Vårblommorna vaknar från sin vintervila

Längre blir natten och mörkret regerar

över dagen och solens värme och ljus

Livet rinner ur både blad och blommor

en sista ridå och de faller och dör

Under mattan av löv vilar lökar och rötter
från gnistrande kyla och vinande vind
Medan vintern drar fram väntar växterna tåligt
på våren som troget dem väcker till liv
Så misströsta inte över det som är visset
det kommer en tid när det grönskar igen

Dessa rader skrev jag en vinterdag för några år sedan. Troligtvis var det en gråmulen och kall dag då våren kändes långt borta, tvärtemot hur dagen var i lördags. En helt underbar dag då solen sken från en klarblå himmel över Halmstad och hade man funnit en plats utomhus att slå sig ner på, med skydd för vinden, hade man fått en skön stund i solen. På min inglasade balkong kändes det nästan som en sommardag och min katt Tindra intog sin favoritplats i klösträdet och låg och slumrade där i flera timmar. Solens strålar gör dagen lättare och lyfter tunga tankar, speciellt nu när jag inte mår så bra psykiskt och blommor och växter, både vilda och odlade, är en god terapi. Det är härligt att titta ut på balkongen, där de flesta av pelargonerna nu är omplanterade i ny jord och alla vissna blad är bortrensade. På en och annan planta har några färgglada blommor slagit ut och på ett par pelargoner, som tillhör gruppen primärhybrider, fick jag i helgen se små, små knoppar. Så småningom ska pelargonerna klippas ner, men det får vänta ett tag, tills att de kommit i gång och växa i sin nya jord. Samtidigt som jag klipper ner plantorna tar jag tillvara sticklingar. Än så länge är det för kallt för att rota sticklingar på balkongen och inomhus är det fullt i fönsterkarmarna i både sovrummet och nu även i köket. Tyvärr mådde jag för dåligt för att orka att vara med när Svenska pelargonsällskapet i Halland hade årets första träff i Falkenberg, vilket kändes väldigt tråkigt då vi alltid har väldigt trevligt när vi ses och oftast kommer man hem med några nya sticklingar. Trots att jag inte var med på nybörjarträffen, blev jag inte utan sticklingar. När jag några dagar senare var hemma på permission, under några få timmar, överraskades jag av ett paket, som kom med posten. Det var tur att jag var hemma när brevbäraren knackade på och lämnade över paketet, för däri låg ett tiotal orotade pelargonsticklingar, väl inpackade och var och en med namn. Jag blev såklart väldigt glad över att mina goa pelargonvänner lagt ner tid åt att packa sticklingar och sedan skicka dem till mig med ett gulligt kort, med en uppmuntrande hälsning. Stort tack för omtanken, den värmde verkligen. Sticklingarna blev planterade lite i all hast, men har i efterhand satts om i små krukor och jag har nu även hängt upp ett lysrör i köksfönstret, för att ge sticklingarna några extra timmar med ljus. Där står nu även några olika sorters frösådda pelargoner av vilda arter, som jag beställt hos Wexthuset. Jag hade turen att vinna två gånger i deras adventskalender innan jul, så fröna blev nästan gratis. Nu börjar den spännande väntan på när och om de ska gro.


















Även utomhus har de första vårblommorna vaknat ur sin vintervila och redan för några veckor sedan såg jag bland annat vintergäck, snödroppar och krokus, som blommade. Idag fick jag se att mina små minipåskliljor Tete a tete, som står i rabatten utanför vårt hyreshus, redan fått knoppar och fler lökväxter stack upp ur jorden lite här och där. Påskliljorna hade jag i en vårplantering på min balkong förra året. Sedan sparade jag dem och grävde ner dem utanför huset, tillsammans med en del andra lökväxter, som jag fyndade billigt på rea. Snart får jag glädjas över det arbete jag la ner i höstas, då jag grävde ner lökarna med en dålig, liten spade, i den hårda jorden mellan buskarna i rabatten. Jag kommer inte riktigt ihåg vad det var för lökar, som jag köpte, så det blir spännande att se vad det blir för blommor, som så småningom kommer att liva upp den trista rabatten.

De gamla buskarna, som tidigare växte där, grävdes upp förra året, då de vuxit sig för höga, upp över fönsterna på bottenlägenheten. De ersattes av olika små växter, som tog sig mer eller mindre bra. Om jag orkar tänkte jag försöka kantskära rabatten och pyssla om den, för allas trevnad, annars görs det inte så mycket åt rabatterna kring vårt hyreshus. I höstas planterade jag olika lökväxter i krukor och en mindre spann. De har sedan stått uppe på vinden, vid mitt förråd. Igår tog jag ner spannen och satte ut den på balkongen, då ett flertal lökar vaknat till liv och några blad redan var ett par decimeter höga. En och annan namnskylt hade jag petat ner, så i spannen ska jag framöver få njuta av kungsängsliljor. Vad mer som är på väg upp ur jorden får bli en överraskning. De allra första vårblommorna, som blommar först på våren, är inte mina största favoriter om jag får välja fritt bland alla blommor, men det är ändå dessa vårblommor, som jag längtar efter och gläds över allra mest under året. De är bevis på att naturen åter börjar vakna ur vintervilan och sakta spirar grönskan runtom oss i naturen. En grönska som för mig känns lika fantastisk och ny varje vår, men när naturen väl gnuggat sömnen ur ögonen och vaknat ligger den inte på latsidan. Man kan nästan se skillnad på utvecklingen av blad och blommor från dag till dag. Håll ögonen öppna, för det gäller att inte missa våren, när den väl vaknar till liv.