Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

15 feb. 2017

Salladssådd i fönsterkarmen


















De senaste dagarna har solen äntligen återvänt och idag har den strålat från en vackert, klarblå himmel över Halmstad. I middags var det hela 10 plusgrader utomhus och på min balkong visade termometer på +25°C. Min katt Tindra har inte varit ute på balkongen under hela vintern, men idag smet hon ut och la sig på sin klätterställning, när jag öppnade balkongdörren. Där låg hon sedan i flera timmar och såg verkligen ut att njuta. När jag kom till sjukhuset efter lunch satt en man i bara kortärmat och solade sig på bänken utanför dialysentrén. Det såg härligt ut och jag hade gärna gjort honom sällskap istället för att gå in och lägga mig i dialyssängen. Vårkänslorna blir allt starkare, men natten var kall med -8°C, så det är stora temperaturskillnader under dygnet och än är våren långtifrån här. Jag har börjat lite smått med att plantera om mina pelargoner, som stått på min inglasade balkong under hela vintern. En hel del småplantor har tyvärr inte klarat sig, men långt ifrån alla och de större plantorna ser fina ut, men till nästa år får jag tänka om lite kring vinterförvaringen.
Försäljningen av fröer har pågått sedan flera veckor i butikerna och alla små påsar, med bilder på vackra blommor och diverse grönsaker, väcker verkligen längtan efter att få börja så. De senaste åren har jag haft så många pelargoner att det knappt funnits plats över för annan odling på min balkong, men lite kryddor och sallad har jag haft. Jag brukar så plocksallad i flera omgångar under sommaren. Det är något speciellt att kunna gå ut på balkongen på morgonen och hämta in några salladsblad att ha på smörgåsen. Måste jag vänta ända till sommaren för att få äta egenodlad plocksallad? Tanken slog mig härom dagen. Det kanske går att odla sallad under växtlysröret, som jag har hängande i sovrumsfönstret, över några av mina små pelargoner. Det är helt klart värt ett försök tyckte jag och köpte hem en påse med salladsfrön. Jag sådde en del av fröna i en kruka och satte gladpack över. Efter bara några dagar kom de första små, gröna bladen upp och jag tog bort plasten. Att få se de första bladen titta upp ur jorden gav mig en härlig känsla inombords. Det spelar nästan ingen roll vad det är för frön som jag sår. Jag får samma positiva kick av att få se de små plantorna börja sina liv. Jag hoppas att växtlysröret ger tillräckligt mycket ljus åt min salladsodling, så att bladen inte bara växer iväg på höjden på sytrådstunna stjälkar, men hittills ser det lovande ut. Förhoppningsvis kan jag plocka de första salladsbladen i fönsterkarmen om några veckor och göra frukostmackan till en godare smakupplevelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar