På jakt efter våren

Små tusenskönor blommar redan i gräsmattorna omkring
hyreshusen där jag bor.

Årets första vårtecken ger mig alltid små glädjerus. Märkligt nog ger årets första snödroppe, krokus, humla och fjäril, för att bara nämna några vårtecken, samma härliga känsla i kroppen varje år och har gjort så i större delen av mitt liv. Jag förundras över att jag tycker att det är lika fantastiskt varje år. Jag vet ju om att livet i naturen går i cykler och att växterna väcks till liv varje vår efter att ha sett näst intill döda ut under vinterhalvåret. Likadant är det med många av våra vilda djur. En del av dem går i ide under vintern, småkryp lever under snötäcket eller under marken och en del fåglar flyttar till varmare breddgrader när det blir för kallt för dem här i Sverige. Det finns mycket vackert i naturen även på sommaren, men märkligt nog finns det nästan inget under sommaren som kan mäta sig med upplevelserna av årets första vårtecken. Det skulle väl i så fall vara om man får syn på nykläckta fågelungar, nyfödda ekorrar, rådjurskid eller rävungar, men det är inget som jag hittills fått se utanför hyreshuset, trots att jag bott där sedan 1992.

De första blommorna på de japanska körsbärsträden, som är åtta till antalet
och står utanför den delen av sjukhuset i Halmstad som bl.a.
inrymmer dialysmottagningen, började slå ut redan för flera veckor sedan.

Ett par vackert gula krokusar lyser upp i rabatten,
även de utanför dialysentrén.

I år har de första tecknen på att våren är på väg dykt upp ovanligt tidigt, i alla fall i södra delarna av landet. Det har bara varit ett fåtal dagar under vintern då termometern visat på minusgrader. Om det hade varit kallare hade vi troligtvis haft en hel del snö, med tanke på all nederbörd som fallit i form av regn.
Jag tror aldrig jag upplevt att växtligheten vaknat till liv så tidigt som i år. När jag var liten var det snö varje vinter, i alla fall mer eller mindre, om inte minnet sviker mig helt. Jag byggde snögubbar, snöhyddor och gjorde ljuslyktor av snöbollar och jag åkte pulka och skidor. Vissa år spolade kommunen vatten på en större gräsplan i närheten av mitt hem och där åkte jag skridskor efter skolan. Jag tycker att det är jättetråkigt att barn idag bara fått uppleva vintrar med väldigt lite snö de senaste åren. Personligen är jag inte någon stor älskare av snö. Visst är det vackert när den ligger som ett vitt täcke i naturen, men oftast smälter snön bort efter någon dag här nere i sydsverige och istället blir det en grå sörja, som i värsta fall fryser och gör det glashalt på vägar och gångbanor bland annat. Det är då jag ogillar snön som allra mest.
Ett ämne som diskuteras allt oftare på nyheterna är klimathotet och frågan är om de mildra vintrarna är något som vi kommer att få vänja oss vid framöver. Personligen tycker jag att det är en oroande utveckling.

Mängder med snödroppar utanför grannhuset.

Bilden på minipåskliljorna, som växer i rabatten utanför vårt hyreshus,
tog jag för en vecka sedan. De blommar tidigt
trots att rabatten ligger på skuggsidan.

För flera veckor sedan fick jag se att det var blommor som börjat slå ut på de japanska körsbärsträden utanför dialysentrén. De var bara några enstaka, som det brukar vara tidigt på våren, men nu har allt fler blommor slagit ut även om träden inte står i full blom, som de gör längre fram på säsongen.
Förra veckan fick jag se att det redan var många tusenskönor i gräsmattan, som blommade vid infarten till en av parkeringsplatserna där jag bor. Dagen därpå körde jag ut med min handikappskoter för att leta vårtecken runtomkring grannhusen. Jag behövde inte köra långt innan jag fick se olika sorters krokus i olika färger, snödroppar, vintergäck och en och annan snöklocka.
Utanför huset som jag bor i har primulan, som jag grävde ner i rabatten förra våren, blommat mer eller mindre hela vintern. Jag har ytterligare en planta som jag köpte efter nyår och hade på soffbordet och den satte jag ner i rabatten härom dagen. På så vis får jag förhoppningsvis njuta av den i många år framöver.
I flera år har jag köpt vårlökar riktigt billigt när butikerna har haft slutrea. Då det knappt varit någon tjäle har det gått att gräva ner lökarna sent på säsongen. Efter påsken förra året var det många i grannhusen som slängde krukor med minipåskliljor, på platsen avsedd för trädgårdsavfall. Jag tog tillvara lökarna och satte ner dem i rabatten utanför huset och min granne hjälpte mig att gräva ner en del av dem i den lilla grässlänten, intill där vi matar fåglar och ekorrar. Nu har bland annat bladen från olika sorters påskliljor, tulpaner och pärlhyacinter kommit upp långt ur jorden. Några minipåskliljor, Tête-a-tête, blommar redan trots att rabatten ligger på skuggsidan.
Efter nyår sålde ÖoB ut sina kvarvarande blomsterlökar för 5 kr/påsen. Jag köpte 8 påsar med olika sorters blomsterlökar, de flesta vårblommande. Scillan och Påskliljorna ska förhoppningsvis blomma i grässlänten framöver och sedan har resterande lökar gul Allium, Klotlök, Sparaxis och Bergslilja hamnat i rabatten. En sort, Triteleia, som blir lite högre, satte jag mellan buskarna, som fortfarande är ganska små. Grannen grävde ner mina två plantor med Julrosor, som jag köpte till advent och planterade tillsammans i en större lerkruka. Sorten som jag köpte har vita blommor men inga blad och passar bättre att ha inomhus, i alla fall under några veckor.

Utanför hyreshusen hemomkring har krokusen kommit upp lite här och där
och en del av blommorna har till och med hunnit slå ut.

Några få vintergäck fick jag bland annat se när jag tog en tur
med handikappskotern runtomkring grannhusen.

Man kan kanske undra varför jag planterar lökar och plantor i rabatter som tillhör HFAB, vår hyresvärd. På min balkong är det fullt med pelargoner året om så där får jag inte längre plats med krukor med vårlökar. Dessutom är rabatterna utanför huset så väldigt tråkiga. Som den stora blomsterälskare jag är lägger jag gärna lite pengar och tid till att förgylla utemiljön. Jag har inte köpt några dyra plantor. En del växter har jag fått, några har jag först haft inomhus och så har jag, som jag skrev tidigare, köpt lökar på utförsäljning och hittat en del bland trädgårdsavfallet. Jag njuter av att få följa växterna utanför huset och grannarna och folk som går förbi brukar komma med positiva kommentarer när de ser att jag påtar i rabatterna och när allt så småningom blommar. I år är jag mer förväntansfull än tidigare då jag satt så många nya lökar och även ett par nya perenner. Ett par av mina grannar har ibland rensat ogräs och tagit bort en massa löv, som brukar samlas i rabatten, främst från de två stora ekarna som når ända upp till taket på vårt fyravåningshus. Jag tog bort lite löv häromdagen för att leta efter min lilla blåsippa. Jag ska fråga grannen om vi kan hjälpas åt att ta bort lite mer löv så att växterna där under kommer upp i ljuset och inte gulnar helt under det tjocka, kompakta lövtäcket, som de gjort tidigare år. Till min glädje var min blåsippa fortfarande vid liv, trots att den nästan dog för två år sedan då trädgårdsarbetarna körde med en lövblås i rabatterna. De blåste sönder en del av mina växter och tyvärr klarade tre av mina primulor inte det märkliga tilltaget. Jag har aldrig varit med om att man kör med en lövblås i rabatter, men det är klart enklare och går fortare än att använda en kratta och sina egna händer för att få bort löven.
Nu hoppas jag verkligen att det inte blir något stort väderomslag framöver med riktig vinterkyla och snö så att vårblommorna som kommit upp blir frostskadade. Det skulle förta mycket av vårglädjen.

Min primula, som jag grävde ner förra våren, har blommat hela vintern.

Penséer, både små- och storblommiga, har funnits till försäljning
sedan flera veckor tillbaka.

Inomhus har jag sått frön från 8 olika pelargonarter, så kallade vilda pelargoner. Att pyssla med frösådd såhär tidigt på året är riktigt roligt och spännande, men det krävs att man har sådden under växtbelysning om inte groddarna ska växa iväg på höjden och bli klena. Några av mina över 200 pelargoner på balkongen har fått ny gjord, men jag får ta det försiktigt och bara plantera om några i taget, då min hand inte är helt läkt efter operationen i december. Förra helgen var det årets första träff med Svenska Pelargonsällskapets hallandsgrupp i Falkenberg. Det är också lite av ett vårtecken och självklart kom jag hem med ett par små sticklingar, från några pelargoner som klipptes ner under träffen. Jag brukar plantera om mina pelargoner och sedan väntar jag ett par veckor innan jag klipper ner dem. Då passar jag såklart på att sätta sticklingar i små krukor med jord. Även om jag inte mår särskilt bra psykiskt och är sjukligt trött piggar det upp för stunden att pyssla med min odling. Det gäller bara att orka ta sig i kragen och sätta igång.
Har man inte några egna växter att ta sticklingar av finns det redan ett flertal olika sorters sticklingar att köpa i blomster- och trädgårdsbutiker. De har även mängder med vårlökar i små krukor, som man kan ha inomhus. På så vis kan man få njuta av en riktigt tidig vår inne i lägenheten genom att till exempel ha en skål med krokus, scilla och pärlhyacinter på bordet. När de är överblommade kan man plantera ut dem i rabatten och har man själv ingen rabatt kan man ju ge bort dem till någon vän med trädgård, som säkert blir glad av lite fler vårblommor till kommande år.

Vackra engelska pelargoner.

Primulor ger mig verkligen vårkänslor, även om de numera
finns att köpa så tidigt som vid nyår.

Nu har det även kommit några vackra inomhusväxter i handeln, som även de sprider vårkänslor. Jag som är lite av en pelargonnörd tycker såklart om den engelsk pelargonen, som finns i ett flertal olika färger och de olika vivorna. Den vanligaste är den som i dagligt tal kallas bara för Pimula. Den heter egentligen Jordviva, Primula vulgaris. Tyvärr håller den bara någon vecka inomhus, men som jag nämnt ovan går den utmärkt att plantera ut när tjälen gått ur jorden. Sedan finns även Syrenviva, Primula malacoides, och Fönsterviva, Primula obconica, som båda är större till storleken och som i Sverige främst används som krukväxter. Penséer, både små- och storblommiga, har redan funnits i handeln sedan flera veckor tillbaka och häromdagen såg jag den söta Tusenskönan, som har cerisefärgade blommor med gul mitt. Dessa två vårblommor trivs bäst utomhus, men jag brukar köpa en planta som jag planterar i en stor kopp och har på soffbordet. Efter någon vecka sätter jag ut dem på balkongen eller gräver ner dem i rabatten.

Pärlhyacinterna viker sig gärna åt sidorna när de växer på höjden.

Därför sätter jag dem i en glascylinder.

Det finns många fina trädgrenar som man kan ta in och sätta i en vas såhär års, Magnolia, Forsythia, Sälg och grenar från äppel- och körsbärsträd, för att nämna några. Ibland kan man hitta vackra grenar när kommunen har beskurit buskar och träd på våren. Har man ingen egen trädgård kan man alltid fråga någon bekant som har en, om man kan få några grenar. De brukar även finnas att köpa i blomsterbutiker och på torghandeln.
I helgen som var hörde jag på tv att den metrologiska våren redan kommit till södra Sverige. Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och över 0,0° men under 10,0 plusgrader. Om dygnsmedeltemperaturen är över 0,0°C men under 10,0 plusgrader kallas detta för ett dygn med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vår.
När jag klev ur taxin, när jag kom till dialysen igår middag, sken solen och i rabatten utanför entrén fick jag se årets första scilla. Nu längtar jag efter att få se den första tussilagon, vitsippan och fjärilen. Vissa dagar när solen varit framme har det låtit som om fåglarna också fått vårkänslor. De har kvittrat och underhållit mig med vacker sång när jag fyllt på maten på deras restaurang. På buskarna utanför huset blir musöronen allt större för var dag som går. Den tidiga våren bjuder oss redan på mycket vackert att njuta av och mycket mer har vi att vänta framöver. Välkommen härlig vår!

Enkelt men vackert med en Tusensköna
planterad i en tekopp.