Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

23 aug. 2019

Västerbottenpaj till kräftorna eller till en somrig lunchtallrik


















Vid den här tiden på sensommaren äter vi som mest kräftor i Sverige. Det har funnits olika regler för kräftfiske, som kommit och gått under lång tid tillbaka. För inte så många år sedan fick man snällt invänta kräftpremiären innan man kunde avnjuta de goda skaldjuren. Kräftpremiären var den dag på året då man tidigast fick fiska och sälja kräftor. Reglerna för kräftfiske kom till då man var rädd att man skulle fiska för mycket kräftor så att dessa svenska skaldjur skulle utrotas. För så länge sedan som 1878 infördes ett förbud mot att fiska kräftor i Hjälmaren mellan den 1 november och den 7 augusti. Det låg till grund till att kräftpremiären bestämdes till den 8:e augusti. Idag finns det inte längre något allmänt förbud mot att fiska kräftor i våra sjöar i Sverige, men i några sjöar finns det fortfarande kvar förbud, men de gäller bara under vissa tider under året. Idag har vi därför inget specifikt datum för den svenska kräftpremiären och vi kan njuta av de goda skaldjuren året om.
Den så kallade fiskeriförordningen avskaffades den 1 januari 1994. Sedan den 10 februari 2014 måste den som ska fiska kräftor ha ett särskilt tillstånd och vara yrkesfiskare, eller vara fiskerättsinnehavare med eget vatten. Det finns dock undantag "I Vättern får allmänheten fiska kräftor utan särskilt tillstånd under ett antal helger, från och med den andra fredagen i augusti till och med den andra söndagen i september". Vid årsskiftet kommer det nya regler för kräftfiske, men för de som vill äta utländska kräftor brukar de finnas att köpa frysta under hela året. Havskräftor fiskas året om, men priset på dessa skaldjur varierar under året till följd av tillgång och efterfråga.
Jag tycker mycket om skaldjur och havskräftor är min stora favorit. Jag äter dem oftast tillsammans med rostat bröd och några olika sorters ostar, men funderade på att byta ut brödet till en bit ostpaj. Jag har alltid tyckt om att laga mat, men västerbottenpaj har jag aldrig gjort tidigare. För några veckor sedan inföll lusten och orken samtidigt och jag fick äntligen tillagat en ostpaj, efter ett recept som jag fått av min syster. Den blev väldigt lyckad och smakade bra tillsammans med några havskräftor, färska grönsaker m.m. Jag kan verkligen rekommendera västerbottenpajen till skaldjur, på en buffé, eller till en förrätts- eller lunchtallrik, med några olika tillbehör. Pajen går utmärkt att frysa och smakar ändå ok. Jag äter den lika gärna kylskåpskall som ljummen, lite beroende på vad man serverar till. Till dig som sällan lagar mat och känner dig osäker i köket vill jag rekommendera att tillaga denna paj. Den är väldigt enkel och går fort att göra innan den ska in i ugnen. Fallgroparna är få och följer man receptet ska ingenting gå fel och du kommer att imponera på dina gäster. Jag använde vispgrädde istället för mellangrädde, som det står i receptet nedan, och det gjorde pajen ännu lite godare.

 










 





Under årets varmaste sommardagar har jag knappt känt mig hungrig och än mindre sugen på varm mat. En tallrik fil med flingor, jordgubbar eller en bit vattenmelon tillsammans med några skivor lufttorkad skinka är sådan mat som jag då kan bli sugen på. Tyvärr är den maten inte så lämplig för mig, då mina njurar inte fungerar och jag helt saknar urinproduktion. Därför har jag strikta vätskerestriktioner och att bara få dricka 5 dl/dygn, vätskan i maten inräknad, är jobbigt även om det inte är en stekhet sommardag. Dessutom måste jag se upp med födoämnen som innehåller mycket salt, kalium och fosfat. Det känns extra jobbigt den här tiden på året då det finns så mycket god frukt och bär, men som tyvärr ofta innehåller både mycket vätska och kalium. Jordgubbar är ett sådant exempel, som jag bör undvika i större mängder, men ett par goa gubbar unnar jag mig då och då trots allt. Det är lite som för de personer som vill gå ner i vikt, man kan äta det mesta men i små mängder.
Vid ett par tillfällen har jag tagit upp en bit paj ur frysen och tinat och ätit tillsammans med några olika charkvaror som lufttorkad skinka, salami, rostbiff, griljerad skinka och kallrökt lax. Såhär års finns det extra mycket frukt och grönsaker, som är gott att äta till och som dessutom får hela upplägget på tallriken att se extra gott ut. Jag tog lite av varje av det jag hade hemma som gurka, små tomater, melon, majs och några vackra blad av blodskräppa, som jag odlar i en kruka på balkongen. Blodskräppan, eller Ängssyra som den också kallas, kan odlas inomhus under hela året under växtbelysning.
Passa på att njuta av sensommaren innan hösten tar vid, men även när augusti månad är över finns det fortfarande mycket färsk svensk frukt och grönsaker att avnjuta.

Recept västerbottenpaj
6-8 bitar
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
½ tsk salt
125 g smör
1 ägg
Fyllning:
3 ägg
300 g riven västerbottenost
2,5 dl mellangrädde
1 dl mjölk
salt (½-1 tsk)
vitpeppar

Gör såhär:
1. Blanda vetemjöl, salt och smör, finfördela.
2. Tillsätt ägget och blanda snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform som är 24 centimeter i diameter.
3. Låt vila i kylen cirka en halvtimme.
4. Nagga degbotten med en gaffel och förgrädda pajskalet i 200°C i 10–15 minuter.
5. Vispa ihop ägg, mjölk och grädde, tillsätt sedan den rivna osten. Smaksätt med salt och peppar.
6. Häll fyllningen i pajskalet och grädda 25–30 minuter i nedre delen av ugnen. Pajen är klar när fyllningen har “stannat” och pajen har fått fin färg.
7. Garnera med kryddgrönt, till exempel dill eller färsk oregano eller timjan.
8. Servera pajen ljummen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar