Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.
3 juni 2011
Tindra redan piggare
Idag sov vi länge hela familjen. Tindra låg vid min kudde när jag vaknade och kom fram och ville kela mig i ansiktet. Ängla har sovit på stolen vid sidan om sängen. Hon är sur och vill inte kela alls, men jag försöker busa med henne, ge godis och inte glömma bort henne i alla uppståndelse. Tindra är redan lite piggare och är väldigt hungrig. Hon äter små portioner då och då. Varje gång jag är i kylen är hon nyfiken och frågar efter mat. Hon har varit på lådan flera gånger och det känns skönt att magen verkar fungera. Nu är det middagsdags och Tindra ropar efter mig och vill ligga i mitt knä. Lite kokt kyckling från min tallrik är smaskens. Nu får vi ta en dag i taget och hon får vara inne och vila och äta upp sig. Igår bar jag ut henne i famnen när vi skulle hämta in Ängla, men det kändes nog inte bra för hon fräste åt mig direkt. I eftermiddag får hon vara själv en stund, när jag ska till dialysen, men min granne tittar säkert till henne då och då. Vardagen har helt plötsligt blivit annorlunda och det är nästan som att ha en liten baby igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar