Vårblommor i november

Jag hade en del lökväxter i krukor, som blommade på min balkong i våras. När blomningen var över planterade jag lökarna utanför vårt hyreshus, för att ge mig och grannarna något vackert att titta på nästa säsong, i den annars så tråkiga och färglösa rabatten. Jag passade på att köpa ytterligare lökar för några veckor sedan, då de såldes med rabatterat pris. En del satte jag utomhus och de andra planterade jag i lerkrukor, som jag sedan satte upp på vinden, för att kunna sätta ut dem på balkongen framåt våren. Tidigare år har jag haft krukorna stående på min inglasade balkong hela vintern och vårlökarna har tittat upp ur jorden och blommat tidigt på säsongen. Tyvärr har en del knoppar slagit ut innan de knappt hunnit växa upp ovanför jordytan, eller så har lökarna ruttnat. Troligtvis har de frusit, då jag inte skyddat dem mot kylan. Jag misstänker att den höga temperaturen, som blir på balkongen när vårsolen tittar fram, gör att blommorna slår ut innan blad och stjälkar hinner utvecklas och växa till sig. Det är min helt egna teori, men jag är glad om någon annan har en mer fackmannamässig förklaring till varför mina vårlökar på balkongen inte riktigt trivs. I vinter ska jag prova att ha lökplanteringarna på vinden, i mitt kallförråd, och sätta ut krukorna framåt vårkanten, när lökarna börjar titta upp ur jorden.
Det är svårt att känna någon riktig julkänsla idag på första advent, trots att det är pyntat med mängder av ljus i både fönster och trädgårdar runt om i stan. Under dagen har solen lyst från en klarblå himmel och det har varit flera plusgrader utomhus. Hittills har frostnätterna varit lätt räknade och det har inte fallit en enda snöflinga i centrala delarna av Halmstad. Pelargonerna blommar fortfarande på balkongen, även om plantorna inte är lika vackra och frodiga som i somras. Ingen större sensation vädermässigt egentligen, men när jag kom ut ur huset häromdagen och fick se ett par pärlhyacinter som blommade, blev jag verkligen överraskad. När jag tänker på hyacinter såhär års är det de, som man har i julgrupperna, och som doftar så härligt juligt. Att de smala,gröna bladen, på lökarna från i våras, inte vissnat ner ännu är inte konstigt med tanke på det milda vädret, men att få se pärlhyacinter som blommar första advent känns inte rätt. Trots att jag inte gillar snö och kyla hoppas jag innerst inne på att vädret slår om så att naturen förstår att det är dags för vintervila. När jag var uppe på vinden härom kvällen, för att ta ner min adventsljusstaken, fick jag se små blad som redan tittade upp ur jorden i en av de större krukorna. Förhoppningsvis slumrar de andra lökarna vidare och väntar med att vakna till liv, så att vi får njuta av många, fina blommor först när våren är här.