Vid den här tiden på året har växtligheten i naturen börjat förbereda sig inför vintern. De flesta blommorna har vissnat ner, träden har tappat sina blad och årets frukter och grönsaker är skördade. I stora delar av landet har troligtvis de flesta trädgårdsägarna höstgrävt sina land och krukor med växter är intagna för vinterförvaring. En del pelargonodlare tar sticklingar på sina plantor på hösten, men själv gör jag det på våren. Det känns långt tills dess och den härliga tiden då det är tid för vårsådden. För både barn och vuxna finns det trots allt något roligt att göra såhär på hösten. Plocka in några ekollon och låt dem gro på fönsterbrädan. Förra hösten provade jag själv att göra det för första gången. Jag tog först några gröna ekollon, men efter flera veckors väntan utan att de grott kastade jag dem i soporna. När jag googlade fick jag veta att jag skulle leta efter bruna ekollon, som redan hade fått en liten grodd. Tyvärr har det redan varit frost i stora delar av landet, men i södra delarna ska det troligtvis finnas ekollon som det fortfarande är liv i.
Utanför hyreshuset, som jag bor i, växer flera gamla ekar och under dem ligger det mängder med ekollon såhär års och när jag letade hittade jag fort några som hade 2-3 mm långa groddar. När jag kom in la jag dem i ett glas vatten och ställde det i fönsterkarmen i köket under växtbelysningen. Jag trodde groddarna skulle växa till sig ganska fort, med ordentligt med ljus och värme från elementet, men där hade jag fel. Det gick åtskilliga veckor innan jag plötsligt en dag fick se att det blivit ett par centimeter långa rötter på två av ekollonen. Jag började leta efter min ekollonvas, som jag fick för många år sedan. Jodå, den såldes faktisk som just ekollonvas och var designad så att ett ekollon kunde placeras i vasens öppning. Tyvärr hittade jag inte min vas, som är tillverkad på ett av de småländska glasbruken, om jag inte minns fel. Istället fick jag användning av ett loppisfynd, som jag hade stående i bokhyllan. Sedan hade jag ytterligare en passande liten vas, som kom till användning. Jag passade mina ekollon noga, så att de hela tiden hade vatten. Rötterna blev fler och längre, men för övrigt hände inte mycket, men så plötsligt en dag ett par veckor senare fick jag se att skalet på ett av ekollonen spruckit upp och en liten stjälk, med ett par blad, hade vuxit fram. Så småningom planterade jag ekollonen i små krukor med jord. De bildades fler nya blad och de fortsatte att växa. Tanken var att jag skulle sätta ut dem på balkongen i våras, men när det var dags att sätta fram julpyntet tröttnade jag på mina miniekar och de fick lämna plats åt en amaryllislök. Det var i alla fall roligt att ha provat på att driva fram en liten ek på fönsterbrädan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar