 |
| Julkalendrar till Ängla och Tindra. |
Ett av mina starkaste minnen från min barndoms jular på 70-talet är de julkalendrar som jag och min storasyster hade och som satt uppspikade på väggen vid matsalsbordet i köket. Kalendrarna till radion och tv:ns program hade vi tillsammans och vi turades om att öppna luckorna varannan dag. Så var det även med scouternas julkalender. Några veckor innan advent brukade det komma några scouter och ringa på dörren hemma hos oss och sålde deras julkalender. Den var alltid så vacker med gammaldags motiv med änglar, tomtar och vilda djur i snölandskap. Några år senare kom de första julkalendrarna med glitter och som även de hade söta bilder, men med väldigt små luckor. För en liten tjej, som jag var då, blev dessa glittrande kalendrar snabbt mina nya favoriter. När jag var barn gick jag i söndagsskola och där fick vi varsin kalender innan advent. Den varianten minns jag som ganska tråkig. Bakom luckorna dolde sig en berättelse om barn i ett fattigt land och hur de levde sin vardag. Om man ville kunde man lägga pengar i luckorna och efter jul klippte man av den nedre delen av julkalendern med pengarna, som man sedan lämnade till kyrkans speciella julinsamling. I ICA-butiken, där vi brukade handla, hade de lite jippo innan jul med bland annat chokladhjul och jag minns att man skulle gissa vikten på en stor gris, som låg i kyldisken. Senare hade de en stor tomte, som satt i en fåtölj inne i butiken och bakom väggen satt en man och pratade, som om han var tomten. ICA-butiken delade ut julkalendrar gratis till alla barn under flera år. Den skiljde sig från de andra genom att den hade en liten vers med rim på luckornas insida. Något år minns jag att vi även fick en kalender från glassbilen, trots att vi sällan handlade någon glass när den kom körande på vår gata.
På 70-talet fanns inga kalendrar med choklad bakom luckorna. Idag blir godiskalendrarna allt fler för vart år som går och det finns julkalendrar med bland annat smycken, leksaker och smink och priserna blir allt högre. I tonåren fick jag ett par år en kalender av min syster. Hon hade köpt små saker som hon slagit in, ett litet paket att öppna varje dag fram till julafton, och jag kan erkänna att jag ofta klämde och kände på dem i hopp om att kunna lista ut vad som fanns i paketen.
På senare år har butikerna sett sin chans att tjäna pengar även på oss vuxna, med julkalendrar med allt från sprit till fina chokladpraliner. Jag har köpt den senare varianten i butiken Triple Chocolate, som ligger på Brogatan i centrala Halmstad. De gör sina praliner och gräddbullar för hand i affären med naturliga smaksättningar och riktig sprit. Det är en mysig, liten butik med kristallkrona i taket och chokladbitarna ligger uppradade väl synliga på glashyllor. Det är något speciellt att komma innanför dörren och njuta av doften i den svala butiken och oftast brukar Chakib, den trevlige ägaren, bjuda på en smakbit. Det känns verkligen lyxigt. Jag har varit där på "chokladkväll" och fick då lära mig att göra både praliner och gräddbullar. Ett tips är att ge bort en "chokladkväll" i julklapp. Läs gärna och se härliga bilder från min kväll på Triple Chocolate här. Min syster var och hälsade på för någon vecka sedan och då fick hon och hennes sambo en chokladkalender, som jag köpt i butiken och veckan innan advent ska jag hämta en till mig själv, som jag förbeställt. Jag har även köpt en kalender med likörpraliner till mig själv, lite märkligt kan tyckas då jag aldrig dricker sprit annars, men kombinationen med choklad och sprit är riktigt god.
 |
| En söt liten kalender, som kom i ett kuvert från min syster häromdagen. |
I förgår kom ett litet kuvert med posten. Det var från min syster som skickat en jättesöt, liten julkalender med väldigt små luckor. Hon vet att jag gillar små och gulliga saker, som oftast är tänkta till bra mycket yngre personer än de i min ålder, men för mig spelar det ingen roll. Nästa år fyller jag 50 år, men jag lär nog aldrig bli för gammal för att ha julkalender till jul eller köpa små gulliga saker.
Tyvärr har mitt liv inte förgyllts med några egna barn, som jag kunnat skämma bort extra mycket speciellt vid jul, vilket till största delen beror på min kroniska njursjukdom som gjort att jag haft dialysbehandling i 30 år. Mina två älskade katter Tindra och Ängla har istället blivit som mina barn. Jag gör allt för att de ska ha det så bra som möjligt och skämmer gärna bort dem och därför brukar jag såklart köpa julkalender till dem. Tyvärr är både Ängla och Tindra två väldigt kräsna katter på flera sätt och det är bara ett fåtal sorters kattgodis som de gillar. I år har jag köpt två olika kalendrar till dem, en på RUSTA och en på ÖoB. Det blir spännande att se om det som gömmer sig bakom luckorna faller dem i smaken, vilket jag såklart hoppas. Äter de inte godiset finns det många grannkatter att ge det till istället. Ängla och Tindra lär ju knappast bry sig om att godiset som de får ligger i en julkalender och de förstår ju inte att det snart är jul, men jag tycker att det är kul att öppna luckorna och se deras reaktion på godiset. Förhoppningsvis leder det till extra mycket mys och gos, vilket vi ofta har mycket av oavsett veckodag eller årstid. Ger man mycket kärlek till sina katter får man mer kärlek tillbaka, vilket jag tror stämmer in på alla husdjur.
Det är fortfarande några dagar kvar innan det är dags att öppna lucka ett i kalendrarna, men igår när jag hade framme min egen adventskalender var jag riktigt sugen på att tjuvöppna första luckan, men så tänkte jag "Skärp dig! Du är inget barn längre". Jag la in kartongen i köksskåpet igen och letade upp en bit godis i istället.
Nedräkningen till 1:a advent har i alla fall börjat och den som väntar på något gott väntar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar