När jag vann mitt balkongpris förra året fick jag frågan flera gånger vad jag skulle använda mina prispengar till. Svaret blev en laptop, som jag tänker ha på dialysen. Nu nästan ett år senare har jag äntligen kommit till skott att köpa en bärbar dator. Det ska min kompis Harry ha stort tack för. Han ringde för någon månad sedan och sa att han hittat en bra, liten och billig dator som skulle passa mig. Efter lite betänketid bestämde jag mig och nu är den min. Eftersom jag tillbringar 15 timmar i veckan kopplad till en dialysmaskin blir jag rätt trött och uttråkad. Med en laptop hoppas jag kunna fördriva lite av tiden med att se på film, blogga och knyta en och annan ny kontakt på Facebook och vem vet, jag kanske fastnar i chatträsket igen. Det bar ju frukt för många år sedan. Hade jag inte chattat hade jag kanske inte haft någon laptop idag. Harry var en av de första jag lärde känna via internet och vi är vänner fortfarande. Jag bidrog faktiskt till att han hittade sin stora kärlek, men det är en helt annan historia. Nu väntar jag bara på att sjukhuset ska få ordning på sin uppkoppling, så jag kan surfa under behandlingen. Uppkopplingen fungerar inte just nu, så jag får nöja mig med att slötitta på film under blodreningen. Vill du komma och hälsa på mig på dialysen och råkar vara sjukhusrädd, kan du så småningom hälsa på mig via webkameran. Jag lovar att det då är helt fritt från läskig lukt och blod. Då kan jag göra en liten guidad tur från sängen och visa runt på salen och förklara vad jag gör på mitt halvtidsjobb. Det är fruktansvärt dåligt betalt om man mäter arbetet i pengar, men jag får leva ett längre liv. Tycker du ändå att det verkar äckligt att göra ett besök är det bara att stänga ner bilden. Välkommen till datorvärldens alla möjligheter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar