Odlingen lättade upp en tung dag

Knebildstorpsbäcken idag på eftermiddagen,
då termometern visade nollgradigt..

Nu vaknar jag i sovrummet på morgnarna av att lysröret över pelargonerna tänds. Ganska rogivande i sig, men inte när kroppen inte vill gå igång och huvudet inte riktigt är med. Nu lyser även växtbelysning i köket, över miniatyrpelargonerna, efter att jag köpt ytterligare ett lysrör. Pelargonerna, som stått i hyllan i vardagsrummet, fick på tok för lite ljus och tappade fler och fler blad och såg inte ut att leva något bra liv där inne. Idag har jag själv känt mig som en vissen pelargon, än om timmarna på jobbet i förmiddag gick ganska fort, då jag började arbetsdagen med en halvtimmas massage. Det behövde verkligen min värkande axel och ömmande kropp. På hemvägen tog jag ett par kort på snön, som kommit under gårdagskvällen och natten och sedan gjorde jag ett snabbt besök inom Plantagen. För er som undrar så kan jag berätta att de troligtvis får hem sticklingar till butiken inom ett par veckor, enligt tjejen i kassan. De brukar ha ett flertal olika zonal-, häng-, och doftpelargoner, som är rotade i torvbriketter och även större krukade sticklingar. För dig som inte gillar pelargoner har de även andra små sticklingar i sortimentet. Tro nu inte att jag åkte hem utan blommor, nej en kruka med Tête-a-tête(minipåsklilja) och en liten gul primula blev det, för knappa 16 kr. De håller inte så länge inomhus, men sätter man dem svalt under nätterna får man njuta av dem lite längre och båda går bra att plantera ut till våren. Eftermiddagen slutade i sängen under täcket och när jag vaknade sved ögonen, benen värkte och illamåendet kom krypande. Då har man inte någon större lust till att göra något alls, men det hjälper sällan att sätta sig i soffan och känna efter. Att plocka med pelargonerna i köksfönstret fick mig på bättre humör och de små plantorna såg bra mycket piggare ut de också. Borta var nu de vissna, bruna, förtorkade bladen, som saknade den rätta livsviljan. I bara farten tog jag en sväng med dammsugaren, medan Tindra låg i hyllan i vardagsrummet och tittade på. Hyllan ska egentligen flyttas ut på balkongen, nu när den är tom på pelargoner, men vad gör man inte för sin älskade katt. Vill hon ligga i hyllan och trivs med det, så får den såklart stå kvar. Ett sista ansträngande ryck för kvällen blir att ta mig upp till vindsförrådet och leta reda på någon lämplig kruka att plantera de nyinköpta blommorna i. Jag tror minsann att min oxytocinhalt ökade en smula av dagens dos av pyssel med blommorna.