I förra veckan inföll fettisdagen och för längre sedan var det främst då som man åt semlor eller fastlagsbullar och fettisdagsbullar, som de också kallas. Jag känner att jag är lite sent ute med mitt recept och inlägg om semlor, men nu för tiden blir ju semmelsäsongen allt längre för varje år som går, så det känns rätt ok att skriva om semlor nu trots allt, veckan efter fettisdagen. I höstas såg jag en annons om semmelpremiär redan i början av december. Jag tycker att det är alldeles för tidigt att sälja dessa bakverk redan under adventstid. Det förtar lite av festligheten med semlan, när den finns i handeln under så lång tid. Med tiden kan vi kanske köpa de populära, klassiska bakverken ungefär samtidigt som de första lussekatterna finns i butikerna.
Vi äter hela 40 miljoner semlor under en säsong i Sverige och på själva fettisdagen åt vi 6 miljoner semlor, vilket innebar 132 ton mandelmassa och 211 ton grädde, men det är inte bara här det äts semlor. Bullen äts i hela Skandinavien, Finland och Baltikum, men då oftast med sylt istället för mandelmassa och ibland med vaniljkräm. Ordet semla kommer av det latinska ordet för vetemjöl, simila, och var från början en benämning för själva vetebullen utan fyllning.
Jag själv brukar inte äta så många semlor och när det väl blir av vill jag ha den klassiska, svenska varianten bestående av en slät vetebulle, smaksatt med kardemumma och fylld med vispad grädde och mandelmassa och siktat florsocker på locket. Mums! För några år sedan provsmakade jag för första gången en hetvägg. Jag blev glatt överraskad över att det kunde vara gott med en semla som badade i varm mjölk.Nu finns det ett flertal moderniserade varianter av den klassiska, svenska semlan, som istället bakas av wiener- eller karlsbaderdeg. Bullen förekommer numera även med olika smaksättningar och med andra fyllningar. Semmelwrap kom för några år sedan och andra varianter är bl.a. semmelburgare, semmelrulltårta och semmelpizza. I år har även politiken blandat sig i bulltraditionen genom att flera partier presenterat sin egen variant av semlan, vilket jag inte riktigt förstår anledningen till. Det senaste och mest udda är väl ändå semmelchips. Det var Estrella som kom på idén, men några chips har inte kommit ut i butikerna. Istället tävlades ett mindre antal små chipspåsar ut på Facebook tidigare i år.
För flera år sedan fick jag se små minisemlor i en veckotidning. De var verkligen små och var gjorda av marsipan och istället för grädde var de fyllda med smaksatt, vit chokladtryffel. I receptet stod inte hur stora de skulle vara utan bara hur många de skulle bli. Jag gillar det mesta som är litet, Det kanske beror på att jag själv inte är så stor till växten. Jag var 53 cm lång när jag föddes och sedan växte jag exakt 1 meter. Att jag inte blev så storväxt beror främst på att jag blev njursjuk när jag bara var 10 år. Nu närmar jag mig 50 år och har tyvärr redan börjat krympa ihop på längden. Åter till marsipansemlorna, som jag såklart inte kunde låta bli att testa att göra och provsmaka. Jag gjorde semlorna cirka 2 cm höga och de blev väldigt goda, små munsbitar. Så små att jag tänker att den som vill hålla igen på kaloriintaget till och med kan unna sig en hel semla utan att få ångest efteråt. Det kan väl på sin höjd krävas en väldigt kort promenad för att den inte ska sätta sig på magen.
Recept marsipansemlor
25-30 st
250 g marsipan
½ dl vispgrädde
125 g vit choklad
3 msk punsch eller arrak
lite snabbkaffe utblandat i vatten (Jag använde kakao)
florsocker
Forma marsipanen till små bollar, ungefär 2 cm i diameter och tryck försiktigt till bollen så att den får formen likt en bulle. Färglägg övre delen av bullen genom att pensla den med "kaffevattnet". Låt torka och skär sedan av små lock. Koka upp grädden och lägg i den hackade chokladen och punschen. Rör om tills chokladen smält och låt svalna så att den stelnar något. Forma en liten strut av smörpapper och sätt en bit tape på utsidan så att den behåller formen. Använd en tyll när du spritsar. Fyll struten med tryffeln, spritsa på semlorna och lägg på locken. Avsluta med att pudra över florsocker.
Självklart kan man själv välja smaksättning på både marsipan och fyllning. Det är bara att testa och smaka.
Ät och njut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar