Mitt liv har inte varit så enkelt och positivt alla gånger. Att växa upp med en kronisk njursjukdom har inneburit att jag inte alltid orkat göra och hänga med på allt jag önskat. Jag har försökt att leva livet dag för dag och göra det bästa av situationen. Många kvällar, när jag kommit hem från dialysen, har jag mötts av en mörk, tom och tyst lägenhet. Trött och lite nere har jag ibland somnat i soffan framför tvn. För några år sedan började en sköterska tjata på mig om att jag skulle skaffa katt. Katt? Nä jag är ingen kattmänniska! Jag vill hellre ha en hund om jag ska ha ett djur blev svaret. Monica gav sig inte utan fortsatte berätta om hur bra det skulle vara för mig att ha en liten katt som sällskap, men envis som jag är slog jag dövörat till. Det gick till och med så långt att det ett par gånger låg urklippta kattannonser på mitt sängbord. Min önskan har alltid varit att ha en egen hund, men med tanke på min sjukdom och att jag även fått svårt att gå, gör en hund till ett opassande husdjur. En dag för fem år sedan fick jag veta att en patient på dialysen hade en katt, som väntade källingar. Några veckor senare åkte jag och tittade på de underbart söta kisarna. Jag visste att det fanns två vita katter i kullen och det var en vit katt jag ville ha, men när jag väl fick se minstingen ändrade jag uppfattning. En liten helgrå kattjej blev några veckor senare min första sambo. Ett år senare flyttade ännu en katt in hos mig. Nu är det aldrig ensamt hemma och när jag kommer hem sitter det nästan alltid en katt innanför dörren och väntar på mig. Trots att det är ett stort ansvar att ha husdjur och kostar en hel del pengar för mat, veterinärvård mm så är de värda varenda krona.
Tindra är korthårig, grå och är en riktig huskatt från landet. Hon är en bestämd liten dam, som är lite tillbakadragen men kelar gärna i mitt knä. Frågar man om hon vill ha räkor så svarar hon omgående Mjaaaaaauuuu!
Ängla, som är året yngre, är en blandning av Perser och Ragdoll och född i Höganäs. Hon är en riktig livsnjutare och sover ofta i min säng. På morgonen väcker hon mig med sin sträva tunga. Först lite tvätt och sedan trycker hon sin nos mot min kind och slumrar spinnande. Ibland hälsar de på hos sin kattkompis Lisa, som bor hos våra närmsta grannar. Yorkshireterriern Lillan, som bor hos våra andra grannar, kommer gärna in hos oss och smakar på lite mat och ger Ängla en liten puss på nosen. Katterna är oftast ute en stund på dagen och går gärna med mig på en kort promenad. Sedan tar vi hissen upp till fjärde våningen för en stunds vila i min säng.
Ängla och Tindra fungerar verkligen som starka lyckopiller.
Tindra slappar i soffan
Vad är det som rör sig bland buskarna?
Mmmm...Tindra gillar också mammas odling
Ängla på upptäcksfärd
Fågelspaning
Ängla busar med mattan
Med denna bild vann Ängla en plats i Hallandspostens almanacka för 2011
Stolt och glad matte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar