Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

22 feb. 2014

Kungen av pelargoner har satt knopp


















Ibland behövs det bara det där lilla, lilla, för att jag ska bli glad inombords. Häromdagen, när jag skulle åka till dialysen och stod och väntade på hissen, fick jag se en lång, smal stängel på en av mina pelargoner, som står på vinterförvaring ute i trapphuset. På håll trodde jag bara det var en stängel med nya blad, men när jag tittade efter på närmare håll fick jag till min förvåning se att det var små, små blomknoppar. Kungen av alla pelargoner, enligt mitt tycke, P. 'Ardens' har satt knopp för andra gången, sedan jag köpte den lilla plantan sommaren 2012. Förra året blommade den inte och därför är det extra roligt att den redan nu, så tidigt på säsongen, fått två stänglar med blomknoppar. Innan jag hade sett P. 'Ardens', som är en primärhybrid och en korsning mellan P. lobatum x P. fulgidum, hade jag hört en och annan medlem i pelargonsällskapet prata lite lyriskt om denna pelargon och när jag fick se den, för några år sedan, förstod jag varför. Bladen och växtsättet är inte något speciellt och blommorna ganska små, men färgen är väldigt annorlunda och mycket iögonfallande. Blombladen är mörkt sammetsröda med en smal, intensivt orange kant och en nästan svart mitt. Den måste bara ses live. Nu tittar jag varje dag på de små knopparna, som sakta växer sig större och om någon vecka tror jag att härligheten slår ut. Förhoppningsvis kommer även min andra P. 'Ardens', som aldrig blommat, att sätt knopp denna säsong.

4 kommentarer:

  1. Så härligt :) Den pelargonen ska jag skaffa!!Bara måste ha !!!

    SvaraRadera
  2. Vilken fin blogg du har och vilka fina bilder!
    Det ska bli spännande att se hur mina pelargoner reagerar på omplantering och nedklippning.

    SvaraRadera
  3. Det är så kul att läsa din blogg och jag beundrar din energi trots allt som drabbar dig. Fortsätt att glädja oss med din blogg

    SvaraRadera