som går att driva fram på fönsterbrädan. Amaryllisen är min stora favorit och nästan ett måste i mitt hem till jul. Ett par år har jag beställt lökar från Bulbs.se, då de har ett större utbud med annorlunda amaryllisar, än vad man hittar i handeln.


















Den stora löken Amaryllis, Hippeastrum x hortorum, är en hybrid i familjen amaryllisväxter och är egentligen en vårblommande lökväxt, liksom den populära hyacinten, men i Sverige säljs de främst till advent och jul. Amaryllisen är lätt att sköta och man behöver inga större odlingskunskaper för att få den att blomma. Det finns ett flertal olika sorter med blommor som är enkla eller dubbla och kronbladen kan ha flera olika färger och även ha olika form. Förra året köpte jag en annorlunda variant med ett flertal mindre lökar som satt ihop. Det blev många blomstänglar och blommor, men de var mindre i storlek. Nu säljs amaryllislökarna oftast planterade och de har redan fått både en och två blomstänglar.

 














 

Jag tycker att det är roligt att plantera lökarna själv och följa deras utveckling, från att första knoppen tittar upp och så småningom slår ut och blommar. Löken planteras i vanlig blomjord i en kruka med dräneringshål, som är så stor att det blir ett par centimeter mellan löken och krukans kant. Två tredjedelar av löken ska vara under jordytan. Innan man sätter löken i jorden kan man klippa bort döda rötter. Det brukar ta 6-8 veckor från att man planterar amaryllisen tills att den blommar, så vill man ha en blommande lök till jul får man köpa en planterad lök, som drivits upp och redan börjat växa. Jag brukar sätta mina amaryllislökar i vanliga lerkrukor. De står stadigt även om blomstänglarna växer iväg på höjden. Jorden täcker jag med grönmossa, som jag sedan dekorerar. För att undvika att blomstänglarna blir för höga ska man vattna mycket sparsamt. Jag brukar vattna när jag sätter löken och sedan bara en liten skvätt vatten varje vecka. Tycker man ändå att stängeln blir för hög kan man skära av den och sätta den i en vas. Den håller då i stort sett lika länge som den skulle gjort om den satt kvar på löken. Placera gärna krukan svalt nattetid under blomningen, så får du glädje av din amaryllis längre. De flesta amaryllislökarna får flera blomstänglar. En större och dyrare lök får oftast både fler stänglar och blommor.

 
















När blommorna vissnat klipper man ner stängeln och sköter om amaryllisen som en krukväxt och vattnar och ger den näring. Under sommarhalvåret kan man plantera ut den i trädgården eller ha den i uterummet eller på balkongen. Framåt hösten upphör man att ge näring, ställer krukan mörkt och minskar vattningen, för att sedan upphöra helt så att löken får en viloperiod. Framåt vårkanten är det dags att plocka fram löken i ljuset, plantera om den i ny jord och väcka liv i amaryllisen. Jag har sparat lökarna något år, men de torkade ihop och hamnade så småningom i soporna, så jag har istället köpt nya lökar varje höst.


















Jag fick två amaryllislökar för någon vecka sedan, från Svenska Pelargonsällskapets Hallandsgrupp. En av dem syns på översta bilden. På årets sista träff, då vi planerar programmet för kommande år, har det ordnats ett lotteri de senaste åren, där alla medlemmarna får en vinst bestående av bland annat en amaryllislök. Eftersom jag inte orkade komma med på den senaste träffen blev jag väldigt överraskad och glad över att jag ändå fick två lökar. När jag hade planterat om dem satte jag ut dem på balkongen för att inte knopparna skulle slå ut så tidigt. Nu har den ena amaryllisen stått inomhus någon vecka och blommorna, på den första stängeln, har vissnat ner. Den andra löken har nu fått ta plats på köksbordet och knopparna slår förhoppningsvis ut lagom till första advent.
Inom kort dyker fler vårlökar upp i butikerna. Pärlhyacinter, scilla och tulpaner, som är uppdrivna i krukor, är bara några av de som säljs redan vid nyår. Härom dagen såg jag snödroppar i kruka, men först vill jag njuta av julens blommor, innan jag plockar in våren i lägenheten.

18 nov. 2018

Julinspiration























Advent och jul närmar sig, den tid på året då vi pysslar som allra mest och pyntar och gör fint i våra hem. Jag får användning av min kreativa ådra och jag njuter främst när jag får göra olika arrangemang med det som naturen har att erbjuda, tillsammans med bland annat taklökar och hyacinter. Olika sorters mossa, trädgrenar, granris och kottar är en del av det, som man kan hämta i naturen och som är helt gratis. Sedan brukar jag dekorera med allt från små julkulor till tomtar och buljongtråd, som är en tunn metalltråd som ger en fin effekt när man låter den krusiga tråden viras kring arrangemanget. Jag pyntar även min lilla lägenhet med ljusslingor, adventsljus och stjärnor för att få en stämningsfull tid, då det är så mörkt utomhus stora delar av dygnet. Självklart hänger jag även upp julkulor och pyntar med en del av mina tomtar, som jag målade för flera år sedan. Jag håller på de flesta av mina jultraditioner. Tyvärr har jag inte haft någon gran på min inglasade balkong de senaste åren, då mina pelargoner tar upp större delen av utrymmet där ute, men de fina, gamla fåglarna med sidensvans, som jag ärvt av min farmor, får ta plats inomhus istället. Det händer ibland att jag köper något nytt julpynt och då är det främst något äldre, som jag hittar på loppis. Trots att jag håller på traditionerna letar jag gärna inspiration till juldekorationer i tidningar, böcker och på internet. Årets jultidningar dök upp i butikerna förra veckan. Tyvärr tycker jag att tidningarna är på tok för dyra och innehåller väldigt mycket reklam. Jag brukar köpa Allers jultidning, som är något billigare. Oftast går det rätt så fort att bläddra igenom tidningen, men den ger ändå lite julstämning och bidrar med inspiration. Jag brukar besöka biblioteket innan , för en billig peng.jul och titta i olika julmagasin, vilket är helt gratis. Sedan något år tillbaka finns Readly på internet, en tjänst som erbjuder sina kunder att läsa en mängd svenska och utländska magasin på nätet.
Som medlem hos dem betalar man 99 kr/månad och får då tillgång till 3000 magasin och dagstidningar, både svenska och utländska, genom deras app. Det går även att ladda ner tidningar och läsa när man inte är uppkopplad. Med ett och samma abonnemang kan 5 personer läsa varsin specifik tidning samtidigt. Jag har än så länge inte blivit medlem, då min gamla, stationära dator inte stödde appar och sedan har jag inte orkat att jag gå med i Readly, trots att jag införskaffade en ny dator i våras. Självklart kan man även läsa tidningarna i en läsplatta eller mobiltelefon, under förutsättningen att den stödjer appar. Det finns presentkort att ge bort, som gäller för 1, 3, 6, 9 eller 12 månader, en trevlig och billig julklapp, som flera vänner och släktingar kan dela på.

14 nov. 2018

Idag är det ostkakans dag



















Det finns många så kallade temadagar under året. Mor och fars dag började vi fira i Sverige redan något årtionde in på 1900-talet och är två välkända dagar för allmänheten. Kanelbullens dag infördes först 1999. Sedan finns det många andra dagar, som inte är lika uppmärksammade, t.ex. vegetariska dagen, tandborstbytardagen, världsdagen för de sjuka, världsnjurdagen, kattens dag m. fl. Du hittar en lista med Sveriges temadagar här. Idag, den 14:e november, är det ostkakans dag. Den instiftades 2004 av Ostkakans vänner, en ideell förening som bildades 2003. Bakom föreningen står en av Sveriges stora tillverkare av Småländsk ostkaka och oftast är det just köpmännen som uppmärksammar dessa dagar lite extra, för att tjäna en större slant. Ostkakan är för mig en gammaldags efterrätt, som serverades på släktens julbord i Simlångsdalen, men denna dessert har funnits långt tidigare. Den är belagd sedan 1538, men man tror att den har anor från medeltiden. När jag var liten tyckte jag inte alls om ostkaka, men idag är jag riktigt förtjust i denna efterrätt och enligt min synpunkt ska den serveras ljummen med sylt och vispad grädde. Innan jag gjorde ostkaka första gången trodde jag att det var mycket mer invecklat än vad det egentligen är. Det tar lite tid, men medan man väntar på de olika momenten kan man alltid göra något annat under tiden. Tänker du servera ostkaka till jul så passa på att tillaga den redan nu och frys in den. Då slipper du att stressa med den då så mycket annat ska fixas.
Småländsk ostkaka ska inte förväxlas med Hälsingeostkaka, som skiljer sig åt.

Recept småländsk ostkaka (räcker till fem folieformar á 8,3 dl)
På bilden en liten form lagom till en person.

10 liter 3% mjölk
1 dl vetemjöl
5 dl mjölk
3 msk ostlöpe (finns att köpa på Apoteket)

8 st ägg
2 msk vetemjöl
4 dl vispgrädde
3 dl socker
100 g sötmandel
5 st bittermandlar
smör till formarna

Gör såhär:
1. Värm 10 liter mjölk till 37°. Vispa ihop vetemjöl med de 5 dl kalla mjölken. Ta grytan från värmen, rör ner mjöl-mjölken och ostlöpen. Lägg på lock och låt grytan stå 30-45 minuter medan mjölken "löper".
2. Skålla, skala och hacka mandeln. (går bra med oskalad mandel) Smörj de ugnssäkra formarna och sätt ugnen på 175°.
3. Rör runt i ostmassan i grytan med en handvisp så att massan finfördelas och häll av vasslan efter hand (sparas till brödbak). Häll ostmassan i omgångar i ett durkslag så att vasslan rinner av.
4. Vispa ihop ägg, vetemjöl, grädde, socker, mandel och bittermandel. Blanda noga ner ostmassan.
5. Häll smeten i formarna. Grädda drygt 1 timme, täck med folie mot slutet om ostkakorna blir för mörka. Ostkakorna går bra att ha frysta i 4 månader.

12 nov. 2018

Tänkvärt























Denna tänkvärda dikt hittade jag på internet för några år sedan, men jag tycker
att den är värd att lägga ut på min blogg ännu en gång. Marie Fredriksson Anthony råkade ut för en svår olycka, som förändrade hennes liv och det var efter den händelsen som hon skrev dikten. Läs mer på hennes blogg här.

11 nov. 2018

Fortsätt att njuta av höstens färgpalett


















Sommaren och värmen dröjde sig kvar länge i år och jag trodde att träden skulle fälla sina blad tidigt, efter torkan som gjorde att en del träd såg riktigt vissna ut redan på sensommaren. Så blev det inte och fortfarande har naturen kvar stora delar av sin färgrika skrud här nere i södra delen av landet. Egentligen gillar jag inte färger som går i gula, orange och bruna toner, men i naturen tycker jag att de är otroligt vackra. Det är bara några veckor kvar till advent, men redan nu finns en del av julens blommor som julstjärnor, amaryllis och hyacinter i blomsteraffärerna. Jag älskar verkligen att dekorera mitt hem med dessa växter, men jag vill njuta av höstens färgpalett ännu ett par veckor. Halloween har passerat, men jag har bland annat behållit några små prydnadspumpor, kastanjer och ett orange ljus på mitt soffbord. Tids nog får jag njuta av allt det vackra, som advent och jul bjuder på. I tisdags ringde en av stadens blomsterbutiker, då de hade ett blomsterbud att leverera till mig. Senare på eftermiddagen överlämnade de en vacker bukett, med bland annat liljor, gerbera och krysantemum, i höstens kulörer. En riktigt härlig överraskning från min kära syster och hennes sambo. Det värmde verkligen i hjärtat, speciellt då jag mår riktigt dåligt både fysiskt, men främst psykiskt och varit sjukskriven nästan hela året och legat inlagd på sjukhuset ett flertal gånger. Tyvärr år det svårt att få riktigt bra hjälp vid psykisk ohälsa och det är svårt för anhöriga att förstå hur man mår. Det syns ju inte utanpå. Då jag älskar blommor så var blomsterbudet en ljuspunkt i tillvaron, som nu pryder soffbordet tillsammans med övriga höstprydnader. På balkongen står två  planterade amaryllislökar, som jag fick från Svenska Pelargonsällskapets hallandsgrupp förra veckan. De hade ett lotteri vid årets sista träff, då alla medlemmar som var närvarande vann på sin lott. Jag orkade tyvärr inte närvara, men en av medlemmarna levererade mina amaryllislökar. Nu står de ute på min balkong, omplanterade i stabila lerkrukor. Då båda lökarna redan har långa stänglar och en av dem har en knopp, som redan börjat slå ut, vill jag att tillväxten avstannar genom att placera dem svalt. Jag hoppas att knopparna väntar med att slå ut till första advent, då de får flytta in i lägenheten igen, för att lämna plats åt julens pynt, blommor och ljusslingor, och ge en stämningsfull guldkant på tillvaron. Jag hoppas verkligen att jag har ork att göra min lägenhet lite julfin och må något bättre så att jag kan njuta av härligheten, men än så får hösten dröja kvar ytterligare några dagar. Stort tack för de vackra blommorna kära syster och Björn. Nu är buketten ännu vackrare då de orange liljorna börjar slå ut.

4 nov. 2018

Ni fattas mig


















På min blogg skriver jag oftast om det som ger mig positiv energi, men tyvärr är ju inte livet bara fyllt av glädje. Livets avigsidor är något som man sällan skriver om på sociala medier, men livet är långt ifrån bara en dans på rosor. Idag är det Alla själars dag, en dag då vi speciellt tänker på nära och kära, som inte längre är i livet. Min mamma dog 1988 och var då bara 47 år och själv hade jag precis fyllt 18 år. Hon fattas mig oerhört mycket och självklart tänker jag inte bara på henne denna speciella dag. Hon finns hela tiden i mitt hjärta. Ni är många som fattas mig.

26 okt. 2018

En egen liten ek på fönsterbrädan


















Vid den här tiden på året har växtligheten i naturen börjat förbereda sig inför vintern. De flesta blommorna har vissnat ner, träden har tappat sina blad och årets frukter och grönsaker är skördade. I stora delar av landet har troligtvis de flesta trädgårdsägarna höstgrävt sina land och krukor med växter är intagna för vinterförvaring. En del pelargonodlare tar sticklingar på sina plantor på hösten, men själv gör jag det på våren. Det känns långt tills dess och den härliga tiden då det är tid för vårsådden. För både barn och vuxna finns det trots allt något roligt att göra såhär på hösten. Plocka in några ekollon och låt dem gro på fönsterbrädan. Förra hösten provade jag själv att göra det för första gången. Jag tog först några gröna ekollon, men efter flera veckors väntan utan att de grott kastade jag dem i soporna. När jag googlade fick jag veta att jag skulle leta efter bruna ekollon, som redan hade fått en liten grodd. Tyvärr har det redan varit frost i stora delar av landet, men i södra delarna ska det troligtvis finnas ekollon som det fortfarande är liv i.


















Utanför hyreshuset, som jag bor i, växer flera gamla ekar och under dem ligger det mängder med ekollon såhär års och när jag letade hittade jag fort några som hade 2-3 mm långa groddar. När jag kom in la jag dem i ett glas vatten och ställde det i fönsterkarmen i köket under växtbelysningen. Jag trodde groddarna skulle växa till sig ganska fort, med ordentligt med ljus och värme från elementet, men där hade jag fel. Det gick åtskilliga veckor innan jag plötsligt en dag fick se att det blivit ett par centimeter långa rötter på två av ekollonen. Jag började leta efter min ekollonvas, som jag fick för många år sedan. Jodå, den såldes faktisk som just ekollonvas och var designad så att ett ekollon kunde placeras i vasens öppning. Tyvärr hittade jag inte min vas, som är tillverkad på ett av de småländska glasbruken, om jag inte minns fel. Istället fick jag användning av ett loppisfynd, som jag hade stående i bokhyllan. Sedan hade jag ytterligare en passande liten vas, som kom till användning. Jag passade mina ekollon noga, så att de hela tiden hade vatten. Rötterna blev fler och längre, men för övrigt hände inte mycket, men så plötsligt en dag ett par veckor senare fick jag se att skalet på ett av ekollonen spruckit upp och en liten stjälk, med ett par blad, hade vuxit fram. Så småningom planterade jag ekollonen i små krukor med jord. De bildades fler nya blad och de fortsatte att växa. Tanken var att jag skulle sätta ut dem på balkongen i våras, men när det var dags att sätta fram julpyntet tröttnade jag på mina miniekar och de fick lämna plats åt en amaryllislök. Det var i alla fall roligt att ha provat på att driva fram en liten ek på fönsterbrädan.







22 okt. 2018

Snoddas - Kärt barn har många namn

De flesta av mina intressen kretsar kring färg och form, som att texta kalligrafi, fotografera, göra arrangemang med blommor och måla. Bakning är också något som jag gärna ägnar mig åt och det ger mig också möjlighet att vara kreativ. Min farfar arbetade som konditor och i en av böckerna som han lämnade efter sig, ett gammalt konditorlexikon, finns bilder på bland annat krokaner, sockerskulpturer och tårtor, som är otroligt vackra konstverk. Tyvärr bakar jag mer sällan än vad jag skulle önska. Dels saknas orken och eftersom jag inte har någon familj är det ingen större åtgång på bakverk hemma hos mig. När det väl blir av bjuder jag gärna mina grannar och patienter och personal på dialysen och det är alltid uppskattat. Att baka tårtor är allra roligast, främst när det gäller själva garneringen. Utseendet ska vara en fröjd för ögat och det är minst lika viktigt som att tårtan ger en riktigt god smakupplevelse. Bakning ska få lov att ta tid och inte vara något hastverk. För flera år sedan bakade jag en tårta, som krävde många olika moment. Sist i receptet stod "Nu är tårtan äntligen klar". Den blev verkligen god och var helt klart värd att lägga ner tid på.
Kakan på bilden ovan är däremot enkel att baka och tar inte heller så lång tid att göra. Den består av en chokladsockerkaka, som är täckt av glasyr smaksatt med kakao och lite kaffe, och därpå riven kokos. Den benämns som Kärleksmums, Kokosrutor, Chokladrutor, Mockarutor, Snoddas, Tv-kaka, Långpannebröd och Vardagsrutor, så talesättet "Kärt barn har många namn" stämmer verkligen in på detta bakverk, som varit populär i många år men tyvärr känns lite bortglömd. När jag bakar Snoddas går jag efter receptet i "Sju sorters  kakor, en välkänd, liten kakbok som kommit ut i flera utgåvor och som innehåller många klassiska recept. Snoddas finner man i den del av boken, som innefattar recept på bakelser, vilket gjort att jag flera gånger bläddrat fram och tillbaka bland sidorna för att hitta att det.
Jag tycker att kakbottnen blir lite för tunn om man följer originalreceptet. Därför gör jag dubbel sats av sockerkakan, men inte av glasyren. Jag dricker inte kaffe och har det sällan hemma. Därför tar jag en matsked vatten istället för kaffe. Dubblerar man ingredienserna till bottnen behöver den stå i ugnen ungefär dubbelt så lång tid än vad som står i receptet. Prova med en sticka så att kakan är färdig innan du tar ut den ur ugnen. Kakan går utmärkt att frysa. Jag tycker att den är god även om den är kall och inte helt tinad. Ta upp kakan ur frysen och låt den tina i rumstemperatur. Tinar man den i mikron smälter glasyren lätt.

Recept
Snoddas
30-35 bitar
150 g smör eller margarin
2 ägg
3 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 msk siktad kakao
4 ½ dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 ½ dl mjölk

Glasyr
75 g smör eller margarin
1-2 msk kallt kaffe
1 msk siktad kakao
2 tsk vaniljsocker
3 ½ dl florsocker

Garnering
Kokosflingor

Gör såhär:
Smält smöret och låt det svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt de torra ingredienserna omväxlande med mjölken och matfettet. Häll smeten i en smord och bröad långpanna 30x40 cm. Grädda kakan i nedre delen av ugnen i 175° c:a 15 min.
Låt kakan svalna. Smält under tiden matfettet till glasyren. Tillsätt de övriga ingredienserna under omrörning.
Bred glasyren på kakan. Strö på rikligt med kokos. Skär bort kakans ytterkanter och sedan i fyrkantiga bitar.

19 okt. 2018

Nyheter bland årets julgodis
























Jag tycker att det känns som om sommaren bara precis har passerat trots att halva oktober redan är förbi och naturen iklätt sig sin höstskrud i vackra, varma färger. Den senaste veckan har bjudit på flera härliga dagar med sol och någon eftermiddag var det närmare 20 grader varmt här i Halmstad, men vädret slog om fort och i morse var det rimfrost på hustaken. Jag har börjat mata fåglarna igen och de sitter mängder av dem i träden utanför huset och de kvittrar som om det vore vår. Så det är svårt att ta in att det är advent om gott och väl en månad. Butikerna runt om i stan har redan börjat plocka fram julbelysningar, pynt och annat som hör julen till. Jag är traditionsbunden och vill ha det pynt som jag haft sedan många år tillbaka, men visst händer det att jag köper något nytt ibland.
Julen är en helg med mycket traditioner och ingen annan tid på året äter vi så mycket mat, bakverk och godis, som kring advent och jul. I genomsnitt äter varje svensk hela 14 kg godis per person och år och av alla länder i världen är Sverige det land där befolkningen äter mest godis. Även en del drycker som glögg, svagdricka, snaps och julmust är starkt förknippade med julen. Utöver hemgjort godis, som knäck, ischoklad och kola, är Cloettas Juleskum och Marabous Aladdinask stora favoriter i de svenska hemmen i juletid. Cloettas Juleskum i form av ljust rosa tomtar, med vitt skägg och med smak av jordgubbar, säljs endast under en begränsad tid kring jul i Sverige och i våra grannländer Danmark och Norge. Den traditionen hoppas jag verkligen att Cloetta  håller fast vid, för att göra smakupplevelsen till något extra just i juletid. Cloetta tillverkade skumtomtar redan på 30-talet, men det var först på 60-talet, som det rosa Juleskummet lanserades. 2011 var året då de marknadsförde första påsarna med årgångstomtar, som har en ny smak varje jul. Den nya smaken på årets tomtar är kola. Jag åt årets första tomte häromdagen och bjöd personal och patienter, när jag var på dialysen. Årets tomtar fick klart godkänt. Sommaren 2012 marknadsförde Cloetta för första gången Juliskum, med smak av päronglass och kola.
Varje år tillverkas 194 miljoner skumtomtar. Jag har testat att lägga en skumtomte i mikron ett par sekunder och det blev en annorlunda smakupplevelse med en uppblåst, varm Juleskum. På Cloettas hemsida här, hittar du några recept, som innehåller skumtomtar.
Under vecka 41 presenterade Marabou årets nyhet i sin omtyckta Aladdinask, som funnits i deras sortiment sedan 1939.
Marabou beskriver nyheten som en pralin ”fylld med kakaonibs och krämig nougat”. Nykomlingen kommer även att finnas i Paradisasken. Det innebär dock att tryffeln får lämna Aladdinasken för att ge plats åt årets nyhet. Under de senaste 75 åren har totalt ett 50-tal praliner bytts ut, vilket inte alltid varit så populärt. Störst reaktioner blev det när den klassiska trillingnöten försvann 2014 och personligen tycker jag tyvärr inte att nykomlingarna de senaste åren varit några fantastiska smakupplevelser. Årets nyhet har jag ännu inte smakat, men att jag lär äta några praliner ur Aladdinasken till jul är en självklarhet och det lär säkert bli en hel del annat gott.

 
Smaker på Cloettas årgångstomtar:
2018 Kola
2017 Lingon
2016 Tomtegröt & kanel
2015 Clementin
2014 Pepparkaka
2013 Knäck
2012 Vinteräpple
2011 Polka

15 okt. 2018

Gott och vackert av äpplen


















Nu stundar härliga tider med mängder av äpplen på träden i vårt avlånga land. Redan flera tusen år f. Kr. nämns äpplet i olika skrifter. Det är en väldigt omtyckt frukt och är efter bananen den frukt, som vi äter mest av i Sverige. Enligt uppgifter, som jag hittat på internet, äter varje svensk i genomsnitt 13 kilo äpplen om året. Äpplet har till och med fått en egen dag, som sedan 2016 firas den 25 september  med olika evenemang runt om i landet. Tyvärr går mängder av äpplen till spillo. Har du frukt, som du själv inte gör av med, ge bort dem till vänner och bekanta eller lämna dem till ett musteri. Utanför hyreshuset intill där jag bor hade någon ställt en stor kartong med äpplen och en skylt med texten "varsågod att ta". Jag brukar hämta lite fallfrukt hos min pappa, som jag lägger ut till fåglarna och ekorrarna. Älgar och andra vilda djur äter också gärna äpplen om man vill göra jobbet med att ta sig ut i skogen med överbliven frukt. Tyvärr går mycket frukt till spillo. Av de svenskodlade äpplena används bara 15%. Det finns en mängd olika sorter och ingen annan frukt är väl så användbar som äpplet. Förutom att äta det som det är finns det mängder av recept där äpplen ingår i både maträtter och bakverk. Hemkokt äppelmos och kräm är enkelt att göra och är bra mycket godare än det som finns att köpa i matbutikerna.

 
Jag är ingen storätare när det gäller bakverk, men en enkel muffins äter jag gärna och de är bra att ha i frysen när jag blir sugen på något gott till fikat. Jag använder ett recept från en gammal hemkunskapsbok. Oftast gör jag dubbel sats, men minskar antalet formar, som i receptet nedan. Då fyller muffinsen hela formen upp till kanten. De senaste åren har vanliga muffins kommit lite i skymundan. Idag är det mer populärt med stora cupcakes, helst med både fyllning och frosting eller någon annan topping. De är goda, men jag föredrar en vanlig, traditionell muffins, som är mer lagom stor och med bär eller fruktbitar blir de även extra saftiga. Ibland smaksätter jag med frysta hallon, blåbär eller rabarber och nystött kardemumma, som jag tycker smakmässigt passar bra ihop med de flesta av våra svenska frukter och bär. Såhär års är bitar av svenska äpplen, med kanel och socker, självklara smaksättare när jag bakar muffins. Tyvärr är bakformar av papper ibland väldigt tunna och kanterna viker sig om man fyller dem helt. Därför har jag investerat i två muffinsplåtar, som hindrar de tunna pappersformarna att ge vika. Nedan finner du grundreceptet på muffins. Sedan kan man välja att byta ut äppelbitarna och smaksätta dem efter eget tycke och smak.

Recept
Äppelmuffins 24st
4 ½ dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
100 g margarin eller smör
3 ägg
3 dl socker
1½ dl mjölk eller vatten
1½ tsk nystötta kardemummakärnor
2 äpplen
Socker och kanel att vända äppelbitarna i
24 st muffinsformar

Gör såhär:
Sätt ugnen på 225°. Stöt kardemummakärnorna i en mortel. Blanda mjöl, kardemumma och bakpulver i en skål. Smält smöret och låt det svalna. Skala äpplena, dela dem och ta bort kärnhusen. Skär sedan äpplena i klyftor och dela dem på mitten. Vänd bitarna i socker blandat med kanel. Vispa ägg och socker vitt och poröst. Rör ner mjölblandningen i äggsmeten. Rör smeten tills att den är slät utan att arbeta den för mycket eller länge. Tillsätt smör och mjölk. Rör samman smeten. Fördela den jämt mellan formarna och placera ett par bitar äpple i varje form och tryck ner dem lite lätt i smeten. Grädda mitt i ugnen i 10-12 minuter eller tills att muffinsen fått fin färg.





En annan av mina favoriter, bland bakverk med äpplen, är den som min mormor brukade baka. Vanligtvis innehåller de flesta äppelkakor skivade äpplen eller klyftor, men mormors kaka bakas med äppelmos. Jag tycker själv att den är godast att äta när den är kylskåpskall och utan tillbehör. Hur många personer kakan räcker till är svårt att beräkna. Det beror självklart på hur glupska gästerna är.

Recept
Mormors äppelkaka
150 g rumsvarmt smör
70 g florsocker
2 st äggulor
200 g vetemjöl + mjöl till utbakning
3 tsk bakpulver
2½-3 dl äppelmos

Gör såhär:
Blanda ihop ingredienserna till degen och ställ svalt. Använd halva degen till att täcka botten på en form med löstagbar botten och 4 cm upp på kanterna. Bred ut äppelmoset i formen. Kavla ut återstående deg. Skär 12 deglängder, 7-8 mm breda, till rutnätet och lägg dem över äppelmoset. Täck slutligen kanten runt kakan med en lika bred deglängd. Grädda kakan i mitten av ugnen i 225°, 35-40 minuter.















Äppelmos är enkelt att koka både i mikron och på spisen. Skala och  klyfta äpplena och ta bort kärnhuset. Koka dem sedan i en ugnsfast skål i mikron eller i en gryta på spisen. Rör om då och då, späd eventuellt med vatten för lösare konsistens och smaka av med socker. Vill man ha ett mos som är slätare kan man passera det i en sil. Moset är gott att äta med lite mjölk, till gröt, flingor, rulltårta m.m. Jag äter det gärna till en bit ugnspannkaka och använder då samma pannkakssmet som till tunnpannkaka. Grundreceptet nedan räcker till c:a 10 stora tunnpannkakor eller 50 plättar. Jag tog 1/3 av receptet till min lilla ugnspannkaka.

Recept
Pannkaka
2½ dl vetemjöl
½ tsk salt
6 dl mjölk
3 ägg

Gör såhär:
Blanda mjöl och salt i en bunke. Tillsätt hälften av mjölken. Vispa till en slät smet.
Tillsätt resten av mjölken och till sist äggen och fortsätt vispa.
Grädda pannkakor eller plättar. Använd smör till järnet.
För ugnspannkaka:
Smörj en ugnssäker form, häll i smeten och grädda pannkakan i ugnen på 225°, 20-30 minuter eller tills att pannkakan höjt sig och fått fin färg.
Servera med bär, sylt eller mos och gärna en klick glass.


















Jag bor ensam med mina två katter och äter oftast ensam. Då kan det ibland vara svårt att hitta en efterrätt, som är lagom att göra till bara en person. Även om desserten är riktigt god kan det bli tjatigt att äta samma efterrätt flera dagar i streck, om den inte går att lägga i frysen. Ett inbakat äpple med mandelmassa, kanel och kardemumma, är enkelt att tillaga och är en utmärkt singelefterrätt.

Recept
Fyllda äpplen till 4 personer
4 äpplen
100 g mandelmassa
1 tsk kanel
1 tsk nystött kardemumma
1 ägg
1 rulle fryst smördeg (Jag hade en paket med mindre smördegsplattor och använde en platta till varje äpple)
Pärlsocker till garnering

Gör såhär:
1. Riv mandelmassan och blanda med kanel och kardemumma. Rulla ut smördegen och dela den i fyra rutor.
2. Skala och kärna ur äpplena. Skär och jämna till botten på dem. Ställ äpplena på smördegsplattorna och fyll hålen med mandelmassan. Jag delade äpplena mitt itu och gröpte ur kärnhusen. La i fyllningen och satte ihop halvorna, innan jag klädde in äpplena med smördegen.
3. Pensla kanterna på smördegen med uppvispat ägg och vik upp kanterna runt äpplena.
4. Pensla de degklädda äpplena och strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen 20 minuter i 200°.
Servera med glass eller vaniljsås.















När  jag var liten åt vi ibland efterrätt även på vardagarna. Ibland gjorde min mamma hallonäpplen. Det är ytterligare en dessert som lämpar sig att göra till en person och som dessutom är enkel att tillaga. 
 
Recept
Gammaldags hallonäpplen till 1 person
1 äpple
1 msk smör
1 msk hallonsylt
Ströbröd

Gör såhär:
1. Skala äpplet, dela det i mitten och skär bort kärnhuset.
2. Smält smöret, pensla äppelhalvorna och vänd dem i ströbröd. Klicka hallonsylt i urgröpningarna.
3. Lägg äppelhalvorna i en ugnsfast form och gratinera 15-20 minuter i 200°, eller tills att äppelhalvorna är mjuka och blivit gyllenbruna.
Servera med gräddmjölk.


















Nu när vi lämnat sommaren bakom oss mörknar det allt tidigare på kvällarna. Då tycker jag om att krypa upp i soffan, tända levande ljus och dricka te. Oftast blir det värmeljus i någon lykta, som  hänger i fönstret, för att mina katter inte ska förolyckas om de kommer för nära, men även på soffbordet när jag har uppsikt över ljusen hela tiden. Äpplen är inte bara goda att äta. De är även vackra att använda som dekoration. Att göra ljushållare av äpplen och använda till en höstlig bordsdekoration eller vid en middagsdukning är både billigt och enkelt.
Välj äpplen, som ligger stabilt på ett plant underlag. Eventuellt kan man behöva skära bort en bit av äpplets botten så att det står mer rakt. Placera ett värmeljus upp och ner på ovansidan av äpplet och tryck till så att du får en rund markering på skalet efter ljuskoppen. Ta en skalkniv och skär en  urgröpning i äpplet, lagom djupt för ljuset. Skär försiktigt då det är lätt att skära rakt igenom frukten. När hålet i äpplet är lagom stort droppar du citronsaft på fruktköttet, så att det inte mörknar. Till jul kan man göra likadant med apelsiner och dekorera dem med kryddnejlikor. Lägg inte frukten direkt på bordet, då det lätt blir fuktfläckar. OBS! Detta är inget pyssel för barn, då det är lätt att skära sig.


















Äpplen är även fina att använda som placeringskort. På bilden ovan har jag klippt ut blad i kartong, som jag skrivit namn på, dekorerat med glitterlim och sedan gjort ett litet hål i bladet, lagom stort för att trä bladet över äpplets stjälk. Guldglitter och stjärnor på duken ger lite extra effekt.
Advent och jul närmar sig och då tycker jag att röda äpplen gör sig fint ihop med övrigt pynt. På bilden nedan har jag fyllt två lerkrukor med jord, som jag täckt med mossa. Sedan har jag stuckit in en blompinne i äpplets botten och den andra änden ner i jorden, så att äpplet är ordentligt fastsatt. Därefter har jag stuckit in en ljushållare i äpplet. Använd ett kort ljus, så att inte krukan riskerar att välta. Lämna aldrig levande ljus utan tillsyn!






















27 sep. 2018

Kitty Kola, läskedrycken från 50-talet nu ekologisk


När jag växte upp på 70-talet var det fest när jag blev serverad läsk. Vanligtvis drack vi mjölk till maten och mammas hemkokta saft när vi fikade. På helgen eller när min storasyster och jag sov över hos farmor och farfar brukade vi få dela på en flaska läsk, som innehöll 33 cl. Några stora PET-flaskor fanns inte då. Det var väldigt noga när läsken skulle fördelas mellan oss. Vi ställde våra glas tätt intill varandra för att kunna se att det blev lika mycket i båda. Den som inte hällde upp fick sedan välja glas först, allt för rättvisans skull.
Jag har aldrig varit någon stor läskdrickare, mycket beroende på att jag varit dialyspatient större delen av mitt liv och har ett mycket begränsat vätskeintag, eftersom jag helt saknar urinproduktion och all vätska från mat och dryck blir kvar i min kropp fram till nästa dialysbehandling. Jag kan dricka lite Coca-Cola de få gångerna som jag äter hamburgare, men annars dricker jag sällan läsk och föredrar främst eget bubbelvatten som törstsläckare.
I somras när jag var inne i stan och besökte te- och kaffeaffären Köpmansgården fick jag se en spännande nyhet. Framme vid kassan stod några flaskor med Kitty Kola, med stora katthuvuden på etiketterna. De väckte såklart mitt intresse eftersom jag är en stor kattälskare och gillar det mesta som har med katter att göra. Trots att en flaska, som innehöll 27,5 cl, kostade 25 kr köpte jag en Kitty Kola.
När jag senare läste om läskedrycken på internet fick jag veta att den inte alls var en nyhet. Kitty Kolan, som kom från England, lanserades första gången i Sverige redan 1953, långt innan jag ens var född. Samma år kom även Coca-Colan till vårt avlånga land och konkurrerade då snabbt ut Kitty Kolan från butikshyllorna.
Berga Bruk i Småland har gjort en ny lansering av läskedrycken. Pomologen Kajsa Leander ligger bakom receptet och läsken är nu ekologisk och är helt utan tillsatt socker, färgämnen, konsistensgivare, smakämnen. Den söta smaken kommer nu istället från äpplen och kolabönor. Joel Berg, som är formgivare och startade bruket tillsammans med Kajsa, har förnyat utseendet på etiketten. Utöver läskedrycken med kolasmak finns även smakerna Kitty Kool (lemonad) och Kitty Krazy (ingefära).
Näringsvärde per 100 ml: Energi 182 kJ/43 kcal, Fett 0 varav mättat fett 0, Kolhydrater 9,9 varav socker 8,5, Fiber 0,2 Protein 0,1, Salt 0.
Ingredienser: kolsyrat vatten, ekologisk äppeljuice*, ekologisk ingefärsjuice, äppelextrakt, ekologisk colaarom, ekologisk citronjuice*, ekologiska aromer och extrakt (innehåller naturligt förekommande koffein). (* från koncentrat). EU-EKO. SE-EKO-01.

Nu återstår att se om drycken, med den coola katten, står sig bättre mot alla konkurrenter på läskhyllorna denna gången.

14 sep. 2018

Pelargonens mångfald och artrikedom

Miniatyrpelargonen Kiri tillhör gruppen äggskalspelargoner.


Tänk vad mycket vackert och gott som ett litet, litet frö kan förvandlas till när det kommer i jorden och får gro och växa till under rätt villkor. Såhär års har vi fått njuta av många vackra blommor, grönsaker, bär och frukter, vilket är ett resultat av det som vi sådde i våras och som då bara var ett litet frö. Jag har under årens lopp bland annat odlat gurkor, meloner, jordgubbar, kryddor, plocksallad och en mängd olika blommor, både perenna, ettåriga plantor och lökväxter på min inglasade balkong. Det mesta går att odla i mindre eller större krukor. Jag har haft både klematis, kaprifol, klängros och även träd, som varit 1,5 meter höga och de har trivts, vuxit och blommat i krukorna. För flera år sedan kommenterade en bekant min smått galna odling, på den 8 m² stora balkongen, och tyckte att det i stort sett bara var gräsmattan som saknades. Jag är väl beredd på att hålla med henne, men min odling är mödan värd och ger mig mycket positiv energi.

Rosenpelargonen Millfield rose
är en av mina många favoriter.
















2010 skickade jag in några foton på min odling till en riksomfattande balkongtävling, anordnad av Riksförbundet Svensk Trädgård och Kungliga Patriotiska Sällskapet, under temat "Potager på din balkong". En potager är en köksträdgård, ofta i det lilla formatet, där örter och blommor planteras bland grönsaker för att göra det nyttiga vackert även för ögat. Jag blev överlycklig när jag en tid senare blev kontaktad via telefon och fick veta att jag vunnit tävlingen och jag skrek nästan i luren. Förutom äran vann jag 10000 kr och ett års medlemskap i Riksförbundet Svensk Trädgård. Jag fick komma till slottet i Halmstad och ta emot mitt pris av landshövdingen och representanter från Riksförbundet Svensk Trädgård och Kungliga Patriotiska Sällskapet och blev även intervjuad och fotograferad av pressen och bjuden på smörgåstårta. Läs mer om tävlingen här.

Ivory Snow ingår i gruppen dvärgpelargoner
och är brokbladig, silver bicolour,
med sina gröna blad med gräddvita kanter.

















När jag deltog i tävlingen hade jag ännu inte fått upp ögonen för pelargoner. Då tyckte jag att pelargonen var en ganska tråkig blomma, som dessutom hade en mindre trevlig doft. Vid ett besök på Wapnö trädgårdsmässa, för ett flertal år sedan, passerade jag Svenska Pelargonsällskapets monter, där jag pratade med två kvinnliga representanter från föreningens hallandsgrupp. I deras monter fanns pelargonsticklingar till salu, men i mina ögon såg en del av plantor inte alls ut att vara pelargoner. Jag hade tidigare bara sett de mer vanliga zonalpelargonerna i blomsterbutiker, utanför mataffären och planterade i balkonglådor och krukor. Några av sticklingarna, som föreningen sålde, hade flerfärgade blad, en del hade stjärnformade blad och blommor och andra doftade gott av bland annat mint och äpple. De fångade verkligen mitt intresse och jag köpte mina allra första pelargonsticklingar och fick ett informationsblad om föreningen. Tyvärr hade jag ingen större lycka med mina första pelargoner. På kort tid lyckades jag att vattna ihjäl dem allihop, men jag gav inte upp utan köpte nya sticklingar i en av stans blomsteraffärer och letade sedan information på internet om hur pelargonerna skulle skötas.

Pelargonen P. violareum är troligtvis en primärhybrid,
som är framodlad i Israel.
















Efter att jag fått medlemskap i Riksförbundet Svensk Trädgård och varit på ett par av föreningens träffar fick jag blodad tand och bestämde mig för att även gå med i Svenska Pelargonsällskapet, något som jag verkligen inte har ångrat. Det var lite nervöst när jag skulle åka på den första träffen med föreningens hallandsgrupp. Jag var ju helt novis och det var verkligen inte mycket som jag visste om pelargoner, men jag blev väl bemött och kom snabbt in i gemenskapen. Jag har lärt mig väldigt mycket om pelargoner, som jag inte hade en aning om förut, och jag har insett att de finns i en otrolig mångfald med mycket skiftande utseende, både när det gäller växtsätt och utseende på både blad och blommor. Det finns gott och väl 300 olika vildväxande arter, varav flertalet växer i Sydafrika. Några finns i Australien och någon enstaka i Turkiet och på ön S:ta Helena. Några av dessa arter har en gång i tiden korsats och ligger till grund till alla de pelargoner som finns idag och hela tiden pågår förädlingen för att få fram nya sorter. De olika vildväxande arterna skiljer sig åt på flera sätt. En del är små och växer likt tuvor, med blommor som knappt är 1 cm i diameter, medan andra varianter kan bli ett par meter höga. Arternas blad har väldigt varierande form. En del har tunna stänglar medan andra med tiden får knotiga och vedartade stammar.

Quantock Double Dymond
är den första dubbelblommande änglapelargonen,
som dessutom har ett halvhängande växtsätt.

















Pelargonerna är indelade i ett flertal grupper. Stjärnpelargoner, rosenpelargoner, fingerpelargoner, tulpanblommande pelargoner, engelska och änglapelargoner, för att nämna några av grupperna. Stjärnpelargonens blommor och blad är som namnet säger stjärnformade. Fingerpelargonens blad påminner om en hand med fingrar, medan blomman är enkel med smala kronblad. Tulpan- och rosenpelargonen har således blommor med formen av små tulpaner och rosor. Andra grupper är bland annat nejlik- och kaktusblommande pelargoner och hybrider.
Pelargonernas blad kan utöver att ha olika form även ha olika färger. Vanligast är enfärgade gröna blad, men det finns även sorter som är gyllenbladiga, med limegröna blad och pelargoner med två- och trefärgade blad, så kallade bicolor och tricolor. Bladen kan variera i olika gröna nyanser med zon-eller fjärilsmarkeringar i vitt, rödbrunt eller en avvikande grön färg. Ett fåtal pelargoner har så kallade nervbandsmosaik, vilket innebär att plantan bär på ett ofarligt virus, som ger bladens nerver en dekorativt benvit färg.

P. cordifolium är en vildväxande art.















Doftpelargonerna har oftast små, oansenliga blommor och odlas för det mesta för de väldoftande bladen, som kan dofta av bland annat pepparmint, rosor, kryddnejlika, citrus och skumbanan. En del doftpelargoner kan användas för att smaksätta kakor och maträtter och då är det plantans blad man använder och inte blommorna, men de kan istället användas till dekoration. Recept på brysselkex smaksatta med pelargonblad hittar du på min blogg här och mjuk kaka med glasyr här.
De flesta pelargonerna har enfärgade kronblad, men de finns även sorter vars blommor har prickar och streck i en avvikande färg eller nyans. Pelargoner som har prickar och streck på kronbladen går under namnet äggskalspelargon, medan de sorter vars kronblad enbart har prickar i en avvikande färg benämns som fågeläggspelargoner.
Utöver indelningen i olika grupper, beroende av utseende och färger på blad och blommor, delar man även in pelargonerna efter hur kraftigt de växer. Det finns mikrominiatyrer, miniatyrpelargoner och dvärgpelargoner. Hur stor plantan blir påverkas även av hur stor kruka, som den är planterad i. Står en miniatyrpelargon i en väl tilltagen kruka kan en del av dem växa till ordentligt och planterar man en dvärgpelargon i en liten kruka håller man tillbaka tillväxten av plantan. Det kan därför vara svårt ibland att avgöra vilken grupp som en specifik pelargon tillhör.

Zonarticpelargonen Lara Susanne
har väldigt stora och korallfärgade blommor.
















Hängpelargonen har som namnet säger ett hängande växtsätt och bladen är tjockare och lite blanka i jämförelse med en zonalpelargon. Det finns sorter som växer kraftigt på höjden och behöver stöttas upp. De ingår i gruppen spaljépelargoner.
Under de senaste åren har zonarticpelargonerna, som är en en förhållandevis ny grupp av pelargoner, blivit väldigt populära bland oss pelargonodlare. I vissa auktioner på nätet har priserna för dessa pelargoner varit flera hundra kronor och en planta gick för otroliga 1500 kr. I början av 80-talet korsade Cliff Barnes i Australien för första gången den gulblommande vildpelargonen P. articulatum med zonaler. Förädlingsarbetet pågick under många år och i mitten av 90-talet fick han fram en pelargon med gula halvdubbla blommor. Zonarticpelargonerna har enkla, halvdubbla eller dubbla blommor och blomstänglarna är ibland längre än normalt. En del sorter har fransiga nejlikliknande kronblad. Cliff fick så småningom fram zonarticpelargoner med blommor som har både två- och trefärgade kronblad. Blommorna och blomklasarna är oftast stora och plantornas växtsätt lite spretigt och gängligt. 

Arten P. gibbosum får förvedade grenar när de blir äldre.
På kvällarna doftar blommorna som skumbananer.






 









Pelargonen har verkligen en otrolig mångfald och artrikedom och jag tror att det finns en pelargon, som faller var och en i smaken. Det går lätt att ta frön från en pelargon och det är väldigt spännande att följa utvecklingen från frö till planta. Så passa på nu att ta tillvara på frön från dina pelargoner. Jag brukar så mina frön på våren, men de finns pelargonodlare som väljer att så dem på hösten istället, men då krävs det att man placerar sådden under växtbelysning. Vill du veta lite mer om hur man tar tillvara frön från pelargoner och driver upp dem kan du läsa om det på min blogg här.

Rosenknoppspelargonen Bornholm har blad med
nervbandsmosaik.
















Vi har precis lämnat årets sista sommarmånad bakom oss, men vi kan njuta av pelargonerna ytterligare några månader, i alla fall i landets södra delar. Jag har några små frösådda plantor, som jag sådde förra året och som fortfarande inte har börjat blomma, så det finns fortfarande en hel del att se fram emot innan säsonger går mot sitt slut.
I början av sommaren åkte några medlemmar i Pelargonsällskapet till England, för att bland annat besöka Fibrex Nurseries Ltd,, som har ett stort utbud av bland annat pelargoner. Efter att jag sett bilder från deras resa fick jag ett galet habegär efter nya pelargonsorter. En sen lördagskväll besökte jag företagets hemsida och hittade mängder av vackra pelargoner, som jag aldrig sett förut. Min beställningslista blev längre och längre och jag fick hejda mig och sortera bort många sorter innan jag kom ner i ett något sånär rimligt antal. Då jag har svårt att resa på egen hand, på grund av min dialysbehandling och svårigheter att gå längre sträckor, tyckte jag gott att jag kunde unna mig något annat roligt sommartid och då jag har ett stort odlingsintresse var tanken att nya pelargonsticklingar skulle förgylla min sommar och semester, istället för en semesterresa. Dessutom får jag ju glädje av pelargonerna i flera år framöver, om de blir ompysslade och trivs hos mig. När jag skickade iväg min beställning såg jag verkligen fram emot leveransen av de lite ovanliga pelargonsorterna från England, som skulle göra odlingen ännu mer spännande. Tyvärr har jag inte mått så bra i år och jag känner mig nästan snuvad på både våren och sommaren. Jag har åkt in och ut på sjukhuset ett flertal gånger, på grund av att jag mått dåligt psykiskt, och till följd av det har jag fått prova ett flertal olika mediciner för att slippa den outhärdliga ångesten, med hjärtklappning och andra psykiska symtom. Som om inte det var nog drabbades jag av sepsis, med bakterier i blodet, under sommarens varmaste veckor. Det resulterade i att jag återigen blev inlagd på sjukhuset och fick behandling med intravenöst antibiotika, flera gånger per dygn, och fick genomgå flera jobbiga undersökningar under tre veckors tid. Det har tärt på mig ordentligt både fysiskt och psykiskt.

Brookside House of Orange är en miniatyrpelargon
med vackert gröna blad med brunröda markeringar.



















Mina efterlängtade pelargonsticklingar från England övergick från att ge mig spänning och glädje till att bli ett stort orosmoment. Vem skulle hämta ut leveransen, packa upp och plantera de 17 olika sticklingarna, när jag själv var inlagd på sjukhuset. När jag efterlyste min leverans fick jag besked om att de skulle komma först i mitten av augusti. Det gav mig lite lugn, då jag hoppades ha återfått lite ork och odlingslust tills att de skulle levereras. Jag har nu varit hemma några veckor från sjukhuset, men jag har långt ifrån fått tillbaka orken och tyvärr mår jag inget vidare psykiskt, utan ligger mycket i sängen. Katterna gör mig sällskap när jag ligger och vilar eller sover och de gör inget anspråk på att få gå ut innan jag kliver upp. Mina snälla grannar har tagit hand om dem under tiden som jag varit inlagd och de har dessutom vattnat alla mina över 200 pelargoner. Härom dagen fick jag svar på ännu ett mail, som jag skickat till Fibrex Nurseries Ltd. Mina beställda sticklingar hade inte rotat sig och leveransen skulle dröja ytterligare. Om jag ville kunde jag få leveransen till våren istället eller välja att annullera ordern. Jag valde att få pengarna tillbaka. Det känns bättre så och när våren väl kommer kan jag lägga en ny beställning, om jag känner för det och har hälsan då.

Alice är en söt liten miniatyrpelargon.


















När jag kom hem från sjukhuset var det mycket vissna blad och blommor, som behövde rensas bort från alla mina pelargoner. Tyvärr upptäckte jag att fjärilslarver låtit sig väl smaka på min odling, under tiden som jag var inlagd, och en del små plantor var så sönderätna att de fick hamna i soporna. Som tur var hade larverna mest kalasat på sticklingar, som jag tagit från mina egna moderplantor. Jag hittade fyra larver och tack och lov verkar det som om de inte var fler, då jag inte sett några fler spår av dem. När jag ändå var tvungen att gå igenom mina pelargoner gjorde jag det riktigt grundligt, ett par i taget när jag orkade. Den heta sommaren har gjort att en del ohyra trivts och förökat sig i större utsträckning än vanligt, medan andra inte tålt torkan. Jag har haft fler fönster öppna på balkongen än tidigare år och det har gett en bättre genomströmning av luften, vilket gör att ohyran trivs sämre och minskar risken för svampangrepp. Drabbas pelargonerna av ohyra ser man oftast det på bladverket, som chanserar, blir klibbigt eller så ser man att ohyran lagt ägg på bladens undersida. Ibland ser man ohyran med blotta ögat, som bladlöss och vita flygare, som är de vanligaste som mina pelargoner drabbats av. De sistnämnda har jag haft problem med flera säsonger och när jag rört vid bladverken har det ibland flugit upp mängder av små, vita flugor. Jag har för vana att titta på undersidan av pelargonbladen när jag vattnar, för att upptäcka ohyran i ett tidigt skede och på så sätt kunna behandla plantorna innan ohyran hinner sprida sig för mycket. Pelargoner kan även angripas av rotlös. De syns som vit beläggning på krukans insida och i jorden kring rötterna. Man ser inte rotlöss som rör sig och upptäcker man angreppet i ett tidigt stadium syns endast några små vita prickar. Tyvärr är det svårt att bli av med rotlöss. De sprider sig mellan plantorna och med tiden blir de angripna pelargonerna svagare. Man kan ta toppsticklingar av pelargoner med rotlöss och sedan kasta moderplantan. Det är viktigt att sedan diska krukan och fatet, som den angripna plantan stått i, och även torka av där krukan stått. Jag brukar ställa in mina lerkrukor och fat i ugnen och låta dem stå en stund i 100-150°C, för att försäkra mig om att det inte finns några levande rotlöss eller eventuella ägg kvar. Andra odlare väljer att lägga krukor och fat i frysen. Tyvärr hade ovanligt många av mina pelargoner drabbats av rotlöss i sommar, trots att jag kontrollerade alla mina plantor riktigt noga i våras när jag planterade om dem. Jag har dessutom bara köpt ett fåtal nya pelargoner i år och de har inte stått i närheten av de smittade plantorna. Förhoppningsvis rotar sig de flesta sticklingarna, som jag tog på de drabbade moderplantorna, så att jag får behålla de olika sorterna i min samling. Jag behöver i och för sig minska ner på antalet pelargoner, men det är aldrig roligt när de måste kastas.
Det finns flera sätt att behandla pelargoner, som angripits av ohyra, bland annat med så kallade nyttodjur. Läs om det här på min blogg.

P. ardens är omtyckt av många, men inte helt lätt att få tag i.
Den har inte så stora blommor,
men de har en väldigt intensiv och vacker färg.




















Tyvärr har jag varken kunnat eller orkat att sälja sticklingar i den utsträckning som jag planerat och därför har det varit väldigt trångt i hyllorna på balkongen och i fönsterkarmarna i lägenheten. Nu är det lite mer plats eftersom jag fick slänga en del pelargoner, som drabbats av ohyra.
Jag hoppas verkligen att jag kan känna glädje över min odling, när jag förhoppningsvis får tillbaka lite ork och hälsa, även om det inte blir samma känsla som jag kände den juninatt då jag skickade iväg min beställning och befann mig i ett mindre lyckorus. Att sysselsätta sig med trädgårdsarbete och odling är bevisat bra för själen och pelargonerna har verkligen gett mig många härliga stunder, inte minst under våren då jag mådde som sämst psykiskt. När jag inte kunde sova gick jag ibland upp ur sängen på nätterna och planterade om pelargoner. Det verkade både lugnande och gjorde att hjärnan fick vila från de jobbigaste tankarna en stund. Många pelargoner är oftast som vackrast framåt höstkanten och en del blommar även vintertid, om än mer sparsamt ute på min inglasade balkong, där jag har en fläkt som håller temperaturen på en lagom nivå när den sjunker utomhus. Jag hoppas på mycket pelargonglädje under hösten och att jag ska kunna ta igen en del av de blommande upplevelserna, som jag gått miste av under våren och sommaren.

Fingerpelargonen Bäckagårds Mia har jag själv tagit fram.
På bilden har plantans första blomma slagit ut.
Det finns bara ett fåtal fingerpelargoner och innan min pelargon
visade sin första blomma hade jag inte sett någon vitblommande
fingerpelargon.