Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

3 dec. 2018

Adventskalendrar till mig själv och mina katter























Jag bor ensam med mina två älskade katter, som är som mina små barn, men jag tycker att det är viktigt att låta dem leva ett liv som katter och inte förmänskliga dem. Jag är emot att man låter en katt eller hund bära kläder och skor, än värre att man målar klorna med nagellack eller sätter på en hund ett par solglasögon eller någon annan utstyrsel. Självklart ska hundar och katter få ha kläder, som är anpassade för att våra fyrfotade vänner inte ska frysa eller bli alltför blöta i sin päls när de är ute i regnväder. Jag har haft halsband till mina två älsklingar, med information om vår hemadress och telefonnummer, men tyvärr har Tindra oftast kommit hem utan halsband. Någon gång har Ängla och Tindra fått ha en julhalsduk eller liknande, under några minuter då jag fotograferat dem. Jag älskar verkligen mina katter och jag skämmer gärna bort dem. De får oftast sin favoritmat och några godisbitar, som är speciellt avsedda för katter. Ängla äter i stort sett bara torrfoder och någon räka ibland, medan Tindra gärna får en smakbit när jag äter kött eller fisk. Hon är ute och rör sig mycket så hon lägger inte på hullet. Ängla däremot är en livsnjutare och rör inte på sig i onödan och därför får hon inte lika mycket godsaker, för att inte gå upp i vikt. Jag myser gärna med mina katter och de njuter av att jag kliar dem, helst under hakan och på huvudet. Ängla följer mig i lägenheten och under det senaste året har hon börjat ligga intill mig i soffan allt oftare. Kanske beror det på att jag varit hemma mer på dagarna, då jag är sjukskriven och varit så större delen av året. Båda mina katter visar tydligt när de vill bli klappade eller när de vill ligga i mitt knä. De stryker sig gärna mot mina händer, så att de kan överföra sina dofter till mig och visa att vi tillhör varandra och samma familj. Det är en härlig känsla och bekräftelse.
Under åren har jag köpt diverse olika leksaker, mat och godis till mina älsklingar. Tyvärr är det många leksaker, som katterna inte alls brytt sig om, och det mesta godiset har de ratat. De är två riktigt kräsna damer som jag har. Jag vill ju gärna skämma bort dem och ge tillbaka av den kärlek, som de ger mig. Tänk om de kunde förstå hur mycket de betyder för mig och mitt liv.
I helgen var det 1:a Advent och det var dags att plocka fram adventskalendrarna och öppna de första luckorna. När jag var barn hade min syster och jag ett flertal kalendrar, som mamma hängde upp i köket på små krokar. På den tiden fanns inga kalendrar som innehöll godis och små presenter. Bakom luckorna dolde sig istället bilder eller något rim. Jag gillade mest de som hade motiv med änglar, tomtar och djur och allra finast var de som var beströdda med glitter. Härom dagen besökte jag en julmarknad, där de sålde gammaldags kalendrar med glitter, och jag kunde inte motstå att köpa en till mig själv. Den har fått ta plats på köksväggen mest som dekor, för jag har inte velat öppna några luckor.


















Jag har även köpt en adventskalender till mig själv. Den innehåller olika likörpraliner. I helgen öppnade jag första och andra luckan och avnjöt pralinerna tillsammans med en kopp glöggte. Härom dagen kom det ett kuvert med posten, som saknade avsändare. Det visade sig innehålla en liten chokladkalender, alldeles lagom stor till mig, som inte får äta några större mängder choklad, då den innehåller mycket kalium, vilket inte är bra för mig som har dialys. Varje chokladruta är bara 1x1 cm, så det gäller att njuta riktigt ordentligt av varje liten bit.
Jag har självklart köpt en kalender även till Ängla och Tindra. Tyvärr har de sällan gillat innehållet i de kalendrarna, som jag köpt tidigare år, men i år hittade jag en ny variant på Ö&B, som bara kostade 25 kronor. Jag öppnade första luckan med spänning. Där dolde sig en godisbit med julmotiv, i en mindre trevlig grön/grå färg. Nu har ju inte katterna något bra färgseende, så de bryr sig knappast om varken utseendet eller färgen på luckans innehåll. För dem är doft och smak det viktigaste och om det är advent, midsommar eller en helt vanlig vardag är troligtvis helt betydelselöst. Jag hade i alla fall hoppats på att få glädja Tindra och Ängla med en extra uppskattad godisbit, varje dag fram till julafton. Först fick Ängla en liten bit av första luckans innehåll. Hon nosade lite snabbt på den och lämnade den orörd. Strax därefter kom Tindra in, efter en stunds utevistelse, då hon oftast är hungrig. Hon visade inte heller något speciellt intresse för godbiten, men lite senare upptäckte jag att den var borta. Det kändes ju lite tråkigt att ingen av dem var överförtjust i innehållet i sin kalender, men jag får hoppas att Tindra äter upp fler godisar. I hyreshuset där vi bor finns ytterligare tre katter så vill inte Tindra och Ängla ha godbitarna ger jag bort dem till någon grannkatt och hoppas att någon av dem tycker om dem. Det vore ju tråkigt om de är så äckliga att de får hamna i soporna. Jag lär i vilket fall ge både Tindra och Ängla lite extra godsaker fram till jul, för det är de verkligen värda mina älskade livskamrater. Själv lär jag nog unna mig en hel del gott fram till jul, även om aptiten inte är den bästa då jag mår illa och inte mår bra psykiskt, men en god chokladpralin kan förhöja även den jobbigaste stunden. Jag hoppas att jag orkar ta mig in till stan och besöka min favoritaffär Triple Chocolate, för att köpa några av deras väldigt goda handgjorda praliner. Tyvärr blev det ingen adventskalender från dem i år, men jag lär njuta lika mycket av deras praliner ändå.


















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar