Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

16 aug. 2012

Tack Karin Hylander och Christel Lind

















"Maria låter inte sin svåra njursjukdom ta över hennes liv. Det finns ju så mycket att glädjas åt - inte minst den blomstrande balkongen. I en tid av smärta har Maria lärt sig se det stora i det lilla." Så börjar ett reportage i Allas veckotidning, nr 32 i år. Det känns lite konstigt att läsa texten, som faktiskt handlar om mig och mitt liv, från när jag var liten fram till idag. Sjukdomar har varit ständiga följeslagare i mitt liv, men trots det försöker jag göra det bästa av situationen. Att bara sitta hemma och tycka synd om sig själv är inte riktigt min grej, men självklart har jag mörka jobbiga dagar också och det tog många år innan jag insåg att det är jag själv, som styr över hur mitt liv ska bli.
Karin Hylander, frilansande journalist, kontaktade mig på Facebook i våras. Jag har träffat henne vid enstaka tillfälle under åren, då jag känner hennes ena syster. Hon ställde frågan om hon kunde få intervjua mig för att skriva ett reportage, som senare skulle publiceras i Allas veckotidning. Reportaget skulle handla om hur jag håller humöret uppe, trots att jag har en nästintill livslång sjukdomshistoria. Jag fick korrekturläsa texten i förväg, då jag inte ville att det skulle bli några medicinska eller personliga felskrivningar, men jag ville även påverka innehållet så att det inte blev någon snyfthistoria. Ett par månader senare tog även Christel Lind, frilandsfotograf, kontakt med mig för att ta bilder till reportaget. Jag som oftast kännt mig obekväm framför kameran har ändrat inställning och tycker faktiskt det är roligt att bli fotograferad idag. Jag har ju fått viss erfarenhet av fotografering efter den uppståndelse, som blev en följd av att jag vann tävlingen "Årets balkong". Efter ett par månaders väntan damp det ner två exemplar av Allas veckotidning, i mitt brevinkast. Det är många efter det, som kontaktat mig och berättat att de läst om mig i Allas och uttryckt positiva åsikter om både reportagets innehåll och bilderna. En och annan har även hittat till min blogg, genom att de läst reportaget.
Jag vill tacka Karin och Christel för en bra genomfört jobb och Allas, för att de ville publicera artikeln.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar