I ärlighetens namn tycker jag att det är väldigt vackert när de vita flingorna dalar ner från skyn och snön täcker landskapet med sitt vita täcke, men jag gillar inte hala vägbanor eller kylan, som tränger in i märg och ben. Än värre är det när snön smälter ena stunden för att timmarna senare frysa till en knagglig isbana på vägar och gångbanor. Jag har nog blivit för gammal, för jag kan inte minnas att jag hade några negativa tankar om snö när jag var liten. Då ville jag helst vara ute så länge som möjligt på dagarna för att bygga snöhyddor, göra lyktor och åka skidor. Jag undrar om talesättet "Det var bättre förr" gäller snöröjningen, om man ser det ur ett mer vuxet perspektiv. Vi barn var i alla fall ruskigt arga på plog- och sandbilen, som kom och körde så fort det kommit några cm snö på Körsbärsvägen. Vi stod ofta påpälsade med termobyxor och pjäxorna, för att ge oss ut i spåret på vår gata, då sandbilen grusade våra planer på bra skidföre. Nä, nu sitter jag hellre inomhus i värmen och ser på barnen, som leker i den lilla backen på lekplatsen utanför vårt hus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar