Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

29 juni 2015

Piff och Puffs kompisar utanför ytterdörren
















 

Det är inte alla som har glädjen att få följa ekorrar utanför sitt hyreshus nästan varje dag oavsett årstid. Jag kan stå länge och titta på dem bland träden där vi matar både dem och fåglarna. I år har vi sett tre ekorrar, som alla lärt sig att sitta på den lilla trälådan i trädet, lyfta på locket och plocka upp en nöt ur lådan. Någon av ekorrarna försvinner upp i trädet med sin mat i munnen och äter den sittande på en gren, med tryggt avstånd från mina blickar. Den ena är lite mindre rädd och sitter kvar på lådan och knaprar i sig nöten medan jag får stå och beundra den på knappt en meters avstånd, men den följer mig hela tiden med sina fina pepparkaksbruna ögon, för att försäkra sig om att jag inte kommer alltför nära. Ibland händer det att jag får se alla tre ekorrarna på besök samtidigt. De jagar varandra upp och ner längs trädstammarna runt runt och tjattrar högljutt. Ekorrarna brukar komma till matplatsen på morgonen och senare på eftermiddagen. Jag undrar om alla tre är av hankön eftersom vi aldrig fått se några små ekorrbarn. För några år sedan var det sex underbart söta rödbruna varelser som hoppade runt bland trädtopparna med graciösa rörelser och perfekta språng. Jag och några av mina grannar fortsätter att lägga ut bland annat äpplen och nötter som de verkligen gillar, allt för att vi ska få fortsätta att titta in i deras pigga, små ögon strax utanför ytterdörren. När de hoppar iväg bort bland trädtopparna undrar jag alltid om jag någon gång ska få se var de bor.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar