I lördags väckte klockan mig redan klockan fem på morgonen. Termometern visade bara på + 13° och när jag gick ut till bilen kändes det nästan som hösten kommit. En och en halv timma senare blev jag upphämtad vid Vallås centrum i Halmstad. I minibussen fanns då redan sju glada pelargonvänner, från Varberg, Falkenberg och Göteborg.
Vi pratade som vanligt en hel del och kanske var det därför som vi körde förbi och missade den första tilltänkta rastplatsen. Tur var kanske det, för där vi senare stannade kunde vi äta medhavd frukost med vacker utsikt över sjön Innaren, som ligger strax utanför Växjö. Konstigt nog smakar det alltid godast när man fikar utomhus och mina tunnbrödsrullar med salami och mjukost var inget undantag.
Åter i bussen somnade jag till och när jag slog upp ögonen var vi nästan framme i Oskarshamn. Iren, som känner till staden, var en bra guide och vi hittade snart fram till vår slutstation Badholmen. Vi fick en parkeringsplats inte långt från ingången och det var jag glad över, så att jag slapp gå för många steg i onödan.
Vi hade lyckats pricka in tiden nästan exakt. Efter några minuters väntan, ute på gångbron, slog klockan elva och portarna öppnades till Pelargonsällskapets stora firande av föreningens 15-årsjubileum.
Karin, Irene, Anita, Anna, Birgitta, Maggan och Lena småpratar i väntan på att portarna ska öppnas.
En kvinna stod och försökte dirigera oss mot den lilla scenen, så fort vi betalat inträdet vid kassan, men vi var som små barn och gjorde tvärtom. Hon ville att vi skulle gå till vänster, men vi gick till höger. Blickarna drogs till alla tält och bord med pelargoner. Så många blommande pelargoner har jag aldrig sett på en och samma gång. En snabb titt och sedan hördes en välkänd röst i högtalaren. Det var dags att ta plats framme vid scenen.
Lasse Anrell, känd journalist, författare och krönikör på bland annat tidningen Aftonbladet, men även pelargonälskare, hälsade oss hjärtligt välkomna. Han kåserade över en del små händelser i hans liv och berättade om när han skrivit om ett hockeylag, som sedan fick många supportrar att ilskna till. Vid ett senare tillfälle då han besökte en av lagets matcher, fick han se en stor muskulös kille bland publiken. Plötsligt vänder sig den store muskelknutten om och Lasse får se att det på killens väst står Hells Angels. Efter en stund banar killen väg mot Lasse med långa kliv och stannar till och frågar: Är det du som är Lasse Anrell? Lasse känner ett visst obehag, harklar sig och säger att det kan han inte neka till. Då vill jag ställa en fråga till dig säger den nu något skrämmande mannen. Hur vinterförvarar jag mina pelargoner på bästa sätt?
Vidare på programmet stod prisutdelningen i dagens pelargontävling. En domare hade kommit ända från England för att bedöma de inlämnade bidragen, som odlats och skötts om enligt konstens alla regler. Vinnaren, som tog hem priset "Best in show" (nej, det är inte kattävling) gick till Karin Lundh Hansen och hennes jättefina stjärnpelargon Antonnia Scammell. Stort grattis Karin!
I det större tältet kunde man beundra alla tävlingsbidrag. Tyvärr var det inte så många pelargoner i varje klass, som var anmälda. Kanske var medlemmarna för fega för att våga skicka in sina bidrag, men förhoppningsvis blir det ändring på det till nästa gång.
Min favorit bland tävlingsbidragen var denna lilla miniatyrpelargon, vid namn Tiner Tinky, inlämnad av Karin Lundh Hansen. Hon hade med flera pelargoner i tävlingen, även av hennes egna framodlade sorter, och de flesta placerade sig på prispallen.
En annan mycket vacker pelargon i tävlingen var P. praemorsum ssp. speciosum, som var inlämnad av Anna Eklund. Blomman var nästan 3 cm stor och beundrades av många.
Vädret var verkligen härligt med sol och värme och passade bra för ett jubileum. Att sedan platsen för tillställningen låg så vackert, med vatten runtomkring, gjorde sitt till. När vi passade på att äta en god middag i restaurangen kom ett regnmoln in över Badholmen, men när vi var mätta och nöjda sken solen igen.
Det var svårt att titta sig mätt på alla pelargoner. Eftersom jag redan har fullt med plantor hemma på balkongen fick jag hålla igen på handlandet, även om det fanns många sorter jag gärna ville ha.
Det var många som ville handla och titta i tältet där Karin Lundh Hansen hade sina pelargoner och det var inte konstigt med tanke på alla priser hon tog hem. Sedan är det känt i pelargonkretsar att Karin själv har tagit fram många egna vackra sorter. Jag hörde henne säga att det kommer nya ännu finare sorter nästa år, vilket låter spännande.
Under eftermiddagen höll Peter Englander, känd bl.a. från tvprogrammet Trädgårdstoppen, ett föredrag och pratade om "Apotekarns trädgård".
Jag har tittat på Johns växtservice på nätet flera gånger, men tyvärr har han inte försäljning via internet. I lördags fanns John på plats och hade mängder med pelargoner med sig, stora som små. Jag fick komma bakom borden och titta i lådan med miniatyrer och efter en del beslutsvånda valde jag ut tre fina sticklingar av miniatyrerna Pink Ice, Pauline och Candy.
Det var inte bara pelargoner som fanns till salu under lördagen. Där fanns även hoyor, saint paulior, diverse perenner och hantverk. Några olika föreningar hade också tagit plats på Badholmen och medlemmar i den lokala föreningen Pelargon Oscar gick runt och sålde lotter. Jag köpte en liter kantareller av en dam, som varit ute i skogen dagen innan och gjort jobbet år mig med att plocka dem. De smakade gott på pastan, som jag åt till middag dagen därpå.
Pelargoner, pelargoner och åter pelargoner var man än tittade. Man hade till och med utnyttjat en gammal gisten båt till pelargonutställningen.
Stefan Lövgren hade eget tält, där han bl.a. sålde pelargoner, som han själv odlat fram. Jag föll för Steffens Lina och köpte denna lilla, rosa, skönhet med mig hem.
I ett annat tält fanns en utställning med pelargoner, där alla fick vara med och lägga en röst på sin egen favorit. Där fanns många fina pelargoner, så valet var inte enkelt. Vilken pelargon som fick flest röster vet jag faktiskt inte i skrivande stund.
På eftermiddagen tog Mats Asplund, från Pelargonfönstret, plats på scenen tillsammans med mängder av pelargoner. Hans föredrag "Passion för Pelargon" höll på i över en timma och han berättade mycket intressant om olika pelargonsorter och deras historia. Vid det här laget började jag bli ordentligt trött och det var jobbigt att sitta still i den stekheta solen. Jag valde istället att sätta mig en stund i skuggan och vila.
När jag vankade fram och tillbaka framför Johns växtservice, i väntan på att det skulle bli dags för hemfärd, funderade jag över ytterligare två små miniatyrer, som jag tidigare valt bort. Nä, jag har tillräckligt med pelargoner hemma och ska inte ha fler försökte jag intala mig själv. Stunden senare kom jag på en bra anledning till att få köpa med dem hem. Jag röker inte, festar inte, lägger inte dyra pengar på kläder och resor, självklart skulle jag få lov att köpa Snow baby och Red Ice. Jag skulle bara ångra mig senare och bli besviken om jag inte köpte dem.
Med mina sex inköpta pelargoner och en ask kantareller lämnade jag Badholmen, trött och med värkande fötter och ben, men det var det värt. Jag var inte den som handlat mest, insåg jag när vi lastat in alla våra kassar i bagaget. Innan vi lämnade Oskarshamn passade vi på att köpa varsin svalkande glass, på en båt, som låg strax intill. Efter att jag intagit ett par värktabletter och satt mig till rätta längst bak i bussen tog det inte lång tid innan jag somnade. Väl hemma möttes jag av regn och åska och insåg att vi haft en väldig tur med vädret. Innan jag gick och la mig planterade jag om mina små nykomlingar och placerade dem i min nya fina hylla.
Jag vill rikta ett tack till resesällskapet, men framför allt till alla er som hjälpt till att planera och genomföra denna trevliga jubileumsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar