Så plocksallad hela sommaren

På senare tid har det blivit all mer aktuellt med att välja kravmärkt och närodlad frukt och grönt. Sommartid är det lättare att få tag på närproducerat, då en del gårdar öppnar upp och har försäljning och torghandeln har ett ökat utbud. Köpt frukt och grönt i all ära, men det man odlar själv smakar ändå allra bäst tycker jag. Då kan man skörda precis innan det är dags att äta och vad smakar bättre än när man plockar en solvarm tomat direkt från plantan och stoppar i munnen. Jag bor i en liten lägenhet och har därför bara min balkong att odla på, men det finns mycket ätbart som går att så och sätta i större krukor. Under åren har jag jag haft tomater, som jag drivit upp från kärnor, som jag tagit från en mängd olika tomatsorter. Jag har provat på att odla melon, minigurka, chili, olika kryddor, smultron m.m. Det finns t.o.m. små fruktträd och bärbuskar, som är framtagna just för att odla i krukor. I år har jag inte några grönsaksplantor på balkongen. Det beror dels på platsbrist, då jag har på tok för många pelargoner, men de sista åren drabbades främst mina tomatplantor av mängder av vita flygare och det fick mig att tröttna på grönsaksodlingen, i alla fall tillfälligt.


















Något som jag däremot inte vill vara utan är plocksallad. Det finns både grön och röd sallad med flera olika utseenden, som lämpar sig att odla i kruka. Då jag har en inglasad balkong går det att så de första fröna förhållandevis tidigt på året. Jag brukar sedan så ny sallad vid ett flertal tillfällen så att jag har fräsch sallad hela sommaren. Har du inte hunnit så någon sallad ännu är det absolut inte för sent. Det blir inga stora mängder när man odlar i kruka, men jag gillar att kunna gå ut på balkongen på morgonen och plocka några salladsblad att ha på frukostmackan, som både ser och smakar bättre med lite grönt. I krukan intill salladen har jag några kryddplantor och ängssyra eller blodskräppa som den också kallas. Denna ört ger väldigt vackra gröna blad med mörkröda nerver. Ängssyran har en starkt syrlig smak, då den innehåller mycket oxalsyra. Den odlade sorten är dock mildare i smaken än den vildväxande. Syran gör att den är giftig att äta i större mängder, men några blad på middagstallriken eller i en sallad, ger både god smak och lyfter utseendet på maten. Bladen används även torkade som kryddört i mat, men passar lika bra som växt i rabatter och samplanteringar med sina dekorativa blad. Ängssyran kan odlas i kruka större delen av året. När man sår den inomhus krävs tilläggsbelysning under årets mörkare tid. De senaste åren har jag ibland sett upprivna plantor till salu och i år köpte jag själv en planta på Wapnö Trädgårdsmässa. Blodskräppan är flerårig, men i Sverige med vårt klimat, är den bara ettårig.